Att leva med kronisk sjukdom innebär stora påfrestningar på livet. För att hantera dessa är det avgörande att personen känner hopp, som inte kopplas till bot och bättring utan till att njuta av livet trots begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av hopp hos personer med kronisk sjukdom.Tretton studier analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att känna livsglädje och framtidstro, att känna samhörighet och få stöd i nära relationer, att känna självtillit och trygghet, att känna förtröstan i sin gudstro och att aktivt förhålla sig till en förändrad livssituation. Resultatet visade att personer upplevde hopp då de kände livskraft, energi och livsglädje samt då de hade stark självtillit och bevarad självuppfattning. De kände även hopp genom relationer som gav samhörighet och mening, och många upplevde att deras gudstro gav kraft och trygghet.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Mindre företag i Sverige använder även i dag äldre DOS-baserade (Disk Operating System) program för att hantera sina administrationsbehov. I takt med övergången till fönsterbaserade applikationer har även behovet av hanteringen av övergången ökat. I detta examensarbete har företaget ifråga haft behov av en uppdatering av dess befintliga DOS-baserade administrationsprogram. Uppgiften har varit att ta fram ett motsvarande Windows-baserat administrationsprogram med stöd för alla de funktioner som det ursprungliga programmet hade men med utökad funktionalitet. För att lösa denna uppgift har första steget i samråd med företagets representant varit att analysera hur användarna använder det befintliga systemet för att ta reda på de funktioner som behövdes för att skapa ett väl fungerande program.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.

I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjälp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kännetecken och särskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse är att journalskrivandet har olika funktioner. Det är ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vårdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osäkerhet om journalskrivandets regelverk.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Företag står idag inför en ökad press att hantera och styra CSR då exempelvis förbättringar inom sociala eller miljömässiga prestationer påverkar företags resultat, och därmed det långsiktiga värdet för aktieägare. Detta måste mätas för att kunna nå organisatoriska mål och för att skapa en förståelse för hur CSR-prestationer är sammanlänkade till olika processer inom företaget..

Denna rapport fokuserar på lean systemutveckling inom multiprojektorganisationer. Dessa organisationer står idag inför problemet att hantera flera parallella IT projekt samtidigt som kraven ökar på att leverera mer effektivt. Nyckelord som nämns är lean, agila arbetssätt och scrum allt för att effektivisera och arbeta smartare, detta medför förändrade arbetsprocesser, attityder och beteenden. En huvudtanke är att om man investerar mer tid och pengar i att systematiskt arbeta med förbättringar kan man drastiskt minska företagets kvalitetsbristkostnader varigenom verksamhetens totala kostnader minskas (Sörqvist, 2004). Erfarenheter från verksamheter som framgångsrikt arbetat med ständiga förbättringar, t ex Toyota, har i praktiken styrkt detta resonemang.Syftet med denna rapport är att analysera hur en förändring i ledarskapsfilosofin, som lean är, påverkar organisationen den appliceras på.

Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för föräldrar till barn med medfött hjärtfel. Denna studie riktade in sig på föräldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de använde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansåg att de får, samt hur sjukdomen påverkar familjen..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.