Titel: Lever varumärket hos anställda? ? En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQFörfattare: Carlsson, Sofia och Nilsson, SannaHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssäte: Högskolan HalmstadSektion: Hälsa och Samhälle (HOS)Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpSpråk: SvenskaÅr: 2010Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kundenTeori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemangMetod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisationResultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt.Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning: Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ?- Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden?-  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera? Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna.

Denna rapport beskriver ett projekt utfört på Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektetär att finna och åtgärda de faktorer som sänker tillförlitligheten i affärssystemets saldo, samtskapa bättre kontroll över olika artiklars placering på olika lagerplatser. Anledningen till att företagetvill genomföra detta projekt är att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affärssystemetinte stämmer. Detta i kombination med att de har dålig kontroll på var materialet ärplacerat leder till att de lägger mycket tid på att leta efter material, och att inköp ibland sker såsent att produktionen tvingas stanna upp på grund av materialbrist.Arbetet inleddes med kartläggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historiskdata från affärssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget.Genom detta upplägg studerades situationen först på lite avstånd med syftet att hålla objektivitetenhög, och i den efterföljande intervjun tilläts sedan objektiviteten sjunka något för attkunna komma riktigt nära det undersökta.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser.

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnärer som hade gått samman gällande stilriktning och gemensamma utställningar bidrog säkert en hel del till uppmärksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var på ?modet? i Paris konstliv. Det var något som blev väldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utställning med fransk konst på Nationalmuseum i Stockholm. När Halmstadgruppen dessutom ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutställning, vilket väckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.