Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

SammanfattningCapoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet.Syfte och frågeställningarSyftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet:1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna?2.

När man som utrikes född akademiker kommer till Sverige är det lätt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lång tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist på vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjälpa bristen på akademisk arbetskraft men de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lärarexamen och deras väg till ULV (utländska lärares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förväntningar de har på utbildningen och om de ser skillnader på sin yrkesroll i Sverige jämfört med det tidigare hemlandet.

Syftet med denna undersökning är att titta på hur många femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som håller på med någon idrott på fritiden, i såväl organiserad som oorganiserad form och om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har någon betydelse för idrottsintresset.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Hur många av femteklassarna i ?Skolan? håller på med någon idrott på fritiden?Är det någon skillnad på idrottandet på fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 10 frågor som delades ut till eleverna i årskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever på enkäten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.ResultatMedelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet.

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrån klass, har endast förändrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer är arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svårigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan härledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Jag har utgått från att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet på högre utbildning är med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. Därför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att läsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenärer, främst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstämmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

I denna undersökning avser jag att få en djupare förståelse för verksamma bildlärares upplägg, intentioner och upplevelser av att arbetar med portföljer och portföljmetodiskadelmoment i bildundervisningen. Anledningen till att jag vill undersöka detta är en följd av de åtskilliga rapporter och utvärderingar som visar på de problem och utmaningar som bildämnet står inför. Exempelvis har det framkommit att det generellt brister i främjandet av processfrämjande arbetsprocesser, utvecklandet av elevers förmåga till självvärdering, och den minskande undervisningstiden och bedömningsproblematiken. I och med den avsiktliga implementeringen av både produkt och processorienterade kriterier i bildämnets kursplan Lgr11, i kombination med det ökade kravet på lärare att föra dokumentation och en likvärdig och rättsäker bedömningspraxis, behöver man som bildlärare finna strategier och arbetssätt för att hantera alla dessa aspekter. På så sätt framgår portföljmetodik som ett arbetssätt och bedömningsform som har potentialen att bemöta dessa behov och problem, och därav intresset för hur verksamma bildlärare med hjälp av portföljer hanterar dessa utmaningar.

I denna studie försöker jag skapa en förståelse för några gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna går sista året på ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste åren har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förändrats. Det har fått följden att allt fler ungdomar väljer studieförberedande program på gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har därmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva någon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

The purpose of this masters´ thesis is to examine the attitudes of public librarians towards easy-to-read literature and see whether a connection between these attitudes and accessibility can be made. The study has been performed with a qualitative approach and consists of four depth interviews with emphasis on how librarians relate to and experience easy-to-read literature and its´ users. As complement to the depth interviews, two micro interviews were made. The study can be seen as a follow up to a survey I made 2005, commissioned by The centre for Easy- to-Read. As analytical tools the cultural sociological theories of Pierre Bourdieu, with his concepts field, cultural capital and habitus, have been used.

This Bachelor?s thesis is about crime-fiction in Swedish public libraries and aims at investigating the attitude of librarians employed within the public library sector with regards to crime-fiction writing. Therefore, our aim is to examine how public sector librarians assess the quality of crime fiction writing compared to other forms of fiction. And research has shown that librarians haven't always looked upon crime-fiction favorably. The established view of crime-fiction was widely seen by the majority of public sector librarians as a lower form of literature and regarded it as a form of mass culture.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning består i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svårt för många av dem att komma in i det svenska samhället i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att många av de riskerar att hamna utanför samhällets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhället. Det här fenomenet är fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjälpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg åt riksidrottsförbundet (2003).

In the society there is different kind of people that belongs to different groups. The different groups that people belong to are depending on where you live, grow up, ethnic group, level of education and which economic standard you have. The subject of our composition is about children and teenager growth environment and about what society they belong to and how it affects their possibility to exercise. Our composition is built from the question: Are there any differences connected to exercise in an association compared to spontaneous exercise based on economic standard and what district of the city you live? To be able to find an answer to our question we have chosen to concentrate on three districts in the city of Helsingborg.