Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlÀgga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att anvÀnda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lÀra barnen mer om naturen. Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan har för instÀllning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med Àmnet. För att samla in empirin till mitt arbete och fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra Àr en ?vanlig? kommunal förskola.

Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika Äldrar uppfattade begreppet hÀlsa ochvad de ansÄg att de kunde göra för att frÀmja hÀlsa, och om det fanns nÄgra speciella hinder till attfrÀmja hÀlsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett Äldersspann pÄ 22 ? 65 Är. Dessa personer var uppdelade i tvÄ fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp.

Bakgrund/Syfte: Inom Àldreomsorgen har det visat sig att personalen har en stor betydelse i att de Àldre ska fÄ ett trivsamt boende. Kulturaktiviteter har visats sig öka kommunikationen mellan de anstÀllda och mellan de anstÀllda och de Àldre. Syftet med denna studie var att belysa hur anstÀllda inom Àldreomsorgen upplever ett hÀlsofrÀmjande projekt med inriktning kultur som arbetsmetod.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med personal inom Àldreomsorgen. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till textfil och den analys som anvÀndes av data var temaanalys.Resultat: Resultatet delades in i tvÄ teman barriÀrer och hinder och möjligheter. I resultatet visade det sig att informanterna upplevde att tid och ekonomi var barriÀrer för att utföra kulturaktiviteterna.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande Àr det mÄnga ungdomar som inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. MÄnga undersökningar har gjorts angÄende motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det Àr som motiverar ungdomar att börja idrotta Àr inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, skulle detta kunna hjÀlpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det Àr ocksÄ viktigt att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.

Introduktion: Enligt TandvÄrdslagen har alla rÀtt till tillgÀnglig omsorg med god kvalitet, men av olika anledningar kan munvÄrden bli lÄgt prioriterad. Genom att undersöka personalens instÀllning till att utföra munvÄrd identifieras vilka eventuella resurser som uppsökande verksamhet bör sÀtta in.Syfte: Beskriva omvÄrdnadspersonalens upplevelser av att utföra munvÄrd pÄ personer, boende pÄ ett Àldreboende.FrÄgestÀllningar: Hur beskriver omvÄrdnadspersonalen utförandet av munvÄrd samt hur kÀnner de inför uppgiften?Metod: En explorativ design utgÄende frÄn en kvalitativ ansats. Fyra undersköterskor pÄ ett sÀrskilt boende intervjuades. För att sammanstÀlla materialet utfördes en innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visar att personalen beskriver sina upplevelser kring att utföra munvÄrd pÄ Àldre som svÄrt men betydelsefullt.

I tidigare studier har det uppmÀrksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard pÄ allmÀnna platser. Det har Àven visats att skateboardparker verkar frÀmja skateboardutövandet. Denna studie syftar dÀrmed till att kartlÀgga hinder och förutsÀttningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker pÄverkar den fysiska aktiviteten. Det Àr Àven av intresse att studera hur de sociala faktorerna pÄverkar skateboardutövande dÄ tidigare forskning tyder pÄ att det Àr ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod anvÀnder sig studien av en kvalitativ design.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka samarbetet mellan modersmÄlslÀrare och lÀrare i övriga Àmnen. I vilken utstrÀckning, hur de eventuella samarbetena ser ut och vilken instÀllning de olika lÀrarna har till ett sÄdant samarbete undersöks ocksÄ. Dessutom lyfts vilka möjligheter och hinder lÀrarna ser för ett sÄdant samarbete. Studien har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Sverige och deltagarna har varit bÄde modersmÄlslÀrare och lÀrare i övriga Àmnen. BÄde enkÀter och kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att samla in empirin. Sammanlagt var det sex modersmÄlslÀrare och femton lÀrare i övriga Àmnen som deltog i enkÀtundersökningen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Bakgrund: Sjuksköterskor pÄ neonatalavdelningar arbetar ofta i nÀra relation med förÀldrar till för tidigt födda barn. FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn kan pÄverka förÀlderns psykiska hÀlsa, anknytning till barnet samt pÄverka barnets vÀlmÄende och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvÀmlighetsurval rekryterades Ätta kvinnliga barnsjuksköterskor vid tvÄ jÀmförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.

Diabetes Àr en av nutidens största folksjukdomar vilket innebÀr en utmaning för samhÀllet och sjukvÄrden. I vÀgledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 har uppmÀrksammats som en betydelsefull faktor för att Ästadkomma effektiv vÄrd och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att frÀmja egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 Àr en intressant forskningsfrÄga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsÀttning har inneburit högre krav pÄ styrmetoder hos sÄvÀl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förÀndringar i styrmetod (pÄ engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som pÄ företagsnivÄ driver förÀndring i styrmetod och vilka barriÀrer som organisationen mÄste övervinna för att lyckas med förÀndringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mÄl Àn privata organisationer vars mÄl mÄnga gÄnger Àr att tjÀna pengar.

Syftet med den hÀr studien var att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra problematiken med att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt vad gÀller barns utveckling, kunskap och lÀrande mellan lÀrare i förskoleklassen och grunskolans Är ett. FrÄgestÀllningen var: Vilka faktorer anser lÀrare frÀmjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsÀtt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjÀlp av inspelade intervjuer av sex lÀrare varav tre Àr verksamma i förskoleklass och de andra tre i Ärskurs ett.I studiens resultat framkom en mÀngd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att frÀmja en gemensam syn. Det mest primÀra var att lÀrarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansÀttning, samt att tid avsÀtts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.

Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika Äldrar uppfattade begreppet hÀlsa ochvad de ansÄg att de kunde göra för att frÀmja hÀlsa, och om det fanns nÄgra speciella hinder till attfrÀmja hÀlsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett Äldersspann pÄ 22 ? 65 Är. Dessa personer var uppdelade i tvÄ fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp.

Bakgrund och problemformulering: Att ge palliativ vĂ„rd eller vĂ„rd vid livets slut Ă€r en stor och viktig utmaning för all berörd vĂ„rdpersonal. Denna vĂ„rdform skiljer sig frĂ„n annan vĂ„rd dĂ€r avsikten Ă€r att bota. Fokus ligger istĂ€llet pĂ„ att lindra lidande och stödja nĂ€rstĂ„ende. Palliativ vĂ„rd har ett större helhetsperspektiv och innefattar fler olika aktörer. Som ett steg i att förbĂ€ttra den palliativa vĂ„rden i södra Älvsborg har ett vĂ„rdprogram för palliativ vĂ„rd i livets slut införts.