Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen Handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom Handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang.

Detta är en kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning på externredovisningvid Göteborgs Universitet. Den är författad av Jonas Winberg och Anders Nordqvistmed Handledning av Professor Thomas Polesie.Bakgrunden till vår forskning, och problematiken, ligger i att det idag inte är alldeleslätt att värdera förvaltningsfastigheter, det finns en uppsjö av värden för en ochsamma fastighet. Vilket värde är mest korrekt och vilka parametrar ligger till grundför värderingen? Att fånga de viktigaste parametrarna som ligger till grund förvärderingen kan ibland vara svårt. Långt ifrån alla kan mätas i monetära termer.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis Handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.

Den intensivvård som kan erbjudas till patienter i Sverige idag är en mycket högspecialiserad och högteknologisk vård. Den har möjliggjort livsuppehållande åtgärder till den grad att det blivit nästan omöjligt för en patient att dö utan att först blivit föremål för diskussion om att ta till alla tänkbara medel. När intensivvårdsinsatserna inte längre är meningsfulla för patienten, utan bara blir till ett utdraget lidande i väntan på döden, tas ibland beslutet att avstå eller avbryta behandling. Syftet med studien är att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter där beslut om att avstå eller avbryta behandling tagits. Metoden som använts är en litteraturstudie som bygger på 8 artiklar.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en sjukdom som är svår att diagnostisera, en sjukdom vars orsaker ännu inte är klarlagda och patienter med denna diagnos upplevs som svåra att hantera. Syfte: Att undersöka närmare vad det är i mötet mellan sjuksköterskan och patienten med borderline personlighetsstörning som försvårar ett professionellt förhållningssätt. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som noggrant valdes ut genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Febe Fribergs modell och resultatet delades in i tre olika kategorier. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa och stereotypa föreställningar om patienter med borderline personlighetsstörning.

Bakgrund: Flera studier visar att sjuksköterskor inte tillgodoser patientgruppers behov av att tala om sexualitet och sexuell hälsa. Barnmorskors samtal om sexualitet är ett nästan helt outforskat område. Syfte: Syftet är att undersöka barnmorskors syn på och erfarenhet av samtal om sexualitet på barnmorskemottagningen. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio barnmorskor på sju olika mottagningar i Skåne. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys genom identifiering av kodord, kategorier och teman.

Operationssjuksköterskors arbete är ansvarsfullt och en central uppgift är att värna om patientsäkerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvåra operationssjuksköterskors vårdarbete vilket i sin tur leder till att patientsäkerheten hotas, t.ex. är det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav på effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsäkerheten. Arbetet är mångfasetterat och kräver ständig uppmärksamhet och vakenhet.

Abstract Malmö högskola, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap Titel: Framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena Hörnfeldt Typ av arbete: Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå. Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vår studie var att kartlägga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgångsrika hanteringsstrategier, när det gäller arbetet med elever i åldrarna 13 ? 19 år som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen ägde rum på två högstadieskolor i ett medelstort samhälle samt på en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad.

Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden.

Att ta steget från en universitetsvärld till att träda in i en yrkesverksamhet kan upplevas som okänt och den nyutexaminerade sjuksköterskan kan känna av påtagliga skillnader mellan de två kulturerna. Hälso? och sjukvården har idag ett ökat krav på effektivitet som påverkar all sjukvårdspersonal, så även blivande sjuksköterskor. Forskning har visat att just övergången från student till nyutexaminerad sjuksköterska kan vara en plötslig omställning och att upplevelsen att vara ny och oerfaren kan upplevas som chockartad. Frågor om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under denna transition är inte fullständigt besvarade och faktorer för att främja processen är inte klart definierade.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. Frågeställningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehåll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur någon upplever något. Fenomenografi som ansats har utgångspunkten att beskriva variationer i olika sätt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig på pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehållande fem olika typer av frågor.

Under totalt 15 veckor på gymnasieskolans byggprogramutbildning ingår en arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna. APU: n är förlagd på ett företag inom vald inriktning inom den kommande yrkesverksamheten och är handledd av yrkesföreträdare. Det är en viktig del i utbildningen att eleverna får praktisera vald yrkesutgång, fördjupa sina kunskaper inom det kommande yrket samt att skapa erfarenheter till det kommande yrkeslivet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur eleverna på gymnasieskolans byggprogram upplever och ser på den sista APU-perioden i årskurs 3 gällande kunskap/lärande, Handledning och utveckling. Hur fungerar vår APU i jämförelse med Skolinspektionens granskningsrapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken ? en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningar (2011) Vad behöver vår gymnasieskola förbättra för att skapa en APU som gynnar elevernas kunskap/lärande och utveckling? Resultatet av undersökningen kommer att användas till att utveckla en handledarutbildning som utgår från elevernas erfarenheter och upplevelser.

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev.

Syftet med studien är att undersöka familjehemsföräldrarnas upplevelser och föreställningar om uppdraget som familjhem i relation till föräldraskap och familjebilder. Våra frågeställningar är: ? Vilka bilder har familjehemsföräldrarna av familj och föräldraskap?? Vad innebär familjehemsföräldraskapet? Hur ska en familjehemsförälder vara? ? Betraktar familjehemsföräldrarna uppdraget som ett arbete? Hur resonerar de kring den ekonomiska ersättningen?? Vad har föräldrarna för erfarenheter av familjehemsföräldraskapet och hur har det förändrat synen på uppdraget?Insamlingen av empirin har skett genom sju intervjuer och en fokusgrupp med tre deltagare. Vi har analyserat resultatet utifrån modern familjeteori och socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt utifrån tidigare forskning. Resultat Våra respondenter framhåller att det är viktigt att familjehemsföräldrar kan ge barnet trygghet, kärlek, normalitet, rutiner och gränser.