Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att studera hur elevers förståelse för ämnet matematik påverkas av att skriva en reflektionsdagbok där de även får återkoppling inför nästa lektion. De frågeställningar som har fokus i undersökningen är:1) Hur påverkas elevernas förståelse av att få reflektera och tänka över vad de lärt sig eller inte lärt sig, och att formulera detta med egna ord i en dagbok?2) Hur påverkas elevernas förståelse av att få återkoppling på det de skrev inför nästa lektion?3) Hur påverkas elevernas förståelse av att bli mer medvetna om sitt eget lärande?Teori: Den huvudsakliga inriktningen av vald litteratur i arbetet handlar om hur elever kan göras delaktiga i sitt lärande på bästa sätt. Den teoretiska inriktningen som författaren Lisa Björklund Boistrup representerar är socialsemiotik och fokuserar på tre metafunktioner med beteckningarna interpersonell, ideationell samt textuell. Den teoretiska inriktning som författaren John Hattie utgår från är Jean Piagets utvecklingspsykologi när han diskuterar vikten av att lärare förstår hur elever tänker och lär.Metod: Den valda metoden har en kvalitativ ansats och är inspirerad av aktionsforskning.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter.

Bakgrund: I handledaruppgifter ingår det att vara rådgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback när allt är bra brukar sällan skapa några problem men när studentens prestationer inte är tillräckliga är det inte alltid enkelt att nå fram som handledare på ett pedagogiskt sätt utan att det kan kännas negativt för studenten. Vid klinisk Handledning är oftast en tredje part inblandad, patienten och det är då viktigt att Handledningen sköts på ett professionellt sätt så att patienten inte känner att hon fått dålig vård och att studenten inte känner sig kränktSyfte: Syftet är att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frågor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och på ett konstruktivt sätt. Studenter vill känna sig sedda och ha bekräftelse.Slutsats: På en klinisk praktik krävs det resurser genom att det borde finnas tillräckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

Denna uppsats fokuserar på arbetstrivsel i människobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i Skåne, med de speciella förhållanden som dessa innebär. Råmaterialet i dessa organisationer utgörs av människor ofta i behov av hjälp och stöd. Tidigare forskning visar på att arbetstrivsel är ett fenomen som har stor betydelse för både individ, grupp och samhälle. Det finns därför en stor vinst i att försöka sätta sig in i de aspekter som bidrar till att stärka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. Därmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln på en psykisk påfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Institutionen Tillämpad fysik och elektronik på Umeå Universitet använder sig av lärandeplattformen Moodle för hantering av kurser med tillhörande uppgifter och material kring dem. På Moodle laddar studenterna upp dokument och lärare betygssätter dem, vartefter en avklarad kurs registreras hos LADOK. Detta projekt kommer omfatta teori om hur Moodle är uppbyggt (version 2.4), hur utveckling av moduler sker, samt för- och nackdelar beroende på om operativsystemet Windows eller Linux används.Utvecklingen av moduler omfattar kodning av två stycken. Den ena modulen skall gå att implementeras till Moodle för att användas till kurser av institutionen för att underlätta kontrollen av inlämnade dokument som ännu ej är behandlade av lärare. Den andra är en generell modul som skapas i Handledningssyfte för att senare kunna utvecklas vidare på, och implementeras till systemet om behov finns.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där målet är att förebygga och lindra lidande samt förbättra livskvalité hos patienter och närstående. Vården tillhandahålls utifrån ett helhetsperspektiv vilket innefattar andliga och existentiella frågor. Dessa frågor kan vara komplexa att hantera för sjuksköterskan. Arbetet kan därför kännas slitsamt och påfrestande men samtidigt vara berikande och utvecklande. Förmåga att bemästra svåra situationer underlättas av att sjuksköterskan har goda kunskaper om existentialfilosofi och livsfrågor samt får stöd i yrkesrollen.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 barn i Sverige av cancer. Tidigare forskning visade att familjer ofta går igenom en krissituation där föräldrarna upplevde en ökad stress kombinerat med förnekelse, förtvivlan och ilska. Upp till 50 % av föräldrarna visade depressiva symtom i samband med cancerbeskedet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser, när deras barn drabbas av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Tio artiklar analyserades med en variant av innehållsanalys där kategorisering och tematisering ingår. Samtliga artiklar var etiskt granskade och har genomgått en kvalitetsgranskning med en modifierad granskningsmall.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp.

Syfte: Att undersöka på vilket sätt postpartum depression identifieras hos nyblivna föräldrar och på vilket sätt screening med EPDS och påföljande stödjande samtal tillämpas av distriktssköterskor tjänstgörande på BVC i Uppsala län.Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala län inkluderades i enkätstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. Enkäten bestod av 35 frågor.Resultat: Studien fann att EPDS-användning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 använde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkäten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-användning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-användning och erhållen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-användning och tillgång till Handledning. Riktlinjer för screening fanns på de flesta arbetsplatser, dock enbart för svensktalande mödrar.

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare.

Personer med demenssjukdom och krävande beteende utgör en grupp av vårdtagare som är omvårdnadskrävande och som kräver kunskap hos personalen. Ett vanligt sätt att möta krävande beteende är att använda olika former av begränsningsåtgärder. Studiens syfte var att beskriva personalens användning av begränsningsåtgärder inom vården av äldre med demensproblematik med krävande beteende. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som en enkätstudie. Enkäten har tidigare använts för att mäta krävande beteende bland äldre personer samt användning av begränsningsåtgärder inom institutionell äldrevård.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till Handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått Handledning vid kommunens Skoldatatek.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och Handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka är projektledarna?- Hur är deras arbetsklimat?- Vilka är deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker.