Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadsHandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

Den här artikelns syfte är att undersöka lärares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lärares professionsutveckling. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lärare har intervjuats på en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frågandet har en central roll i Handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förändrat tankesätt hos lärare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av Handledningen..

Denna studie fokuseras på handledarens roller inom Fontänhuset och grundar sig på handledarens perspektiv. Syftet med denna studie är att få en bred förståelse inom Handledning på Fontänhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att få en bättre förståelse tänker vi utgå ifrån våra tre huvudfrågeställningar som är: ? Vilken form av Handledning sker på Fontänhuset? ? Vad är handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av medlemmar? ? Hur fungerar relationen mellan handledarna och medlemmarna inom Fontänhuset utifrån handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna från Fontänhuset samt även av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom området. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen Handledning och relationer.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk Handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk Handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk Handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk Handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

I denna undersökning är handledare under utbildning i fokus. Syftet är att se om det sker någon förändring under utbildningen och vad förändringen består av. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som använts är insamlat under två år av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en Handledningstimme i början och slutet av utbildningen framträdde en bild som tydde på att handledarna förändrades.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk Handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk Handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Bakgrund: Handledning är ett ämne som ligger i tiden både inom förskolans och inom skolans värld. Centralt i vår studie är hur Handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om Handledning som verktyg och om sin handledarroll. Då man som samtalsledare också har en möjlighet att styra samtalet såg vi begrepp som ansvar, makt och påvekan som viktiga ord att föra fram i vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur de tillfrågade specialpedagogerna talar om Handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, påverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. Utgångspunkten för studien är att synliggöra olika diskurser inom ämnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om Handledning, ansvar, makt och påverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med lidande och döende patienter utsätts för stark känslomässig påfrestning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig otillräckliga i vårdandet av patienterna samt att de saknar stöd från arbetsplatsen för att bearbeta sina känslor. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta nära död samt Handledningens betydelse som stöd i hanteringen av detta arbete. Metod: Data har insamlats via intervjuer där sex stycken sjuksköterskor på en hospiceavdelning i södra Sverige har intervjuats. En semistrukturerad intervjuguide har använts och datamaterialet har analyserats genom innehållsanalys.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk Handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk Handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk Handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk Handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Affektfokuserad psykoterapi är på frammarsch i västvärlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare är Handledning ett viktigt moment för många yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om Handledning i allmänhet, däremot finns det inte så mycket forskning om effekter av gruppHandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodHandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se på vilket sätt de använder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som använts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras på semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilket stöd klasslärare kan få i arbetet med barn i socioemotionella svårigheter, om det finns någon form av Handledning att tillgå samt hur man arbetar med barn- och ungdomspsykiatrin. Studien genomfördes med bakgrund att det finns många barn i socioemotionella svårigheter i skolan och få vet hur man ska bemöta dessa barn. Dessa socioemotionella svårigheter visar sig ofta som en beteendeproblematik som kan skapa problem i samspelet med andra, det här leder sällan till en diagnos och barnen får då sällan det stöd de behöver. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och antalet informanter är fyra specialpedagoger och en speciallärare som arbetar på olika skolor i samma kommun. Resultatet visar på att arbetet med barn i svårigheter är komplext och åsikterna skiljer sig mellan informanterna hur man ska bedriva det arbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad Handledning för socialarbetarna har för funktion, det vill säga vad målet är med att ha Handledning och vad innefattar Handledning inom socialt arbete, men också om vad socialarbetarna själva önskar få ut av sin Handledning och om de är nöjda med den Handledning som de får idag. Jag har valt att ta reda på om socialarbetarna upplever sig ha nytta av sin Handledning och om de anser sig bli stöttade i deras klientärenden och deras mående med att jobba professionellt med andra människors problematik genom Handledningen. Även handledarens roll och uppgift i Handledningen är också något jag valt att kort behandla och ta upp i min uppsats. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina frågeställningar:? Vad för funktion fyller Handledning för socialarbetare enligt teoretikerna?? Vilka funktioner borde Handledning fylla enligt socialarbetarna?? Vad anser socialarbetarna om Handledning i grupp?För att få svar på dessa frågeställningar så intervjuade jag sex socialarbetare från Göteborg som vid dessa intervjutillfällen fick regelbunden Handledning.