Denna studie syftade till att beskriva och skapa förståelse för praktikHandledares erfarenheter av att ta emot praktikanter. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sju tidigare praktikHandledare för Personalvetarprogrammet. Resultatet visar att informanterna var positiva till att ta emot personalvetarstudenter som praktikanter, men samtidigt att det inte är helt lätt alla gånger. Positivt sågs bland annat: att praktikanter bidrar med nya perspektiv, att som Handledare få möjligheten att visa upp ett jobb och bidra med ett lärande samt att praktik sågs som en möjlighet att knyta kontakter. Informanterna menade samtidigt att mottagandet av praktikanter kräver en del tid och energi samt att det kan finnas svårigheter kopplade till den egna arbetsplatsen.

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? Handledares, lärares och elevers syn på distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen är att undersöka lärares och Handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd samt att undersöka några elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger på en enkätundersökning bland Handledare och distansundervisande lärare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

I denna undersökning är Handledare under utbildning i fokus. Syftet är att se om det sker någon förändring under utbildningen och vad förändringen består av. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som använts är insamlat under två år av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framträdde en bild som tydde på att handledarna förändrades.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudHandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudHandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade Handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en Handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Denna studie berör gymnasielärares inställning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man väljer att genomföra det.Studien bygger på intervjuer med 7 lärare som undervisar i biologi på gymnasienivå och den visar att lärarna bedriver utomhusundervisning främst inom ämnesområdena ekologi och systematik och att lärarna anser det vara viktigt att vara ute. Lärarna ägnar sig främst åt utomhusundervisning för att få en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som är direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lärare har kategoriserats utifrån resultaten som visar på olika grader av engagemang och olika inställningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen måste vara förberedd och välplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande är kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smågrupper med läraren som Handledare och lärarna föredrar att agera Handledare hellre än guider när de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera områden där en vidare forskning behövs för att utveckla och förbättra kunskaperna om ämnet..

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en Handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till Handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt Handledarens roll där.

Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att människor i olika yrkeskategorier är medvetna och väl insatta i sin arbetssituation och dess inverkan på hälsan. Jordbruksyrket är rankat som ett av de tre farligaste yrkena och därför beslutade regeringen att ett projekt vid namn Säkert Bondförnuft skulle startas. Projektet koncentrerades till att få lantbruksföretag att vidta åtgärder som leder till förbättrad säkerhet i företaget. På Lantbrukarnas riksförbund, LRF arbetar Handledare som informerar lantbrukare om de arbetsmiljöproblem som finns genom utbildningen Säkert Bondförnuft.Syftet med studien är att studera LRF:s Handledares uppfattningar av lantbrukares riskmedvetenhet i deras arbetsmiljö. Därutöver studeras hur handledarna upplever lantbrukarnas mottaglighet av information gällande säkerhet i arbetsmiljön som tillämpats på kurstillfällena inom projektet Säkert Bondförnuft.Då intresset låg i att ta reda på Handledares uppfattningar valdes kvalitativ ansats med intervjuer av fem Handledare som insamlingsmetod.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till Handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt Handledarens roll där.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som Handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

Det här examensarbetet är skrivet på C-nivå, inom ämnet skogshushållning på institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap. Omfattningen är 10 poäng (15 hp), vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Handledare för arbetet har varit Ulf Johansson och Per Magnus Ekö, examinator var Eric Agestam. Studien handlar om skogliga försöksytor på Omberg i Östergötland. Bakgrunden till att jag valde att skriva det här arbetet är att skogarna på Omberg sedan låg tid tillbaka har varit föremål för skoglig forskning och försöksverksamhet. Redan i början av 1900-talet anlade dåvarande Statens Skogsförsöksanstalt de första skogliga försöksytorna där.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska språket, fördjupningskurs LSV410Vt 2012 Handledare: Roger Källström.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning är något som alla sjuksköterskestu-denter genomgår under utbildningen. Det ingår även i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som påverkar denna handled-ning är således givande både för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.

Syftet med denna studie var att, utifrån patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vård och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestämd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik på ett länslasarett, två sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre Handledare som handledde enligt en bestämd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ metod med innehållsanalys. I patientintervjuerna identifierades två teman och fyra kategorier. I temat ?trygghet och en upplevelse av delaktighet? beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten såg patientens omvårdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning.