Denna uppsats jämför maltdryckproduktionen i Sverige åren 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker påverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den så kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgår från ett grundantagande att standardflaskan påverkade maltdrycksproduktionen positivt, från att denna näring stått relativt stilla fram till dess. Med andra ord är grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som används i denna uppsats var en statistisk jämförelse, där mått och tabeller först konverterats och gjorts överskådliga i dagens mått mätt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde på politisk-ekonomiska förändringar som gjorde det lättare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoårsperioden 1880-1900 äger rum, då i princip all öltillverkning övergick till att gå till på Bayerskt vis. Undersökningen visar också att en ny gren inom bryggerinäringen, buteljvatten och läsk, tillkom under denna period, och det är rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krävde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det är därför ett rimligt antagande att eftersom så mycket av det öl som producerades i Sverige år 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning på att en standardflaska gjorde en så stor produktion möjlig..

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie titta på TV4 Sveriges säljprocess av deras annonspaket Sumo, genom en modell bearbetad utifrån Roger Bests (2005) andelsutvecklingsträd (eng. Share Development Tree) samt marknadsföringssmixen (eng. Marketing Mix)utifrån Kotler et al. (2002).Metod: Metoden som har använts i denna uppsats är kvalitativ, då syftet var att göra en fallstudie av ett företag. En personlig semistrukturerad intervju med bandspelare genomfördes och två intervjuer via e-post gjordes då dessa två respondenter inte hade tid att träffas personligen.

Idag är engelska ett världsspråk som talas i större delen av världen. I Sverige och övriga västvärlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska språket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlärning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andraspråk för våra barn. Litteraturgenomgången behandlar barns tidiga språkutveckling, positiva och negativa aspekter med flerspråkighet, flerspråkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger på en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen på en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhållningssätt till engelskundervisning i tidig ålder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmål. Det poängterades dock att det måste ske på ett lustfyllt sätt och med leken i centrum, vilket även observationerna visade..

Den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity har blivit mycket omtalad och betraktas ofta i media som en optimal modell, där danskarna sägs vara tryggast i Europa i sin arbetssituation. Förespråkare av både den danska och den svenska modellen hävdar tryggheten som en viktig grund i de respektive arbetsmarknadsmodellerna. I det danska systemet ska tryggheten ligga i enkelheten att få nya jobb, till skillnad från i Sverige där tryggheten ska ligga i svårigheten för arbetsgivaren att avskeda personal. Utifrån denna bakgrund är syftet med uppsatsen att jämföra individens upplevelse av den arbetsrelaterade anställningstryggheten i Danmark och Sverige. Finns det skillnader i de faktorer som påverkar den upplevda anställningstryggheten och går dessa att koppla till respektive lands arbetsmarknadsmodell? För att genomföra studien skapades en enkät som delades ut till 30 respondenter i respektive land.

Värdepapperisering av bolån är en vanligt förekommande finansieringsmetod i USA, vilket är det land som leder utvecklingen. Idag omfattar värdepapperisering i USA en utstående summa på 21 000 Mdr kronor. I Sverige har utvecklingen av metoden inte varit lika omfattande. Detta kan ha sin grund i den rådande lagstiftningen i Sverige som skiljer sig ifrån lagstiftningen i de flesta andra länder. För att utveckla marknaden för värdepapperisering har det därför framtagits ett förslag till lagändring, där huvudinnebörden är att metoden slipper kapitaltäckningskrav.

I början av 2011 ändrade Sverige lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Detta innebär att det nu är möjligt att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer med nya i någon av våra tre kärnkraftsanläggningar. Strålsäkerhetsmyndigheten har därför bestämt att deras författningssamlingar måste uppdateras då de författningssamlingar som används idag bara rör befintliga reaktorer och inte nya. Med nya krav och regler måste de företag som är involverade i kärnkraftsindustrin förbereda sig så att de vid start av utbyggnadsprocessen har den kunskap som behövs. För att ta reda på vad som är nytt på området inom kontrollordning och provningsområden har Finland och USA studerats.

Vid utvecklandet av en webbsida krävs spetskompetens i kunskaper relaterade till Internet. Företag tvingas därför i många fall att inhämta denna spetskompetens från externa webbyråer vid utvecklandet av sina webbsidor.I och med detta hamnar ett stort ansvar för denna kommunikationskanals marknadsföring hos webbyråerna. Webbyråerna får rollen som kommunikatörer av företagens image.För att imagen via webbsidan ska förmedlas på rätt sätt blir det viktigt att webbyråerna får tillgång till information angående företagets målgrupp och marknadsföringsstrategier.Därav blir kommunikation och samarbete mellan webbyrån och företag viktiga faktorer för webbsidans förmåga att leverera en korrekt utformad imageförmedling.Vi har med hjälp av olika kommunikations- och planeringsfilosofiteorier tagit fram en teoretisk referensram som legat till grund för vår analys och utvärdering av sambandet mellan samarbete och webbsidans förmåga att förmedla image.Vårt arbete som bygger på intervjuer och ett frågeformulär visade att det fanns ett samband mellan webbsidors förmåga att förmedla företagets imageegenskaper och det samarbete ur vilket webbsidan utvecklats.De slutsatser vi kom fram till var att samarbetet vid utvecklandet av en webbsida bör innehålla faktorer som är förknippade med Normanns processtyrningsfilosofier.Dessa faktorer är:Ömsesidig involveringGod kommunikationHänsyn till kundens kundDubbelriktat lärandePlanering är ett inlärningsförlopp.

