Denna uppsatts består av en kvantitative enkät studie som genomfördes på två högstadieskolor i mellan Sverige under våren 2012. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i vad som ligger bakom elevers val av fritidsaktiviteter och då mer precis val av fysisk aktivitet samt att undersöka skolans, och då främst ämnet idrotts och hälsas, roll i elevernas val av aktivitet. Bakgrunden till rapporten kommer från formuleringarna ur lpo 94 och lgr 11 som betonar att ett syfte med ämnet är att främja Idrott och hälsa ämnets uppgift att främja fysisk aktivitet på fritiden. Vi analyserar tidigare forskning som bland annat har undersökt den störta föreningsidrotten som utgörs i Sverige och vad det kan finnas för faktorer till att ungdomar utför den. Tidigare forskning som används i rapporten är bland annat från venska riksidrottsförbundet och ungdomsstyrelsens rapport om unga och föreningsidrotten.

SyfteSyftet med denna uppsats var att ta reda på vilka effekter, såväl positiva som negativa, fysisk aktivitet kan ha hos människor i rehabilitering. Följande frågeställningar användes:Vilken bakgrund har de olika smärttillstånden? Vilken form av fysisk aktivitet och vilken duration, frekvens och intensitet används? Hur påverkas personerna i fråga av den fysiska aktiviteten på smärttillståndet - positiva/negativa effekter?MetodStudien baseras på fem intervjuer med kvinnor i rehabilitering, i form av sjukgymnastik. Detta för att på bästa sätt kunna studera och belysa hur människor kan påverkas positivt eller negativt av fysisk aktivitet vid olika fysiska smärttillstånd. Svaren från intervjuerna har sedan sammanställts och jämförts med tidigare forskning och annan litteratur inom området.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, såsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gällande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrån kostmönster istället för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjälp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sänkt risk för kolorektal cancer utifrån områdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys användes för att upptäcka kostmönster. Logistisk regression användes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls från faktoranalysen. Kostmönstren ?Läsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?Fågel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

Syftet med studien är att få inblick i hur elever i årskurs fem upplever matematikläxorna och om det finns faktorer som påverkar inställningen positivt. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget består av en enkätundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestående av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematikläxan uppfattas positivt av övervägande del. Slutsatser är att matematikläxan verkar vara ett flitigt använt arbetsätt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utsträckning, framför allt för elever med negativ inställning..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut? MetodMetoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm.

Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor.

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar..

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

I Sverige beräknas ca 400 000 människor ha diabetes, 90 % har diabetes typ 2. Bidragande orsaker till att utveckla sjukdomen är ärftlighet samt ohälsosam livsstil. Sjukdomen förknippas med övervikt, ohälsosamma kostvanor och inaktivitet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap som finns över åtgärder för viktreduktion hos vuxna personer med diabetes typ 2. Tre kategorier identifierades: att ge kostråd; att ge råd om fysisk aktivitet; att utbilda till egenkontroll.

Genom massmedia kommer ständigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det är mycket stillasittande, ohälsosam kost, och att barnen inte leker eller rör på sig naturligt. Det pågår mycket forskning om detta, hur barnen påverkas motoriskt sett, och då även inlärningsmässigt. Jag har tittat närmare på motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- åringar är, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år.

The purpose of this study is to investigate the effect of physical activity for people suffering from depression and which nursing interventions nurses can do to make this patients start to exercise. The method used, is a review of articles from Ci-nahl, Cochrane, Elin, PsycInfo, Pubmed and Science Direct, which were analyzed according to Polit och Hunglers criteria for scientific research. The result from the nine studies shows that physical activity has an antidepressive and anxiety reduc-ing effect. Interventions emerged is supporting, encouraging, activating and teach-ing about physical activity as health-promoting measure. Conclusion: Nurses can as an intervention introduce exercise as complementary treatment for people suffering from depression.