Uppsatsen är en jämförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda på vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn på arbetet med barns sociala kompetens och lärande i förskolan. I uppsatsen påvisas både skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssätt. En av de skillnader som studien pekar på, är synen på lärandet i rutinsituationer.

I vårt informationssamhälle är stress något som vi alla upplever i någon form. Stress som egentligen är en naturlig reaktion men som vid långvarig påfrestning kan ge olika symtom och sjukdomar. Syftet med studien var att belysa hur stress påverkar kvinnors hälsa i Sverige idag. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fem olika teman.

AbstractThis essay is about what rights that a consumer has, after it?s been to a beauty-shop getting a treatment somewhere on her body. We were interested to see what kind of regulations that could be useful if a problem occurred after or during treatment. There are several risks with these treatments.The last decade these kinds of treatments have increased, due to people being vain and so aware about there looks. We started to investigate what type of rights the consumer generally has when it?s about a service.

En allmän uppfattning bland lärare i skolan är att mycket tid läggs på konflikthantering. Studien lyfter lärares uppfattningar kring konflikter och konflikthantering, då syftet är att studera konflikthanteringen i två klassrum. Syftet är även att se vilka uppfattningar lärare har kring förebyggandet av konflikter samt hanterandet av dessa. Studien bygger på observationer samt kvalitativa intervjuer där två lärare har intervjuats. Uppfattningen bland lärarna i studien är att en konfliktfri skola är till fördel för eleverna och undervisningen.

Ett flertal undersökningar tyder på att utvecklingen av stöldbrott minskat det senaste decenniet i nästan alla Västeuropeiska länder. Syftet med denna studie är att med hjälp av offentlig kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) och Home Office undersöka och jämföra stöldbrottslighetens utveckling mellan 1975-2010 i två västeuropeiska länder ? Sverige och England. Studien redogör för den generella utvecklingen av stöldbrott samt för tre huvudkategorier: inbrottsstölder, fordonsrelaterade stölder och butiksstölder. Studien kommer att lägga vikten på att redovisa och analysera trender istället för nivåer av brott och avser att undersöka vilken betydelse förändringar i tillfällesstrukturen har haft för stöldbrottsutvecklingen i dessa länder.Frågeställningar som skall besvaras är följande:Hur ser stöldbrottsutvecklingen ut i Sverige respektive England under perioden 1975-2010?Finns det några skillnader i stöldbrottstyp?Vilken betydelse har tillfällesstrukturen för utvecklingen av stöldbrott i dessa två västeuropeiska länder?En sammanfattning av studiens resultat visar att utvecklingen av stöldbrott i Sverige och England har en likartad neråtgående trend, men att det finns vissa skillnader vad gäller de olika kategorierna av stöldbrott.

Jag har genom en kvantitativ enkätundersökning tagit reda på muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa.

Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren.

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ?Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen??Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar.

Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionär operativ förmåga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som är början på ett långsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvärld. Expeditionär förmåga är tankesättet som ska få oss att bli mer framgångsrika i dels vårt deltagande i internationella insatser världen över men också i vår beredskap på hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktär kan liknas vid en expeditionär styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pågå under flera år framåt.

Under det senaste århundradet har en rad energieffektiviseringar på enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mål att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften är att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten säger att i och med den lägre kostnaden som uppstår vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller åtminstone inte minska i samma utsträckning som effektiviseringen ökade.

Abstract  Title: Från neutralitet till öppenhet? ? En studie av säkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slutAuthor: Jens KindhSupervisor: Patric LindgrenLinnaeus UniversityDepartment of Political ScienceSpring term 2012 When the Cold War ended, a new security situation was unfolded in Sweden. The purpose of this thesis is to describe and compare how the Swedish security policy is organized and how it has changed since the Cold War ended. To do that, I?m going to try answer the following questions:How is the Swedish security policy organized?What defence resolutions have affected the Swedish security policy after the Cold War ended?How has different political actions made its impact on the Swedish security policy after the Cold War ended?My theory is to try explain how the Swedish security policy has changed after the Cold War through a realism security perspective called traditional security, which refers to a realistic construct of the states security policy.

Det här examensarbetet tittar närmare på hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation åt ett område,skapa platser, ge identitet, lära ut och skapa tillgänglighet. Med visa natur menar jag attfå folk att upptäcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det här examensarbetet försöker jag besvarafrågeställningarna: Hur visar och tillgängliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmänheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa på en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, läsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréområdettill Billuddens naturreservat.Arbetet är uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

Ett system för handel med utsläppsrätter inom EU börjar tillämpas den 1 januari 2005. Handel med utsläppsrätter ska genom kostnadseffektiva lösningar minska utsläppen av växthusgaser, i första hand koldioxid. Samtliga medlemsstater ska införa regelverk som uppfyller EU:s handelsdirektiv, som reglerar handelssystemet. Direktivet har sin grund i Kyotoprotokollet och oavsett om det träder ikraft avser EU att genom handelsdirektivet uppfylla sitt utsläppsåtagande för koldioxid. Utsläppen av koldioxid, och andra växthusgaser, är en av huvudorsakerna till växthuseffekten som i sin tur medför klimatförändringar.