Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedklinik.Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en Halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys.

Tidigare forskning belyser den påfrestande tid nyutexaminerade sjuksköterskor befinner sig i under inträdet till den nya yrkesrollen. Studiens syfte var att genom intervju undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första introduktion. Nio sjuksköterskor deltog i studien. Under introduktionen sker ett rollbyte från student till legitimerad sjuksköterska med tillhörande ansvar. Rollbytet skapar stress och osäkerhet vilket leder till ett stort behov av stöd och samtal.

Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa.

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie titta på TV4 Sveriges säljprocess av deras annonspaket Sumo, genom en modell bearbetad utifrån Roger Bests (2005) andelsutvecklingsträd (eng. Share Development Tree) samt marknadsföringssmixen (eng. Marketing Mix)utifrån Kotler et al. (2002).Metod: Metoden som har använts i denna uppsats är kvalitativ, då syftet var att göra en fallstudie av ett företag. En personlig semistrukturerad intervju med bandspelare genomfördes och två intervjuer via e-post gjordes då dessa två respondenter inte hade tid att träffas personligen.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan.Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan.Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts.

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus.

Sammanfattning Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärarna är medvetna om varför de ska arbeta med 10-kamraterna och om hur medvetna eleverna själva är om varför de bör kunna 10-kamraterna. För att ta reda på detta genomfördes en intervju med 3 olika lärare angående deras arbete kring 10-kamraterna. Resultatet av intervjuerna visar att alla lärare arbetade med 10- kamraterna och har gjort det ett tag. Men alla arbetade inte exakt på samma sätt med 10- kamraterna. Enligt lärarna bör eleverna lära sig 10-kamraterna för det är användbart i många delar i matematiken.

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram.