Att beskriva och tolka några pedagogers upplevelser av sina långsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det här arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hålla arbetet vid liv under längre period? Studien bygger på kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger på tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter påtalar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av långsiktig karaktär. Även kunskapen om deras eget förhållningssätt och att få syn på genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

Uppsatsen studerar hur arbetsmiljön på barn- och familjeenheten (BoF) på socialtjänsten i en kommun i mellersta Sverige, en enhet som har både hög arbetsbelastning och personalomsättning, ser ut. Studien utgår från fyra stycken intervjuer med socialsekreterare som har lång erfarenhet inom barn- och familjeenheten (BoF) i kommunen. Resultatet visar att arbetsbelastningen och stressen har ökat med tiden genom att personalen har fått förhålla sig till nya krav på arbetsplatsen och därför har tidspressen blivit större. Den höga personalomsättningen leder till rekrytering av ny personal, vilket påverkar den befintliga personalen. Den befintliga personalen introducerar de nya och får ta de tyngre ärendena, vilket slutligen ger mindre tid åt klientmöten.

Studien undersöker hur psykoterapeuter påverkas av sitt arbete med traumatiserade patienter. Sju psykoterapeuter på tre traumamottagningar har i denna studie varit föremål för kvalitativa intervjuer. I mötet med det otänkbara exponeras psykoterapeuterna för närgångna berättelser som ofta är mycket detaljerade beskrivningar om mänsklig grymhet, råhet och ondska. Variationer i arbetsuppgifter på traumamottagningen, egen Handledning och egen existentiell bearbetning är några exempel på hur psykoterapeuterna hanterar det material de exponeras för i patienternas berättelser. I intervjuerna framkom att det kliniska arbetet påverkade det egna livet utanför arbetet.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och Handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Denna undersökning byggds på intervjuer av studenter ifrån det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven såg på kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.Metoden som användes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjälp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna användes Jacobsens teorier om kvalitativa innehållsanalyser.Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna på tidsbrist samt brist på engagemang hos handledaren.Trots brister i kommunikationer ser ändå de flesta intervjupersonerna positivt på sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske är i sin ordning..

Syftet med denna studie har varit att undersöka nyblivna prästers yrkesidentiteter. För att besvara syftet har en intervjustudie med fem nyblivna präster gjort. Intervjuerna har i huvudsak behandlat pastorsadjunkternas upplevelser av att vara nyblivna präster. Teorin som använts behandlar socialisation och yrkessocialisation. Peter L.

Orsaken till mitt ämnesval för detta examensarbete uppkom på grund av att den teoretiska delen i byggutbildningen på den skola där jag arbetar ofta uppfattas som tråkig och meningslös. Detta arbete är ett försök att skapa ett nytt teorimaterial för byggprogrammet som eleverna skall kunna använda för att ta till sig den teoretiska kunskapen på ett effektivt och pedagogiskt sätt. I denna kurs så ingår det att eleverna skall kunna utföra enklare praktiska byggövningar, få kännedom om lite olika byggmaterial, olika byggtekniker samt ekologiskt byggande. Detta arbete tar också upp vad man skall tänka på när en pedagogisk facktext skall skrivas. Teorimaterialet i detta arbete är en Handledning i hur man kan bygga en lekstuga.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva vad lärare anser är specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda på vilka elever lärarna anser vara i behov av särskilt stöd och vad det är för stöd som sätts in. Dessutom synliggörs vad lärare menar att de behöver få stöd och hjälp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv där man studerar människans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebär lärarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslärare i åk 1-5 som är verksamma på tre skolor.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Syftet med studien är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollärare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i läroplanen, Uppföljning, utvärdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter från Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och Handledning. Som datainsamlingsmetod används den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanställts och tematiserats utifrån de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den här studien varje enskild förskollärares verklighet när intervjun äger rum. Dessa horisonter benämns i studien nuet, framtiden och verkligheten, där nuet är intervjun före kompetensutbildningen, framtiden när utbildningen genomförts och verkligheten närprocessen i arbetslaget har startat..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med reumatoid artrit (RA). Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att få diagnosen var kaosartat; att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp; att känna osäkerhet kring läkemedel; att vilja ha stöd och förståelse; att hitta nya vägar att leva vidare. Att få diagnosen gav många förändringar i livet och en oro för framtiden. Stöd från omgivningen var viktigt.

Under min näst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lärarna arbetade som handledare och vad det var, som formade deras inställning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lärare/handledare med olika ämnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn på olika aspekter av projektarbetet. Huvudfrågan var, vad det var, som formade lärarnas inställning till projektarbetet. Tre förklaringsområden/arbetshypoteser användes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tre nioåriga pojkars uppfattning om deras egen läsning, deras lärares uppfattning samt deras föräldrars uppfattning om pojkarnas läsning. I undersökningen har jag även försökt se om tillgången på litteratur samt om lärarens och föräldrarnas eget litteraturintresse har någon betydelse för pojkarna i deras läsande. Det är en kvalitativ undersökning där alla undersökningspersoner har intervjuats. Resultatet visar att både lärarens och föräldrarnas litteraturintresse har en positiv inverkan på pojkarna samt att tillgången på böcker har en betydelse för läsandet. Vidare kan man se att det är viktigt att läraren har en god kännedom om varje elev när det gäller valet av litteratur och då det handlar om att ge rätt Handledning i läsandet.

Ledarskapet i en organisation påverkar i hög grad hur organisationen fungerar. På senare år har forskningen mer och mer kommit att förorda det autentiska ledarskapet där vikten av förutsägbarhet, rättvisa, omsorg och en kombination av relationsinriktning och uppgiftsorientering betonas. GruppHandledning kan vara ett sätt för chefer att lära sig relationsbyggande. I föreliggande studie genomgick 75 första linjens chefer inom sjukvården Handledning i mindre grupper under ett år. Utifrån deltagarnas svar på självskattningsformuläret Hjulet var syftet att undersöka huruvida Handledningen hade lett till någon förändring i sex grundläggande personlighetsindex samt i deltagarnas egen uppfattning om sig själva som ledare.