Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat?Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp?Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur?Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt?Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat?Metod för datainsamling är intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang.

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska..

Nationella utvärderingar har visat att läsförmågan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istället för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med läs- och skrivsvårigheter i förskola, förskoleklass och år 1 samt kartlägga språkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen är det viktigt med en medveten språkstimulans redan i förskolan för att göra barnen språkligt medvetna. Språkmiljön stödjer och stimulerar barnens språkutveckling då den erbjuder god tillgång på litteratur, pennor, papper och ordbilder.Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ Halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av språkmiljön. Målgruppen bestod av pedagoger från förskola, förskoleklass och år 1.Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper inom läs- och skrivområdet.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden.

BakgrundStudien behandlar ämnet inskolning på förskolan och användandet av traditionell inskolningsform respektive föräldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus på barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har även beskrivit barns trygghetsskapande utifrån Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi använt oss av Sterns utvecklingsteori där han utgår från barnets upplevelser av sig själv inom domänerna samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra pedagogers syn på vad inskolningen bidrar med. Syftet är även att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi använt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen om man vid framtagningen av nya system behöver använda systemutvecklingsmodeller och är det då fullt möjligt att för kundens räkning framtaga ett system som resulterar i önskvärda funktioner. Detta trots att man inte kräver att kunden ? skall tillhandahålla en utförlig kravspecifikation ? skall ha kunskaper om systemframställning ? skall ha kunskaper om tekniska lösningar ? skall vara fullt engagerad i projektet. Vi påstår även att målet för själva uppgiften ej heller behöver vara självklar då detta oftast förnyas under själva systemframställningen därför att kunden ibland saknar visioner för vad som går att lösa med hjälp av dagens teknik. Vi har studerat i litteraturen och undersökt olika systemutvecklingsmodeller utifrån att de skall fungera tillsammans med kunder som uppfyller ovanstående kriterier.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hälso- och sjukvården och är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rädsla vid omvårdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan påverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En Halvstrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna.

Syftet med studien har varit att undersöka hur fältsekreterare arbetar med och uppfattar det förebyggande arbetet med ungdomar. Studien har utformats som en kvalitativ intervjustudie där sju fältsekreterare från två olika kommuner deltagit. Intervjuerna utgick från en Halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering och tematisering. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv.

SAMMANFATTNINGFöreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en Halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar.I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras.

I arbetslivet blir det mer och mer viktigt att företag och organisationer rekryterar rätt person. Den nyrekryterade måste ha rätt kompetens och samtidigt vara den person som passar in i företagets kultur. I det här arbetet har vi behandlat rekryteringsprocessen med inriktning mot anställningsintervjun. Uppsatsens syfte är att belysa rekryterares syn på anställningsintervjun och dess betydelse i rekryteringsprocessen. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fem rekryterare.

Problem I en alltmer global affärsvärld där nationers exklusiva rätt till sina egna associationer och ursprungs markörer har upphört och de har övergått till att bli ett marknadsförings verktyg. Hur kan företag använda sig av associationer och ursprungsmarkörer som verktyg för att skapa starka varumärken och vilka problem kan uppstå i användandet av dessa verktyg? Syfte Vi vill genom en kvalitativ studie undersöka den varumärkesbyggande processen inom Gant och se hur de använder sig av associationer och ursprungsmarkörer för att stärka sitt varumärke. Metod I arbetet görs en litteraturstudie av både primära och sekundära källor. Vidare studeras, genom en intervju av det svenskägda konfektionsföretaget Gant och dess varumärkesstrategier samt om hur de associerar sig till den amerikanska östkusten, vilket sätts i relation till litteraturstudien.

Abstract Rapporter från Skolverket visar att många elever inte når målen i matematik.12 % av eleverna i åk 9 nådde inte godkäntgränsen på ämnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). Utifrån provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvårigheter möter eller mött. Är det så att de blivit utslagna från skolans matematikundervisning redan innan de nått högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanåren så att de ska bli godkända i matematik åk 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna såg ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i åk 6 från två olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en Halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Persson, Maria (2007). Arbetssätt i särskolan, utifrån enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives). Abstract Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Målet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssätt som några pedagoger använder sig av i deras arbete i särskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssätt. Med arbetssätt menas metoder och hjälpmedel som främjar lärandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjälpmedel som används på den undersökta grundsärskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsättningens inverkan på individen.