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..

Examensarbetet handlar om en jämförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem på gymnasienivå. Syftet är, att utifrån ett lärarperspektiv analysera hur de två olika skolsystemen påverkar undervisning i ämnet biologi. Jämförelsen är baserad på båda ländernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmänt tillgänglig på myndigheternas informationsplattformer och stöds med lärarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden är att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem där ansvaret ligger på delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger på varje enskild kommun. En stor skillnad finns i båda ländernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet är ett helhetsbetyg av alla kurser som ingår i antagningskraven under de sista två åren och prestanda i slutexamen.

Skolan har bland annat som uppdrag att arbeta för att eleverna görs delaktiga i sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Vinsterna med att eleverna görs delaktiga är flera. Bland annat ökar elevernas motivation och kunskapsinhämtandet känns av större betydelse och följden av det är att måluppfyllelsen ökar.Jag har genomfört en kvalitativ studie och inspirerats av en livsvärldsfenomenologisk ansats. Jag har velat fånga de upplevelser elever har för sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Jag har intervjuat elever i årskurs 4 och 5 som har ett åtgärdsprogram dock utan en fastställd diagnos.

Projektets fokus var att anpassa en armatur (från LUXO Sverige AB) till den nya LED­tekniken (Ljusemitterande dioder). Under processens gång utvecklades olika funktioner för att öka armaturens flexibilitet i placering och ljusstyrning.Två koncept togs fram, en väggarmatur och en bordsarmatur, båda med teleskopfunktion och flexibelt ställbar arm. Armaturen kan placeras på nattduksbordet och har Luxos stilrena drag där formen följer funktionen med dekorativa detaljer.Dessutom finns ovanliga funktioner i belysningssammanhang som exempelvis en USB-kontakt. Resultatet av projektet blev en sängarmatur som har goda utsikter att bli den första Svanenmärkta belysningsarmaturen i Sverige..

I detta arbete söks svar på frågan om anknytningsstil bland familjerådgivningens klienter skiljer sig från anknytningsstil hos referenspopulationen i mätinstrumentet, eftersom otrygg anknytning antas vara en bidragande orsak till parens svårigheter.Metoden som används är en kvantitativ undersökning av anknytningsstil hos personer som sökt hjälp vid Dalarnas kommunala familjerådgivningar under 3 veckor vintern 2010. Instrumentet som används vid undersökningen är ASQ, Attachment Style Questionnaire.Sammanlagt 89 personer besökte kommunal familjerådgivning i Dalarna för första gången under undersökningsperioden. Totalt 65 personer valde att delta i undersökningen genom att fyllda i ASQ. Av dessa var 46 frågeformulär ifyllda av bägge parter i ett par. 12 formulär var ifyllda av personer som kommit enskilt till mottagningen, eller där bara en av parterna valt att delta i undersökningen.Resultaten visar att 80 % av personerna i undersökningsgruppen har värden som hamnar utanför normalintervallet i ASQ.

Kina är idag en av världens ledande ekonomier och placerar sig på andra plats gällande landets BNP. Under de senaste åren har tillväxten av Kinas turistnäring ökat i en snabb takt. En av de bidragande faktorerna bakom detta är att regler och gränser har luckrats upp och ger kineserna möjlighet att besöka allt fler destinationer världen över. Från år 2000 till 2012 har Kinas utrikesturism ökat från 10 miljoner resor till 83 miljoner. Med sin stadiga årliga befolkningstillväxt beräknar UNWTO, United Nations World Tourism Organization, att 100 miljoner kineser kommer att resa redan innan år 2015.

Närstående är en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förändras ofta vardagen för hela familjen. Den närståendes behov av stödinsatser uppmärksammas inte fullt ut då deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhållande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av förändringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

För att utvecklas och vara trygg är barn beroende av sina föräldrar under uppväxttiden. I familjer där en förälder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsställs. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de själva upplever psykisk ohälsa. Majoriteten av denna grupp barn känner bland annat utanförskap, mindre välbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vårdgivare" åt sin förälder. Flertalet av dessa barn har även visats behöva stöd, men endast hälften har mottagit något.