Problembakgrund: Vilka faktorer är viktigast för e-handel respektive butikskunderna vid val av köp av elektronikprodukter? Samt vilka faktorer e-handels och butiksföretag anser är viktigast för att få sina kunder nöjda.Syfte: Att analysera och utvärdera NetOnNet och Elgigantens syn och även deras kunders syn på service mellan e-handel och butik.Metod: En fallstudie har genomförts på företagen. Primär data samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt enkätundersökningar.Resultat & Slutsats: Respondenterna i undersökningen är överens om att priset är det viktigaste när de skall köpa hemelektronikprodukter. E-handelskunder är mer priskänsliga och läser på mer om en produkt innan köptillfället, än butikskunder. Butikskunder väljer att fortsätta att handla i butik för att de anser att det är lättillgängligt, bra pris och för att det finns möjlighet till personlig interaktion.Båda NetOnNet och Elgiganten är överens om att det krävs en kombination av lågt pris och bra service för att lyckas på dagens konkurrensutsatta marknad.

One of the biggest changes which have affected businesses during the last ten years is the accelerating speed at which Internet technology and e-commerce has developed. If Internet earlier was used in the purpose to entertain it is now accepted as an essential business tool and companies are investing more of its resources in e-commerce activities. Everyone ?has to be on the net? today but that implies a challenge in matching e-solutions to the company?s business goals. It is necessary to have clear goals, carry out research and plan a strategy in order to operate an optimal e-commerce website for the company?s needs.The purpose with this dissertation was to see how well companies adjust to new demands in the rapidly changing e-environment.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka ifall det är möjligt att göra en överavkastning, genom att konstruera tre olika utdelningsbaserade handels-strategier. Den första handelsstrategin innebär att de företagen med den högsta direktavkastningen köpes och de med den lägsta blankas. Den andra handelsstrategin innebär att de företag med den största positiva utdelningsförändringen köpes och de företag, vilka har den största utdelningsminskningen, blankas. Den tredje handelsstrategin innebär att de företagen med den högsta utdelningsnivån köpes och de med den lägsta blankas. MetodEn eventstudie utförs med deduktiv ansats och kvantitativ metod.

Världens största möbelkedja ? det svenska företaget Ikea - öppnade ett varuhus i Haparanda november 2006. Kunder från Sverige, Norge, Finland och Ryssland förväntades vara stora kunder och Haparanda skulle därmed bli en metropol inom handeln. Ikeas etablering och därtill följande kringverksamheter medförde att antalet arbetstillfällen i kommunen beräknades öka med cirka 1000 till 1500 nya tjänster. För att möta den förväntade efterfrågan av arbetskraft satsade Länsarbetsnämnden särskilda medel för att utbilda arbetssökande till den expanderande handels- och servicesektorn på den lokala arbetsmarknaden.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Det här är en kandidat uppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring som är gjord på Handels- och IT Högskolan I Borås. Inriktningen på uppsatsen är sponsring och vi har valt att fokusera studien på hur företag använder sig av strategisk sponsring. Syftet med rapporten är att kartlägga hur företag arbetar med strategisk sponsring samt försöka skapa en förståelse kring hur företagen i undersökningen beslut om sponsrings ser ut. Resultatet av studien är tänkt att även kunna hjälpa de som söker sponsring att utveckla erbjudanden till sina sponsorer. Vi har utfört en litteraturstudie och intervjuer med sex olika företag.

AbstractKubakrisen; En tidningsstudie om svenska morgontidningars rapportering kring krisen The Cuban Missile Crisis; A media study of Swedish morning papers reporting about the crisis The purpose of the survey is to illustrate how four Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Dagen and Ny Dag reports about the Cuban missile crisis based on the questions. The survey highlights what distinguishes the morning papers and by how they take the position of the ship blockade against Cuba that United States issued and what position they take on who to blame in the conflict, but also how leaders Khrushchev, Kennedy and Castro portrayed. The study is based on the basis of a newspaper study and theory of priming serves as an instrument for the collection of materials. The survey results show in the first issue of how the papers stand to US ship blockade, which SvD endorses, while GHT and Ny Dag condemns it and Dagen stand in the middle without any real position. Previous studies treated SvD stance during the Cold War, shows that during the Vietnam War in 1965 SvD was very critical of the USA and their involvement. In this study, regarding the Cuban missile crisis, SvD are most clearly pro-US while Ny Dag accuse and highlights strong criticism of the United States. As for Chrusjtjov, Kennedy and Castro, the survey shows that three out of four newspapers writes about a surprised Chrusjtjov, who had gone too far and a Kennedy who are determined and implacable.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning som redovisningsdata är prognosrelevant för att förutsäga konkurser. Studien avgränsades till att gälla företag i handels och tjänstesektorn med 10-49 anställda, studien avgränsar sig också mot kreditbedömningsperspektivet. För att mäta till vilken grad som redovisningen ger prognosrelevans används nyckeltalen soliditet, kassalikviditet, nettomarginal och Altmans Z-score. Studien utförs på 371 utvalda företag och bestod av en grupp som gått i konkurs mellan 2008 -2010 och en grupp som var aktiva år 2010. Underlaget var de 4 senaste boksluten som urvalsföretagen publicerat.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet. Beträffande framtida inriktning samarbetar näringslivsenheten i Ronneby Kommun med Ronneby Handels- och Intresseförening i syfte att skapa en tjänst som centrumledare, vilken skulle analysera handelsutbudet samt hitta eventuella områden som behöver förstärkas. ABRI spelade en viktig roll vid lokaliseringen av detaljhandelsföretagen i det nya köpcentrumet Handelsbyn Futurum i Bräkne-Hoby.

År 2006 startade de första nätmäklarfirmorna, än så länge har de inte nått någon större framgång. Dessa mäklare bedriver sin verksamhet enbart via internet utan att fysiskt möta sina kunder. De erbjuder kunderna ett lågt och fast pris, kunden får dock själv utföra vissa moment i förmedlingsprocessen.Syftet med denna rapport är att undersöka nätmäklarnas framtida utbredning på den svenska fastighetsförmedlingsmarknaden. Genom att granska ett antal påverkande faktorer har vi analyserat nätmäklarnas potentiella konkurrenskraft.Relationers betydelse mellan kund och mäklare är en av dessa faktorer. Ur ett relationsmässigt synsätt har vi jämfört nätmäklarnas transaktionsorienterade strategier, som saknar fokus på nära kundrelationer, med de traditionella mäklarnas mer relationsorienterade strategier.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen Torsås kan uppnå en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden är även tillämpbar för andra kommuner. Arbetet belyser även den krassa verklighet som idag råder vid nya detaljhandelsetableringar, där marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och där resultatet ofta blir stagnerande stadskärnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsättningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i Torsås kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krävs för att nå en positiv handels- och samhällsutveckling.

Bakgrund: En ökad press på företagen gällande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebär att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lägga fokus på företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnå starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut främst IT-relaterade tjänster, medan idag har vändningen gått mer mot att lägga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har ständigt varit motiven till att lägga ut.