Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare. Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv.Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande. Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat.

The academic underachievement of looked after children is well known. By involving foster carers in a Paired Reading intervention a Swedish project tried to address this issue, replicating a successful British trial. The aim of my thesis was to study the variations in the foster carers? experiences of this literacy intervention. Reading reports from 100 children were collected and qualitative interviews with 15 foster parents were analyzed using concepts from motivational psychology.

The purpose of this essay was to examine, from a gender perspective, how biological children in foster families experience the situation of living with foster siblings. The material consists of ten interviews. We searched answers to the questions:1. In what way have the biological childrens relations to parents, biological siblings and foster siblings changed through the placement?2.

The purpose of this study was to gain knowledge and a picture of how foster parents perceive their task, the role of the placed children and their biological parents.  Even how they perceived their family have been affected by the mandates removal. Consistently showed the most positive experiences with strong ties to the children placed. However, there are experiences of the need for additional guidance, support, education and contact with the client to enhance a sense of competence in the task and prevent collapse. Burnout experienced often based in the placed child's difficulties in integration.

The aim of the study is to describe social workers discretion when it comes to the relation between children placed away from home and their biological parents.The study describes how the social worker designs the contacts with the biological parents, for instance the extension for the actual meeting. The results are based on six interviews conducted with social workers who work with foster children. They have responded to questions related to the contact between children and their biological parent. The questions are based on eight vignettes. The contents of the vignettes show different conditions that affect the contact, for example age and foster care attitudes The results of the study have been compared to other previous research in discretion of the social worker and contacts between children and their biological parents.In summary the study shows that there is  high degree of independence for the social workers designing their work and that their level of discretion.

The aim of this essay was to investigate how social workers, within chosen Social services districts in the northwest of Skåne, work with children placed in foster care. Our purpose was to investigate the interaction between the child and the foster home from the perspective of the Ecology of Human Development. Our questions were:* How do the social worker prepare the child and the foster home before a placement?* What kind of support is offered to the foster home with the purpose of supporting the child?* How do the social worker make the childs contact with the biological parents easier?* To what degree does the social worker work on strengthening the child's network?* Which factors do the social worker decide the allocation of support?* What do the social worker think affects the work with the foster home from a society level?To answer our question we have interviewed nine social workers. We found that the social workers were generally good at perceiving how the micro- and meso-systems, and to a certain extent the exo-system, influenced the foster child.

This study aims to examine how the interventions for homeless persons in the municipality of Kalmar are organized. The study is based on four half-structured qualitative interviews with both representatives from different instances and also from persons who have experience of being homeless.The theoretical bases we have used to analyze the material are organization theory, specifically the concept of bureaucracy. Our results show that homelessness is not seen as a problem in itself, since the general view is that homeless people often have a complex problem scenario where drug- and alcohol abuse and mental illness are common.It is often the latter that takes priority in the interventions and the housing question is therefore neglected. We also found that social services do not have a satisfactory structure around the organization of the work on homelessness. They do not have any specific device in Kalmar that focus on homelessness issues with the result that the existing units are forced to take care of the work of homelessness.

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Syftet med studien var att undersöka några arbetsterapeuters insatser och upplevelser av hemrehabiliteringen för patienter med stroke. Studien har en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på två olika verksamheter i södra Skåne. Intervjuerna utfördes genom en semistrukturerad intervju mall. I resultatet framkom det tre underkategorier vilka var arbetsordning, arbetsmetod och patientrelation. Arbetsterapeutens insatser och upplevelser av att arbeta inom hemrehabiliteringen med strokepatienter, handlade om att instruera, informerar och göra utvärderingar med patienten och vårdteamet.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

The purpose of this study was to examine how the social services are applying the sections of the law concerning custody transfer within foster care. More specifically the aim was to find out what circumstances are underlying the social services decision to go through with a custody transfer within the foster care, and to find out which difficulties and possibilities the law offers when it comes to this process. The study was based on interviews with six respondents, within the social services, who have great experiences working with these issues. The study concluded that there are several factors which affects the decision whether to implement at custody transfer or not, and some of these are the child?s attachment, the child?s fundamental needs and consent from the involving parties in the case.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Today equal representation between the genders in parliament is something to be desired. One way to reach the goal of equal representation is by using quotas. The purpose of the study is to research the lack of equality in elected institutions by using a perspective on qoutas.  The study also seeks to find answers to if using quotas is a good method according to gender studies. A text analysis is being used to find reasonable solutions to the study´s presented complivations.  By analyzing different texts about quotas some of the more common arguments in the discussion about using quotas in parliaments were highlighted. Some of the more frequent arguments to implement quotas are that it would be more just but also that women and men may have different interests, experiences and therefore equal representation would be a question of resources.