Vårt syfte med examensarbetet är att ta reda på vilka faktorer som styr lärarens val av läromedel på yrkesprogram. Läromedel ska vara ett verktyg för elevers lärande och till för att vi lärare ska kunna tillgodose elevernas olika inlärningsstilar. Vårt mål som lärare är att se till att alla elever ska fullfölja sin utbildning och kunna få ett examensbevis. Därför är det av stor betydelse att man har bra förutsättningar och möjligheter till att kunna välja rätt läromedel. Ända fram till 1990-talet var läraren styrd i sitt val av läromedel, då Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation (SIL) hade ansvaret för att granska dessa (forskning.se).

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare på Hantverksprogrammets Frisörinriktning uppfattar och arbetar med elevinflytande för att skapa mening i undervisningen. Arbetet begränsades och preciserades genom följande frågeställning:Vilka aspekter av elevinflytande ges av lärarna till eleverna?Vilka faktorer påverkar elevinflytandet enligt lärarna?Arbetet har en kvalitativ ansats där lärare från Frisörinriktningen på Hantverksprogrammet ger sin syn på elevinflytande. Materialet insamlades genom semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på Frisörinriktningen och transkriberas utifrån en basmodell av Linell för att analyseras utifrån en teoretisk grund vilande på Dewey.Resultatet av undersökningen visar att lärare arbetar på liknande sätt med att involvera sina elever i elevinflytande i skolan oavsett om de undervisar i så kallade praktiska eller teoretiskt klassade ämnen. Undersökningen visar att det avgörande för elevinflytandet är viljan hos lärarna i kombination med elevernas vana att ta ansvar och av att ha fått utöva elevinflytande från tidigare stadier.

Our purpose with this study was to investigate whether there was any difference between high and low performing students from selected aspects such as choice of studies, achievement, self-image, motivation, confidence and career choices.A training professional in today's schools requires knowledge of how young people think about their lives for us to help students develop both high-and low-performing students. Students have different conditions, but no matter good or bad conditions, each individual pupil must be allowed to develop.The concepts used in the study are of study, self-image, motivation, achievement in the future and career choices. In the background, describes these concepts through literature study. The method we have used was semi-structured interviews. Which means a fixed structure, but with room for follow-up questions.The results of our study indicate that there were clear differences between high-and low-performing students.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvärldens och branschens krav och förväntningar. Som yrkeslärare skapas mycket eget läromedel och syftet med rapporten är att ta reda på hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv.De begrepp som används i studien är sociokulturellt perspektiv, motivation och läromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgångspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkätundersökning.Resultaten av vår undersökning visar på en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar träning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gärna ha både teoretiska och praktiska presentationer av läraren.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation på hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer från Hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien är att ta reda på varför eleverna har sökt sig till en så pass udda utbildning samt vad de tycker påverkar deras motivation till lärande i skolan. För att nå detta mål genomförde vi en intervjustudie baserad på sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av gymnasieprogram och deras motivation i skolan.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

SAMMANFATTNING Den svenska gymnasieskolan är könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nästan helt av det ena eller det andra könet. Ändå finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram där de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete är att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegång. Området har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar på Omvårdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program är läsåret 2007/2008 två av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Denna rapport har som syfte att reda ut vilka olika utbildningsvägar det finns in i frisöryrket idag. Den tittar också på de samhällseffekter som kommer av det antagningssystem som gymnasiet använder för att anta elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisör. Rapporten söker förslag på alternativa antagningsmetoder, den försöker också att belysa hur arbetsmarknaden ser ut för frisörer. Författaren presenterar i bakgrunden material från frisörföretagarna, handelsanställdas förbund, ?frisörskolors? hemsidor, Christina Cangemark´s uppsats, FG-Intag´s statistik, Arbetsförmedlingen prognos, Arbetsförmedlingen statistik, Lärarnas riksförbund, Regeringsutredningarna SOU 2008:27 samt SOU 2008:69 därtill SCB statistik. Författaren har även genomfört sex kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer, till sin hjälp har hon haft en intervjuguide. Intervjuerna har gjorts med företrädare för frisörföretagarna, handelsanställdas förbund, arbetsförmedlingen, en kommunal gymnasieskola, en gymnasialfriskola samt en godkänd betalskola De viktigaste resultaten är att: Det finns åtta vägar in i frisöryrket, men det går inte att säga vilken väg/utbildning som alltid är bäst, beroende på var eleven bor, var eleven i framtiden vill jobba, vilka kontakter eleven har, var utbildningen är belägen och hur höga grundskolebetyg eleven har, varierar elevens ?bästa frisörutbildning?.

AbstractMy study is based on that I think there is a problem at the Handicraft program for hairdressers where I currently work as a hairdresser teacher. I believe that there are clear objectives and a wide range of courses focusing in craft knowledge, but the social competence goals are unclear and there are no courses on the subject. Since I have 13 years hairdressing experience and know roughly what it requires, I wonder where and how the teaching of social skills is performed at the Handicraft program for hairdressersThe purpose of this study is therefore to find out how some of my colleagues perceive the teaching of social skills. The issues I have focused on are what these teachers believe that social skills are, how they perceive their teaching of it and when they believe that teaching really should be. There is not much literature on this subject because it is a relatively unexplored area. I have therefore concentrated on literature dealing with social skills in general, and theses and essays dealing with the quality of hairdressing education. I have chosen to make a qualitative interview study. The objectives related to social skills can be incorporated in the teaching of many subjects; I chose to interview two core-subject teachers and four vocational teachers. The interviews have been based on respondents' own interpretations of social skills. They have been individual interviews of about 30 minutes. My results show that most teachers believe that social competence is about a good meeting between people and to coping with different situations in a good way.