Sökresultat:
2042 Uppsatser om Hammarby Sjöstad - Sida 24 av 137
Miljöutredning av gaturenhÄllningen, park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad
The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.
AnstÀlldas FörvÀntningar av Inflytande ? Upplevelser vid en omorganisation
Intentionen med denna studie var att söka djupare förstÄelse för anstÀlldas
upplevelser och förvÀntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien
bygger delvis vidare pÄ en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med
organisatoriska förÀndringar inom Göteborgs stad. DÀr framkom flertalet
faktorer som kan in- och pÄverka individens upplevelse av inflytande. Med
utgÄngspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till
dessa faktorer; förÀndring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande.
HÀrefter intervjuades fyra personer anstÀllda inom Göteborgs stad.
Kan platser som genomgÄr förÀndringsprocesser brukas för tillfÀlliga lösningar? -En kvalitativ studie om hur stÀder i stÀndig förÀndring kan utnyttja hela förÀndringsfasen
Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.
Sluttningshus
Sluttningshus. 3 kilformade bostadshus pÄ en sluttning i Gröndal. PÄ SannadalsplatÄns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot MÀlaren och Stockholms stad. HÀrifrÄn sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, pÄ SannadalsplatÄn, Àr byggnaderna som lÀgst för att sedan vÀxa sig som högst dÀr marken Àr som lÀgst.
Preschool outdoor environment i the urban context/Förskolans utemiljö i den urbana kontexten
Den förtÀtade staden ses idag som en sjÀlvklar del av en hÄllbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frÄgor kring hur vi kan skapa en förtÀtad stad av god kvalitet stÄr högt pÄ agendan. NÀr allt fler mÀnniskor lever i staden skapas ökad efterfrÄgan pÄ samhÀllsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige Àr det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som Àr den institution dÀr detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav pÄ god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, sÄvÀl inne som ute.
Den hÀr uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.
?De Àr fantastiska mÀnniskor?? - En kvalitativ studie om frivilligorganisationers upplevelser av situationen för hemlösa mÀn i Göteborg.
En kvalitativ studie med syfte att undersöka personal pÄ frivilligorganisationers upplevelser av hur situationen förÀndrats mellan 2008-2015 för hemlösa mÀn i Göteborg. MÄlgruppen för studien Àr medelÄlders mÀn i hemlöshet som lever med alkoholproblem. Studien grundas pÄ fyra individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju med respondenter frÄn fyra olika frivilligorganisationer. Studiens resultat har vÀxt fram pÄ ett induktivt sÀtt genom tematisering och en analys i tvÄ steg. Den socialkonstruktionistiska teorin och begrepp frÄn socialpedagogiken har anvÀnts för att förklara och förstÄ studiens resultat.
Boende - en ny strategi: Marknadsföring genom ett event! Studieobjekt: Trelleborg
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur events kan pÄverka boendeattraktionen till en stad och ÄskÄdliggöra andra pÄverkande faktorer. Metod: I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av en kombination av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning. Vi utförde personliga semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn studieobjektet Trelleborgs kommun, medan enkÀtundersökningen genomfördes under tvÄ dagar i de centrala delarna av Trelleborg stad. Teoretiska perspektiv: Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i vÄr uppsats utgörs av teorier kring Place marketing, Event marketing och Boendeattraktion. Dessa sammankopplas i en teoretisk referensram som ligger till grund för analysen.
TillgÀnglighet och offentliga rum - Torgbildning pÄ JÀttestensgatan
Jag har studerat en liten torgbildning pÄ Hisingen, Göteborg, i omrÄdet
JÀttesten. Platsen Àr intressant dÄ den har mÄnga besökare trots att den ligger
vid sidan av de större strÄken. Platsen har en del gestaltningsproblem och
stora nivÄskillnader, som gör den svÄr och otillgÀnglig.
Intresset för torg och offentliga rum Àr större Àn nÄgonsin och vÀlgestaltade
gemensamma platser har anlagts i nya bostadsomrĂ„den sĂ„som Norra Ălvstranden i
Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och VÀstra hamnen i Malmö.
Men vad hÀnder med förortstorgen frÄn efterkrigstiden? Hur anvÀnds 40-, 50- och
60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag ocksÄ studerat olika
torgstrukturer frÄn olika epoker under 1900-talet dÄ byggnadsidealen skilt sig
Ät.
JÀmstÀlld samhÀllsplanering - en möjlighet för Stockholm? : En studie om framvÀxten av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden
MÄnga byggprojekt hÄller pÄ att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. FrÄgan Àr om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jÀmstÀlld stadsdel Àn de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring Àr att ambitionerna att skapa en ökad jÀmstÀllhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jÀmstÀlldhetsarbetet inom de flesta omrÄden idag men samhÀllsplaneringen har inte visat nÄgot större intresse för detta. Det Àr Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men ocksÄ för den sociala hÄllbarheten dÀr jÀmstÀlldhet rÀknas in.
SÄ blir du lönsam, lille vÀn! ? FramgÄng och identitet speglat genom gymnasieskolors reklammaterial i Malmö stad
Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig sjÀlva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer frÄn tre fristÄende och tvÄ kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger frÀmst pÄ hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgÄngsrik skola och en framgÄngsrik elev. En utgÄngspunkt i analysen Àr att gymnasievalet i allt högre utstrÀckning kommit att bli ett livsstilsval. DÀrför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgÄng.
Socialdemokrati och bondeförbund i NederluleÄ socken: folkrörelser i lantbrukssamhÀllet
Bensbyn och ErsnÀs Àr traditionellt tvÄ mycket snarlika mindre jordbruksbygder belÀgna inom det som idag utgör LuleÄ Kommun. BÀgge byar har en lÄng historia av bosÀttning i omrÄdet med anor i bÄda fall Ànda tillbaka till 1300-talet e.kr. I bÄda fallen har jordbruket varit den dominerande nÀringen under mÄnga sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framtrÀdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i ErsnÀs framtrÀdde som det starkaste politiska partiet i bygden.
Gymdeltagares graderingar av olika faktorers betydelse fo?r trova?rdigheten hos en gyminstrukto?r ? En kvantitativ studie om trova?rdighet ur ett sociokulturellt perspektiv
Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.
Elevinflytande pÄ fritidshemmet
Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.
Upplev Boden med Fördel: en studie om samverkan och upplevelsestrategi i Bodens kommun
Allt fler mÀnniskor söker efter upplevelser och upplevelsenÀringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utprÀglad militÀrstad men neddragningar inom det militÀra har gjort att Bodens kommun mÄste satsa pÄ en ny industri för att stanna kvar pÄ kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden Àr en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stÀrka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar pÄ upplevelser i deras turismnÀring. DÄ upplevelseindustrin Àr viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar pÄ upplevelser innebÀra positiva effekter för Bodens kommun.
Integration genom fotboll: FörÀldrars, lÀrares och ledares uppfattning om ett integrationsprojekt
Landskrona Àr en stad dÀr boendet Àr segregerat. Fotboll Àr en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, dÀr vill man skapa en meningsfull fritidssysselsÀttning Ät barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..