En distriktssköterska ansvarar för sĂ„rvĂ„rd inom hemsjukvĂ„rd. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan fĂ„r anpassa sig till rĂ„dande omstĂ€ndigheter utan att frĂ„ngĂ„ de basala hygienrutinerna all sjukvĂ„rdspersonal Ă€r Ă„lagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter betrĂ€ffande hygien i samband med sĂ„rvĂ„rd i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet visade att det ansĂ„gs sjĂ€lvklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, nĂ€r distriktssköterskan kĂ€nner tidpress eller stress.

Bakgrund: Patienternas klagomÄl gÀllande bemötande och kommunikation inom sjukvÄrden har ökat. Krav pÄ ökad effiktivitet och bÀttre patientflöde genomsyrar vÄrden. Parallellt med dessa krav finns en strÀvan att förbÀttra patientsÀkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sin vistelse pÄ akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt har anvÀnts som metod och artiklar som ingick i översikten har granskats kritiskt och urvalet gjordes utifrÄn syftet.

I detta arbete har jag försökt att besvara frÄgan om hur hypertext kan nyttjas för att förbÀttra hanteringen av anteckningar i UCASE-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra forskare har haft av CASE-verktyg med hypertextfunktionalitet.För att kunna besvara frÄgan har jag först utarbetat ett ramverk med krav pÄ hanteringen av anteckningar i CASE-verktyg utifrÄn bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen.Detta ramverk har sedan anvÀnts för att utvÀrdera tvÄ UCASE-verktygs hantering av anteckningar. UtifrÄn denna utvÀrdering har sedan möjliga förbÀttringar föreslagits.Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCASE-verktygs hantering av anteckningar.

StrÄlbehandling mot huvudhalsomrÄdet Àr en pÄfrestande period för patienter medhuvudhalscancer. Flera lokala, problematiska biverkningar uppstÄr i munhÄla och svalg somskapar stora problem för patienterna. Syftet med studien var att genom en fenomenologiskthermeneutisk metod för att undersöka hur patienter upplever och hanterar smÀrta vid externstrÄlbehandling mot huvudhalscancer. Urval: Fyra patienter med huvudhalscancerintervjuades under slutet av sin strÄlbehandlingsperiod. Resultatet beskriver upplevelsen ochhantering av smÀrta enligt tvÄ teman: Att vara i smÀrtan och Att hantera smÀrtan.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

This thesis examines how power is constructed through language use in the Swedish mining policy with the legislative change proposition to enabling uranium mining. The aim is to analyze differences in how the government and municipalities formulate and justify their positions. The study adopts a qualitative case study design and applies Fairlough?s critical discourse analysis. The empirical material consists of a governmental press release and public consultation responses from municipalities.

Kurs: MÀlardalens Högskola, EIK024, Magisteruppsats i IT-ekonomiFörfattare: Anna Lycksén & Patrik Wallin, VÀsterÄsTitel: Hantering av riskfaktorer för smÄ och medelstora företag vid IT OutsourcingHandledare: Therese HansenNyckelord: IT Outsourcing, SME, riskfaktor, hanteringProblem: Outsourcing av affÀrsprocesser sÄsom IT har funnits lÀnge, men fokus hartidigare varit pÄ stora företag av ett antal olika anledningar. För det förstaville outsourcingleverantörerna vinna stora kontrakt för att uppnÄ stordriftsfördelarsÄ att deras egna kostnader kunde hÄllas sÄ lÄga som möjligt.För det andra lyckades inte de mindre outsourcingleverantörerna som försöktege sig in pÄ marknaden för smÄ och medelstora företag (SME) med atterbjuda tjÀnster som ansÄgs vara tillrÀckligt lockande för SME. Slutligen ansÄgde flesta SME att de inte hade nÄgot att tjÀna pÄ att outsourca. Tidernahar dock förÀndrats. IT outsourcing för SME blir allt mer vanligt, men trotsdetta forskas det relativt lite pÄ omrÄdet.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

En njurtransplantation Àr ett stort ingrepp och en stor omstÀllning för patienten bÄde psykiskt och fysiskt. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för och beskriva patienters upplevelser och kÀnslor i samband med en njurtransplantation. Studien Àr empirisk med en kvalitativ deskriptiv ansats och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta njurtransplanterade personer. Dataanalysen har gjorts med stöd av Burnards (1991) innehÄllsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: kÀnslomÀssig hantering, livet med en ny njure och erfarenhet av sjukvÄrden. Resultatet visar att en njurtransplantation innebÀr en stor frihet, samtidigt som en kÀnsla av nedstÀmdhet upplevts .

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick frÄn frÄgorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder anvÀnder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier frÄn bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland anvÀndes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkÀtunderökningar med cirka 40 elever frÄn tvÄ grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlÀttar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutÀndan framgÄr det dock att erfarenhet Àr ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter pÄ ett givande sÀtt.

PÄ Svenskt StÄl AB (SSAB) i LuleÄ tillverkas höghÄllfast stÄl som, innan det sÀljs, formas till rektangulÀra stÄlÀmnen genom en kontinuerlig strÀnggjutningsprocess. För att ej fÄ nÄgra kostsamma stopp i produktionen tillÀmpar SSAB en kontinuerlig produktion, vilket medför att Àmnena kommer bestÄ av tvÄ olika stÄlkvaliteter vid ett stÄlbyte, ett i vardera Ànden. Ett stÄlbyte innebÀr att SSAB förÀndrar den ingÄende stÄlblandningen. För att sÀkerstÀlla vilka Àmnen det Àr som innehÄller tvÄ olika stÄlblandningar utförs provtagningar i början och i slutet pÄ Àmnena. Provtagningar görs endast pÄ Àmnen som Àr planerade att innehÄlla tvÄ stÄlkvaliteter, det vill sÀga blandzonsÀmnena.Syftet med examensarbete Àr att undersöka om det Àr möjligt att effektivisera kontrollen av blandzonsÀmnena utan att resultaten frÄn analyseringen pÄverkas.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstÄr konsekvenser för de företag som aktivt vÀljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns mÄste nÄgon annan kontrollfunktion kvalitetssÀkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag Àr att redovisningskonsulten intar den rollen dÄ den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. DÀrigenom uppstÄr frÄgan om redovisningskonsulten kan vara en tillrÀcklig kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla kvalitén pÄ redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

The study concerns the unloading of pigs at the slaughter house, both from the pigs view and from the transporters view. The study has been carried out at the slaughter house (SLP) in Helsingborg, Sweden. It includes a questionnaire to all transporters (65 % response) and a direct observation of the unloading. The transporters handling of the pigs, their use of different equipment and the response of the pigs has been studied. The pigs behaviour at unloading and their reactions to environmental factors has also been studied.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att fÄ en förstÄelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jÀmföra en grupp brandmÀn frÄn VÀrends RÀddningstjÀnst i VÀxjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (KÀnsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmÀn klarar av de stressorer de utsÀtts för i deras yrke. Det sekundÀra syftet var att undersöka om individers uppskattade hÀlsa samverkar med graden av Kasam dÄ dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmÀn och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna frÄn bÄda grupperna fick besvara 29 frÄgor i frÄgeformulÀret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hÀlsa.