Varje dag så äter barn en stor del av dagens måltider på förskolan. Måltiderna där utgör en stor del av dagen tidsmässigt. Syftet med den här studien har varit att titta närmare på de här situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. Måltiderna kan se väldigt olika ut beroende på hur pedagoger väljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de påverkar barnen.

I dag finns krav på att ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten. Alla arbetsplatser ska arbeta systematiskt och målmedvetet med att kontrollera och förbättra arbetsmiljön. För att detta ska fungera krävs det en tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter samt att de som delegeras uppgifterna har de rätta kunskaperna. Kompetensen att sedan kunna använda de teoretiska kunskaperna i praktiken är avgörande. Att ha rätt kompetens innebär att ha en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Med min bakgrund, som landskapsarkitektstudent och parkförvaltare, betraktar jag förvaltningsskedet som en fas med möjligheter för nyskapande och utveckling av utemiljön. Parkförvaltare skulle potentiellt kunna bidra till nyskapande och utveckling av parker och grönområden genom initiativtagande och kreativitet. Syftet med detta examensarbete är att försöka bidra till ökad kunskap om parkförvaltares initiativtagande och kreativitet gällande parkskötsel i ett förvaltningsskede. Målet är att undersöka nyskapande och utvecklande parkskötsel, det vill säga hur kreativitet och initiativtagande kan värderas och främjas med utgångspunkt i ett förvaltningsskede. Med strategin upptäcktsstyrd undersökning tillämpas induktiv metodik för kunskapsinsamling, där all data behandlas kvalitativt. Kunskapsinsamlingen har skett genom litteraturstudier, en fallstudie samt en undersökning av min egen designprocess. I examensarbetet undersöks, genom två huvudspår, nyskapande och utveckling i förvaltningsskedet utifrån en parkförvaltares perspektiv.

I Sverige upplever människor en större tidsbrist samtidigt som grönytor i och runttätorter degraderas som konsekvens av förtätning och expandering. Parallellt med denutvecklingen ökar ambitionen att alla människor ska kunna ha god möjlighet att väljaatt på egna villkor vistas i naturområden. Tillsammans utgör dessa ett ökat behov attplanera kring tillgängligheten till vardagsrekreation i tätortsnära natur. Om dessafrågor med alla dess fördelar, som exempelvis hälsa, ska bli tillgängliga för alla isamhället så måste förutsättningarna och möjligheterna göras jämlika.Detta är en magisteruppsats inom kulturgeografi med Syfte att undersöka hur och avvilka Delsjöområdet används under olika tider på dygnet utifrån aspekter som ålderoch genus. Vidare undersöks bakomliggande faktorer som avgör vilka tider på dygnetfolk väljer att vistas i området och hur de faktorerna skiljer sig mellan kön och ålder.Genom att utföra en observation och frågeintervjuundersökningar i Delsjöområdetsom är ett tätortsnära naturområde i Göteborg under två vardagar i december samlasdata som visar på besöksmönster mellan och inom kön, ålder och aktiviteter.

Sverige är ett av världens mest individualistiska länder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar är kvinnor i åldersgrupperna övre medelålder och äldre (Statistiska centralbyrån, 2012). Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelålder upplever singellivet.Jag använde mig utav välkända teorier och begrepp inom sociologin. De tillämpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvåsamhetsnormen och identitetsskapande utifrån teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller.Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsättningar av att leva som singlar i samhället påverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet.Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 år som var skilda och hade barn från tidigare äktenskap.Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av självständighet, frihet och kontroll.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda på bakgrunden till och vilka händelser som låg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hälsa och tre skolor med profilen hjärnbaserat lärande/kreativitet belägna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var två friskolor och fyra kommunala skolor, två skolor fanns i Stockholm och övriga i när-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights händelselogik som består av determinanterna normer/förväntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkänsla (utöver rollens förväntade) samt förmåga. I teorin ingår även epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien påvisade fem olika varianter där samtliga skolledare bedömdes ha förmågan.

I den här uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande är under utveckling och därmed också relativt outforskat. Syftet är att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen på yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rätta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vård, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkända och accepterade på organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnått legitimitet?Uppsatsen är av kvalitativ karaktär men vid datainsamlingen har jag använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Den här uppsatsen handlar om den mänskliga dimensionen iett företagsförvärv. Vårt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv. De frågeställningar vi använt oss av för att uppnå syftet är: Vad är HRs roll i ett företagsförvärv? Vilka uttryck tar sig den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv?  Vad i den mänskligadimensionen är det som möjliggör respektive försvårar ett företagsförvärv? Vårtfokus har legat på tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mänskliga dimensionen i ett företagsförvärv, vilka är HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De här tre temanautgör vår teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara våra frågeställningar.

Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden.

Den svenska lönegarantin som utgår i konkurs har på ett godkänt sätt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska närståendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas Handlingsutrymme. Undantaget som gäller eget ägande samt anförvanters ägande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillämpligt enligt EG-domstolen varför man då kan fråga sig syftet med att ha det kvar. Då det gäller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingå i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svårare att hålla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstår ett krav på företaget från statens sida, kringgår det enligt EU förbjudna statsstödet.

Den svenska lönegarantin som utgår i konkurs har på ett godkänt sätt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska närståendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas Handlingsutrymme. Undantaget som gäller eget ägande samt anförvanters ägande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillämpligt enligt EG-domstolen varför man då kan fråga sig syftet med att ha det kvar. Då det gäller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingå i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svårare att hålla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstår ett krav på företaget från statens sida, kringgår det enligt EU förbjudna statsstödet.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Denna uppsats handlar om Falköpings Kommuns ungdomsboende. Ungdomsboendet startades för två och ett halvt år sedan. Man startade detta dels för att reducera kostnader av institutionsplaceringar men även för att hitta alternativa lösningar för ungdomarna. När kommunen valde en hemmaplanslösning innebar det också samverkan mellan nya parter inom den egna organisationen. I denna studie är fyra aktörer centrala.