Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar.

Vårdpersonalens följsamhet av handhygienrutiner påverkar bakteriers smittspridning. Vikten av en god handhygien påverkar patientens omvårdnad och hälsa och information om faktorer som främjade eller hindrade handhygien var av betydelse. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som främjade eller hindrade vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvård. Metoden som tillämpats var litteraturstudie och Polit och Beck niostegsmodell följdes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL.

Vårdrelaterade infektioner tillhör de vanligaste vårdskadorna och drabbar ca 10 procent av alla inneliggande patienter. Det bidrar till ökade kostnader och onödigt lidande för patienterna. Många dör till följd av den vårdrelaterade infektionen de drabbats av. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Arbetet baseras på 10 vetenskapliga artiklar och en D-uppsats.

Bakgrund: Undernäring bland barn är ett stort problem i Filippinerna. Enligt de senasteriktlinjerna från Världshälsoorganisationen bör barn med undernäring behandlas ihemmen. Vid undernäring försvagas immunförsvaret och risken för allvarligainfektioner ökar. Oavsett vårdform är vårdrelaterade infektioner ett globalt problem.Basala hygienrutiner, framförallt utförande av handdesinfektion är den viktigasteåtgärden för att förhindra smittspridning. Hög arbetsbelastning och glömska är någraorsaker till bristande följsamhet till hygienrutiner.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r globalt folkh?lsoproblem som drabbar fr?mst kvinnor och har allvarliga konsekvenser p? h?lsan. Sjuksk?terskors ansvar ?r att f?rebygga oh?lsa och har en viktig roll i att m?ta kvinnor utsatta f?r v?ld. Det kr?vs goda kunskaper och ett etiskt f?rh?llningss?tt f?r att kunna bem?ta dessa kvinnor.

Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

SAMMANFATTNINGInledning Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling inom vården. Tidig förespråkare gällande hygien var bland andra Florence Nightingale (1820-1910). Ämnet hygien är fortfarande aktuellt då smittspridningen ökar inom vården trots att det finns noggranna riktlinjer och god kunskap om hur detta ska förhindras. World health organization och Control disease center har utvecklat internationella riktlinjer för hur god vårdhygien bör bedrivas för att förhindra smittspridning. I Sverige finns riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen om vårdhygien som har till syfte att förhindra smittspridning Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer och detta kan till stor del undvikas med god handhygien.

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL. Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta. Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bärarskap av MRSA och ESBL. Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen.

Introduction: Good hand hygiene practice is the single most important measure to reduce the spread of bacteria and viruses in healthcare. For nurses, this has become more important as the spread of multidrug-resistant bacteria in hospitals is increasingObjective: To identify factors that are important for adherence to hand hygiene among health care workers with patient contact.Method: Systematic literature review. Original articles were searched in PubMed and Cinahl.Results: Factors of importance for compliance was profession, lack of time, knowledge/education, physical work environment, attitudes toward hand hygiene, and dry hands.Conclusion: More education, less workload and more visible placement of hand disinfectant containers are examples of actions that could lead to the improvement of staff hand hygiene and reduce the incidence of healthcare associated infections. Due to the fact that health care workers around the world have different training and approaches, the result of this study may be difficult to use. To increase adherence to hand hygiene, a similar study limited to a specific country, such as Sweden, would therefore be interesting to carry through.Keywords: hand hygiene, Infection Control, Compliance..

Detta projekt har varit ett första försök för studenten att använda sig av tjänstedesign i ett verkligt projekt. Problemet har varit att i sjukvården idag finns stora problem med att bakterier och virus som vinterkräksjukan slår ut hela avdelningar som tvingas stänga till stora kostnader. Vinterkräksjukan a?r högst smittsamt och det räcker med att någon glömmer tvätta händerna ordentligt fo?r att det ska sprida sig på en avdelning.I detta arbete har tjänstedesign metodik använts för ta reda på varför det förekommer smitta på ortopedkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad och vad som kan göras för att förbättra handhygienen och minska risken för smittspridning på ortopedkliniken.Observationer genomfördes på kliniken ur patienters, sjuksköterskors samt läkares perspektiv. Tjänstedesignmetoder som customer journeys och desktop walkthrough användes fo?r att visualisera patienters resor genom kliniken och skapa lösningar ihop med läkare och sjuksköterskor fo?r att skapa möjligheter till bättre handhygien.Resultatet blev ett koncept som ökar synligheten av de handspritstationer som finns samt ett förslag på hur dessa stationer ska placeras ut på kliniken fo?r att ge bästa lättillgänglighet för sjukhuspersonal, patienter och besökare.Namnet ?Att göra en Albin? myntades efter att en fältstudie genomförts på ortopedkliniken utav en av projektets kontaktpersoner pa? landstinget i Värmland.Litteraturstudier gjordes också på hur tjänstedesign använts i vårdutveckling, både nationellt och internationellt, och hur tjänstedesign kan bidra till en bättre vård.Uppdragsgivare har varit Tomas Edman på Innovationsslussen Vivan.Arbetet har gjorts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Innovationsteknik och design (MSGC12) på Karlstads universitet.

Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar. Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, varav 86 besvarade enkäten.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.