Abstract Malmö högskola, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap Titel: Framgångsrika Hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena Hörnfeldt Typ av arbete: Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå. Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vår studie var att kartlägga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgångsrika Hanteringsstrategier, när det gäller arbetet med elever i åldrarna 13 ? 19 år som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen ägde rum på två högstadieskolor i ett medelstort samhälle samt på en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka Hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand.Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka Hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades.Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya Hanteringsstrategier för att underlätta vardagen.

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa Hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping".

Att leva med kronisk sjukdom påverkar individen och kan medföra problem i det dagliga livet. Förmågan att acceptera och hantera sin sjukdom i dagligt liv kan variera avsevärt mellan olika människor. Följaktligen är behovet av omvårdnad individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors Hanteringsstrategier vid fibromyalgi. Med hanteringsstrategi avsågs i denna studie en handling eller tanke med målet att uppnå lindring eller ökad livskvalitet.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka Hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och Hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och Hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Introduktion: Sjuksköterskor anses vara den yrkeskategori som genom frekvent omvårdnad ofta skapar en personlig relation till sina patienter. Ökade krav och ett holistiskt synsätt inom vården medför att denna relation blivit viktigare. Med bristande strategier för att hantera denna nära relation kan risken för utbrändhet öka. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa upplevelser av negativa aspekter vid omvårdnadsarbete nära döden, samt att uppmärksamma hur sjuksköterskor hanterar omvårdnadsarbetet nära döden. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tolv vetenskapligt kvalitativa artiklar granskades och analyserades textnära genom kvalitativ innehållsanalys.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket.Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket.Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige.

Bakgrund: Oavsett vilken arbetsplats en sjuksköterska arbetar på är sannolikheten stor att en omvårdnadssituation av patienter i livets slutskede äger rum. Sjuksköterskor bör därför skaffa sig kompetens inom palliativ omvårdnad för att kunna erbjuda den kvalitet och vård som dessa patienter kräver.Syftet: att med denna studie beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt arbete med patienter i palliativ vård samt vilka Hanteringsstrategier en sjuksköterska kan använda sig av för att hantera sina egna upplevelser i sitt arbete med palliativ vård.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar, 9 med kvalitativ design och 2 med kvantitativ design.Huvudresultat: Genom att vårda människor i livets slutskede upplevde sjuksköterskor en känsla av att göra skillnad som räknas. Arbetet med palliativ vård och att dagligen arbeta nära döden var för vissa ett kall. Att finna sig själv i sådana situationer gjorde att många fann sig själv i sin professionella roll som sjuksköterska.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka Hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

En av nio kvinnor kommer någon gång att drabbas av bröstcancer och varje år dör omkring 1500 kvinnor på grund av att bröstcancern fjärrmetastaserat och därmed blivit obotlig. De studier som hittills har gjorts på dessa kvinnor har framförallt handlat om kvinnornas upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer och endast en liten del har fokuserat på hur de hanterar att leva med vetskapen om att de snart ska dö. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor med obotlig bröstcancer hanterar sin livssituation. Studien utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av berättelser och datamaterialet utgjordes av fyra bloggar där kvinnorna följdes från att cancern blivit obotlig fram till kvinnornas bortgång. I analysen framkom 5 kategorier beträffande hur kvinnorna hanterade livssituationen, ?Att se ljust på livet?, ?Att vara vanlig?, ?Att ta fighten?, ?Att möta den egna döden? och ?Att få stöd?.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun.