Sjuksköterskor har flera arbetsuppgifter som innebär en möjlig kontakt med patienters blod och risk för en blodsmitta. Enligt föreskrifter från Arbetsstyrelsen ska Handskar användas av vårdpersonal för att förebygga smitta. Trots dessa föreskrifter varierar användningen av Handskar bland sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till att använda Handskar i vården där risk för blodsmitta kan förekomma. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes.

Bakgrund: I litteraturen finns evidens att använda dubbla lager av operationsHandskar vid all kirurgi för att förebygga smittspridning mellan patient och personal samt för att förebygga vårdrelaterade infektioner. OperationsHandskar kan ha olika tjocklek och taktil känsla beroende på latex eller latexfritt material. Trots att evidens finns att använda dubbla lager operationsHandskar förekommer variation i användandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om operationssjuksköterskor och kirurger väljer enkla eller dubbla Handskar vid operationer, samt hur de motiverar sitt val.Metod: Operationssjuksköterskor och kirurger från två operationsavdelningar i Mellansverige undersöktes i en tvärsnittsdesign med intervjustödda enkäter. Flera deltagare intervjuades flera gånger.Resultat: Totalt inkluderades 66 deltagare i studien och 137 intervjuer genomfördes. Nästan hälften av deltagarna motiverade sitt val av Handskar med rutin eller vana.

Handskanvändning inom omvårdnadsarbetet är en central del av de basala hygienrutinerna. Handskar är en effektiv skyddsbarriär mot virus och bakterier för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter. Sjukhusrelaterade infektioner kostar varje år det svenska samhället flera miljarder kronor och är även en direkt dödsorsak i nästan en procent av alla dödsfall i Sverige. Dålig följsamhet med Handskar leder också till en ökad risk att smittas av hepatit eller HIV.Syftet var att undersöka kunskaper om, attityder till och följsamhet med att använda Handskar bland hälso- och sjukvårdspersonal i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tretton vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att det fanns brister i kunskaper, attityder och följsamhet till handskanvändning.

En närläsning av Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan Handskar - 1. Kärleken med fokus på sjukdomen aids och dess framställning i romanen. Analysen är uppdelad i tre delar: den medicinska, sociala och diskursanalytiska aspekten..

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera användningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd används för att hindra hår och partiklar att falla ner på sterilt område. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stänk av kroppsvätskor och användandet av dubbla Handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skärskador.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och Handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvärsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och Handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrågades med stöd av ett strukturerat frågeformulär.Resultat: På två operationsavdelningar i Stockholms län utfördes 240 observationer.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan Handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av Handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av Handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Syftet med studien var att underso?ka hur fo?ljsamheten av handhygien vid venprovtagning var pa? en va?rdcentral i so?dra Sverige. Bakgrund. Varje a?r drabbas tusentals patienter av va?rdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittva?gen i va?rdarbete a?r kontaktsmitta via ha?nder.

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister.

: I denna rapport har det gjorts en undersökning om vilket som är det mest lämpliga materialet/ materialen för en handske till formel 1 bilförare. Genom kvalitativa intervjuer och informationsundersökning har en kravspecifikation sammanställts med de viktigaste kraven, som förare och regelverket ställer. Reglerna är angivna i standarder till Handskar för formel 1 bilförare. ! En rad olika tester har gjorts och genom det har frågeformuleringarna besvarats. De material som testades var Nomex®, Kevlar®, Trevira CS® och Nomex® III.

En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av Handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs.

Hellbergs International ville ha en bättre design på sina skålhandtag. Det skålhandtag som används idag anses vara dåligt ur ett användarperspektiv samt dyrt att tillverka då ingen effektiviserad tillverkningsprocess har tillämpats. En designprocess från förstudie till färdig CAD-modell och ritningar redovisas i denna rapport. Särskild tonvikt lades vid att få skålhandtaget mer ergonomiskt samt att det skulle gå att användas av en så stor användargrupp som möjligt. En stor del av utvecklingsarbetet lades på att utforma skålhandtaget så att en förstagångsanvändare lätt förstår hur det ska användas.Resultatet blev ett skålhandtag som tydligt visar för användaren hur det ska användas genom att formen på skålen följer handtagets rörelsemönster.

Hellbergs International ville ha en bättre design på sina skålhandtag. Det skålhandtag som används idag anses vara dåligt ur ett användarperspektiv samt dyrt att tillverka då ingen effektiviserad tillverkningsprocess har tillämpats. En designprocess från förstudie till färdig CAD-modell och ritningar redovisas i denna rapport. Särskild tonvikt lades vid att få skålhandtaget mer ergonomiskt samt att det skulle gå att användas av en så stor användargrupp som möjligt. En stor del av utvecklingsarbetet lades på att utforma skålhandtaget så att en förstagångsanvändare lätt förstår hur det ska användas.Resultatet blev ett skålhandtag som tydligt visar för användaren hur det ska användas genom att formen på skålen följer handtagets rörelsemönster.

Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av Handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien.