Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även Handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering .

Att vara nyexaminerad sjuksköterska är förenat med hög stressnivå och känsla av kunskapsbrist. Sjuksköterskor upplever även att den nya situationen är överväldigande och att bristen på stöd är påtaglig. Samtidigt har den nyexaminerade sjuksköterskan med sig en teoretisk grund att stå på, men saknar erfarenhet att handla efter i olika situationer. Detta kan komma att få konsekvenser för patientsäkerheten, om rätt stöd och vägledning inte finns. Stöd och vägledning kan komma att hjälpa nyexaminerade sjuksköterskor i början av yrkeslivet.

?Gastromax Duo? är ett examensarbete som genomförts inom ramarna för Innovations- och designingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Projektet har självständigt fullföljts av Joakim Ahlgren och Joakim Lidström under vårterminen 2010. Examensarbetets omfattning är 22,5 hp.Uppdragsgivare för projektet är Peter Ottosson och Jonas Eriksson på Sveico AB i Gnosjö. Handledare för projektet hos uppdragsgivaren har varit Peter Johansson.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som Handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. Lärarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningar för att på ett el och energiprogram lägga ut delar av de gymnasiegemensamma ämnena Svenska, matematik och engelska på APL.Den bakomliggande tanken med att lägga ut gymnasiegemensamma ämnen på APL är att detta potentiellt skulle kunna ?hjälpa? karaktärsämnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som är mer sammanhängande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i målen och det centrala innehållet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mål i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnämns ändå i de övergripande målen med kursen.De frågeställningar jag har är:1. Hur förhåller sig lärare i gymnasiegemensamma ämnen (Svenska, matematik och engelska) till att lägga ut delar av deras undervisning på APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmässiga) i en sådan här slags integrering?3. Kan lärarna i engelska, matematik och svenska se några problem i en sådan integrering?4. Kan lärarna i svenska, matematik och engelska tänka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lärare som undervisar i svenska, matematik och engelska ställa sig till att ha kursmoment på APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag är Handledare för våra elever på APL?Metod: Studien är gjord genom intervjuer som är av halvstrukturerad karaktär och metodiken är kvalitativ. 10 personer är intervjuade varav sex stycken är lärare på olika gymnasieskolor.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk Handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska Handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma.

I den här undersökningen ville jag få reda på hur det går till att undervisa, handleda och att studera ämnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsområden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands där de bedriver distansutbildning genom att få utbildningsmaterial från distansgrundskolan i Sverige.Jag intervjuade en distanslärare i bild på distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en Handledare och två distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar på en skola utomlands där de får distansutbildning från Sverige. De studerar ämnet bild genom att få bild-uppgifter via internet av bildläraren i Sverige. En Handledare finns till hjälp för distanseleverna på skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna.Den här undersökningen gjordes utifrån mitt eget intresse för distansstudier.

This rapport aims to examine the difficulties in presenting a complex game in a way that will invite new players by making the game more accessible. We discuss and present our process on how to create an application named ?Digi?-war that is easy and fast to, both, learn and use. Our solution to this issue includes RFID-tags and readers together with four buttons, as input devices. This simple input device, placed in a gun-type control unit, aims to provide an intuitive interaction..

Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i Innovations-teknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Handledare har varit universitetsadjunkt Lennart Wihk och examinator professor Leo de Vin.Uppdraget har bestått i att genomföra en designstudie på CamCoil, ett haspelsystem inom främst tillverkande industrin. Anledningen till detta är att uppdragsgivaren, Camatec Industriteknik AB, vill att produkten ska göras mer konkurrenskraftig och öka chanserna att kunna sälja maskinen utanför Sveriges gränser. Målet är att skapa en varumärkessignifikativ konceptlösning som är kompatibel med haspelsystemets många olika utföranden. Handledare hos uppdragsgivaren har varit Mikael Hallenborg.Studien är utförd enligt produktutvecklingsprocessen.

Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsrapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsrapporter i sitt dagliga arbete med vård och handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studenthandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsrapporter.

Genom studenters utvärderingar av deras verksamhetsförlagda utbildning har det framkommit att de ibland saknat tydlig feedback. Som handledande sjuksköterska är det ibland svårt att ge konstruktiv feedback till studenter. Det upplevs ofta lättare att ge positiv feedback än att tydliggöra vad som måste förbättras. Därför känns det av vikt att beskriva vilken betydelse feedbacken har för studenternas inlärning i klinisk praktik.Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av betydelsen av feedback i klinisk praktik. Metoden är en litteraturstudie där analys, enligt Evans (2003), av aktuella vetenskapliga artiklar genomförts.Resultatet presenteras utifrån två teman och 13 subteman som framträtt vid analysarbetet.

Titel: Föräldrars roll och barns språkutveckling i mångkulturellmiljö. Författare: Bashaer Ibrahim och Dalia Amin Termin och år: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Flerspråkigbarn, flerspråkigförälder, språkutveckling, föräldrar med utländsk härkomst..

Då verkligheten ständigt förändras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda läroprocesser under APU, måste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna är APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra våra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förväntningar som kommer att ställas på dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vårt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation på Internet, hoppas vi kunna förbättra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hållbar dokumentation ger Handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivå och personliga utveckling. Syftet med vår undersökning har således varit att undersöka om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta samarbetet mellan Handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex Handledare som arbetar som frisörer.

Nivå: Magisteruppsats i Service Management, vårterminen 2007 Författare: Mikael Andersson, Pär Augustsson & Gustaf L Bjerne Handledare: Mikael Bergmasth & Pavla Kruzela Frågeställning: Hur ser förväntningsskapande ut inför resor? Hur ser resenärens syn på relationsskapande ut inom resebranschen? Vilka krav har resenärer på resebolagen, ur ett relationsperspektiv? Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar förväntningsskapandet samt vilken inverkan förväntningar har på den upplevda kvaliteten..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda på hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehålla, för att kunna användas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda på vad, om något, som behövde förändras på organisations-, grupp- och individnivå för att vara så meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrågor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lärare, två stycken 4-9 lärare samt en förskollärare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansåg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.