Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten.

Polisen i Sverige ligger många år efter sina kollegor framförallt i England och USA när det gäller att använda sig av psykologiska kunskaper när man håller förhör. Vittnesutsagan och vad man får fram för uppgifter är till mångt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret är en så viktig del av bevissäkringen i en utredning är det en väldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i ämnet vittnesförhör och vittnespsykologi är att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan få en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en människa fungerar och varför man reagerar på vissa sätt kan lära sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra på ett bra och givande sätt.

Syftet för studien är att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förväntningar förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass har på varann. För det syftet lyftes olika förväntningar på samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de båda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrädes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Det har visats att i de flesta länder engagerar sig sällan läkare och sjuksköterskor i arbetet att upptäcka intimt partnervåld (IPV). Brist på kunskap, djupt sittande normer och attityder är troliga anledningar till detta. Syftet med denna studie är att beskriva vilka kunskaper som kan underlätta för sjuksköterskan att upptäcka och bemöta den som har blivit utsatt för IPV. Studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 12 artiklar som kvalitetsgranskats enligt Wengström och Forsberg (2003). Som sjuksköterska bör man erbjuda en säker, stödjande miljö och skapa en god relation som är präglad av hjälpande av tillit innan man frågar om IPV.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur beskriver lärarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lärarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lärande med avseende på arbetsformer, innehåll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lärarna uttryck för gällande undervisningen? Hur skiljer sig lärarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende på om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det några likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lärarnas uppfattningar och resultatet visar på skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar på för- och nackdelar gällande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förändras och förbättras. I resultatet framkommer bland annat att lärarna känner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

SammanfattningAtt kunna identifiera och förstå olika varieteter av målspråket är en grundläggande förutsättning för att andraspråksinlärare av svenska ska kunna bli fullständig deltagare i dagens flerspråkiga svenska samhälle. Den här studien har till syfte att explorativt undersöka vuxna andraspråksinlärares tillägnande av kunskaper i språklig variation vad gäller modersmålssvenska och andraspråkssvenska, samt deras sociolingvistiska medvetenhet. Detta testas och analyseras genom olika moment i ett lyssnarexperiment, dvs. hur L2-lyssnare bedömer olika talare, hur de förklarar sin bedömning och hur de uppfattar sig själva jämfört med olika talare. En bakgrundsenkät används för att samla in information om språklig erfarenhet och koppla den till L2-lyssnarnas bedömningar.

I denna studie kommer vi att behandla begreppet bedömning för lärande. Syftet är att undersöka hur matematikläraren resonerar kring och arbetar med bedömning för lärande. Vi behandlar vad tidigare forskning har uppmärksammat om arbetet med bedömning för lärande. Lärarna som deltagit i studien via intervjuer åskådliggör att de medvetet försöker arbeta med bedömning för lärande för att främja sina elevers lärande. Arbetet med bedömning för lärande sker genom att tydliggöra målen för eleverna, ta hänsyn till elevernas tidigare kunskaper, samt feedback från lärare, kamrater och från eleverna själva.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via händer. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvårdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förväntade. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa läkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frågeställning. Resultatet i den här uppsatsen visar att både läkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men där läkare och sjuksköterskor jämförs har sjuksköterskor bättre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder är tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvättningsmaterial.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Syftet med examensarbetet är att se om eleverna när de slutar år 6 har de kunskaper i geometri som de förväntas ha när de börjar år 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har använt i grundskolans tidigare år. Mina frågeställningar förväntas ge svar på vad eleverna kan, vad lärarna anser att eleverna kan, vad lärarna förväntar sig att eleverna ska kunna när de börjar år 7 och hur lärarna i de tidigare skolåren har arbetat med matematikFör att ta reda på svaren höll jag intervjuer med matematiklärarna på skolan som har grundskolans senare år, ett diagnostiskt test med alla elever i år 7 och korta intervjuer med lärarna som eleverna hade i grundskolans tidigare år. Dessutom studerades både nationella och lokala styrdokument för att ta reda på om lärarnas förväntningar stämmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det är inget område inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns några som eleverna kan relativt bra, namnet på de enkla geometriska figurerna, mäta sträckor och att uppskatta längder och areor. Lärarnas förväntningar av vad eleverna bör kunna stämmer relativt bra överens med vad styrdokumenten säger att de ska kunna men vad eleverna kan är lärarna inte överens om.En skola i undersökningen utmärker sig genom att resultatet från denna skola ligger mycket högre än för de andra skolorna.

Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg..