Sökresultat:
2042 Uppsatser om Hammarby Sjöstad - Sida 15 av 137
Barnfattigdom i en mellansvensk stad
I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den hÀr uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser pÄ barnfattigdom och vilket stöd som finns att fÄ. Studien byggde pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.
"Man mÄste kunna argumentera för den Àldres behov" : En studie om bistÄndshandlÀggares utmaningar och dilemman i bedömningen av de Àldres behov av vÄrd- och omsorgsboende
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.
HjÀlp, havet stiger! : En studie om hur Göteborg och Malmö avser att skydda sig frÄn en stigande havsnivÄ
Vi lever idag i en vÀrld vars klimat Àr under förÀndring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivÄn har stigit och Àven i framtiden kommer att fortsÀtta att stiga. NÀr havsnivÄn stiger kommer kustnÀra omrÄden vara tvungna att pÄ nÄgot sÀtt skydda sig emot de högre vattennivÄerna. Huvudstudien Àr över Göteborgs stad, dÀr intervju genomfördes med Ulf Moback pÄ Göteborgs stad. För att fÄ perspektiv pÄ Göteborgs stads arbete gjordes valet att Àven studera en annan stad med liknande problematik, Malmö.Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden frÄn den stigande havsnivÄn.
Ansvarsredovisning i BorÄs Stad ? begrÀnsning eller möjlighet?
Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.
Landskapsord och synvinklar : om uppfattningen av landskapsarkitektur i media
Den hÀr kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk
media. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen Hur förhÄller sig samtida debatt om
landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci?
Med ett urval frÄn bÄde fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna
ut. De handlar om det prisade omrÄdet Hammarby Sjöstad i sydvÀstra Stockholm
och skrevs Är 2000?2010.
Barns fria lek i förskolan - En studie kring leken i ett könsperspektiv
VÄrt problemomrÄde Àr hur genus och kön konstrueras i leken i Äldrarna tre till sex Är.
Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en större insikt i hur barn pÄ tre till sex Ärs Älder
konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det
motsatta könet men ocksÄ lekarnas innehÄll. FrÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur fÄr, tar och ges
barn olika roller i leken? Vilka fÄr huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar
identifieringsrollen? Vad hÀnder nÀr pojkar respektive flickor gÄr in i varandras lek? NÀr
leker de könsuppdelat och vad kan det bero pÄ? Vem bryter oftast könsmönstret och
ifrÄgasÀtter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken
med det motsatta könet och med det egna könet pÄverkar deras identitetssökning och
uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda pÄ genom att göra observationer pÄ tvÄ
förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet pÄ
de tvÄ förskolorna visade sig skilja ganska mycket Ät, i den ena barngruppen sÄg tjejerna
och killarna inte pÄ varandra som tvÄ enskilda grupper medan pÄ den andra förskolan
visade de sig vara vÀldigt könsuppdelade..
Nya bostÀder i norra Ljungby stad
Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i
norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde
som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera.
Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar
grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga
för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget. Med ett andra ord ett
traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering.
Ljungby vÀxer lÄngsamt.
Klimatsmarta bostadsomrÄden, utopi eller verklighet?
VÄrt bostadsbyggande bidrar negativt till klimatförÀndringar och i Sverige blir det alltmer populÀrt att bygga nya bostadsomrÄden som har vision att vara miljövÀnliga, klimatsmarta eller ekologiska. Miljötekniken utvecklas hela tiden men det gÀller att applicera den pÄ vÄra hus och att de boende tar till sig vikten av att tÀnka miljövÀnligt. Denna uppsats syftar till att undersöka om klimatsmarta omrÄden verkligen fungerar som det var tÀnkt eller om det mest Àr en utopi. Uppsatsen behandlar svenska bygglagar och de miljömÄl som har anknytning till landets bostadsbyggande, vad det innebÀr att omrÄdena Àr klimatsmarta och miljövÀnliga och hur detta fungerar i praktiken. Tre aktuella klimatsmarta bostadsprojekt i Sverige presenteras kort och en djupare studie har genomförts mellan tvÄ bostadsomrÄden, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Augustenborg i Malmö som Àr klimatsmarta, miljövÀnliga och ekologiska, för att se hur de fungerar i praktiken och om de satta mÄlen uppnÄs.
Att titulera eller inte titulera sig... : En kvalitativ studie om organisationers förhÄllande till feminism
Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jÀmstÀlldhet förhÄller sig till feminism. Vidare var det Àven av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jÀmstÀlldhet hÀngde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgÄngspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. DÄ vi samlade in vÄr empiri anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjÀlp av ett mÄlstyrt urval dÀr vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jÀmstÀlldhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns nÄgra direkt enhetliga Äsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism.
Kommunala bolag: En korruptionsrisk? En studie om de kommunala bolagens pÄverkan pÄ den kommunala korruptionsnivÄn i Sverige
Sverige brukar ofta betraktas som ett av vÀrldens minst korrupta lÀnder. PÄ senare Är har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige pÄ lokal nivÄ som fÄtt stor medial uppmÀrksamhet. SÀrskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges nÀststörsta stad Göteborg fÄtt som skÀmtsamt kallats för Muteborg. Efter de mÄnga korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhÄllandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik frÄn korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade pÄ en viktig aspekt.
Simkunnighet i skolans regi
Syfte och frÄgestÀllning. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur kommunala grundskolor arbetar för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen för momentet simning. Vi har Àven undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare Är. De frÄgor som vi har fördjupat oss i Àr följande:
? Hur definierar lÀraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare Är?
? Hur mycket tid lÀgger skolan ned pÄ simundervisningen i skolans tidigare Är?
? Hur bedrivs simundervisningen i skolan?
? Hur kan simundervisningen öka sÀkerheten vid och i vatten?
Metod Vi har anvÀnt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.
Torn,59*19ÂŽ30*prototyp : 3D copy-paste
Undersökning i hur en stad med hög densitet kan genereras utifrÄn sociala premisser.Att utnyttja luftrummet och utrymmen under jord för att skapa en ny typ av tredimensionell typologi. En irrationell planering för att skapa en flexibilitet som ligger nÀrmare mÀnniskan som social varelse..
Europan 6 i VÀxjö : analys och förslag
Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..
Elevens intresse och gymnasievalet!
Syfte och frÄgestÀllning. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur kommunala grundskolor arbetar för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen för momentet simning. Vi har Àven undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare Är. De frÄgor som vi har fördjupat oss i Àr följande:
? Hur definierar lÀraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare Är?
? Hur mycket tid lÀgger skolan ned pÄ simundervisningen i skolans tidigare Är?
? Hur bedrivs simundervisningen i skolan?
? Hur kan simundervisningen öka sÀkerheten vid och i vatten?
Metod Vi har anvÀnt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.
BALANSEN PĂ LĂ TSAS,HUR FUNGERAR BALANSERAD STYRNING I GĂTEBORGS STAD
Föreliggande uppsats har utförts under vÄren 2007 och utgör examensarbete pÄ magister programmet i socialt arbete. Vi som skrivit den Àr bÄda verksamma som enhetschefer inom Àldreomsorgen i Göteborgs Stad. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur 1:a linjeschefer i Àldreomsorgen inom Göteborgs Stad upplever sitt arbete med Balansen. Vi har studerat hur styrningen med Balansen fungerar i det dagliga arbetet. Vidare har vi undersökt hur implementeringen av styrkortet har gÄtt till.