Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkätundersökning undersöka hur föräldrar uppfattar sitt barns hemläxa och vilka attityder de har kring läxan. Kan föräldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldern innehar? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju föräldrar till elever i grundskolans tidigare år och en enkätundersökning där 50 föräldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkätundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi använder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien är Bourdieus begrepp kapital och habitus.Resultatet som studien visar på är att det finns en tendens att föräldrars attityder till läxan skiljer sig och att deras utbildningsnivå kan vara en bidragande faktor till detta.

Studien bygger på en enkätundersökning av 37 stycken högstadielärare inom Linköpings kommun. Syftet med studien är att undersöka vilka individuella faktorer som påverkar lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. De individuella faktorerna har sedan delats in i tre kategorier som rör individens hemförhållande, utbildning och yrkeserfarenhet. Faktorerna har sin grund i tidigare forskning och studien har sin teoretiska utgångspunkt i Bourdieus teori med fokus på begreppen kapital och habitus. Materialet har analyserats genom bivariata korstabellsanalyser med procentjämförelse samt genom beskrivande univariat analys för att ge en överblick av resultaten.

Studiens syfte var att undersöka svenska studenters upplevelse av att studera i Los Angeles med fokus på vad de ansåg prioriterades inom högskoleundervisningen. Studien undersökte också de fördelar och nackdelar studenterna ansåg att utlandsstudier innebar samt av vilka skäl de valde att studera i USA. I studien ingick 10 kvinnliga studenter från Sverige som studerade eller hade studerat i Los Angeles. Alla intervjufrågor besvarades ur den intervjuguide som konstruerades för studien och de data som samlades in analyserades utifrån en bourdieuinspirerad ansats med fokus på habitus. Resultatet visade att studenter som väljer att studera utomlands har liknande kulturell bakgrund.

Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background].

Syftet med studien är att ta reda på hur det påverkar alla medlemmar i ett hushåll att använda sig av en färdig middagslösning där recept och ingredienser till veckans måltider beställs på Internet och levereras hem. Färdiga middagslösningar är en relativt ny typ av tjänst som växt mycket under de senaste åren. De färdiga middagslösningarna har sitt ursprung i att många upplever att de inte hinner planera och handla sina måltider själva. Studien har en deskriptiv design och en kvalitativ metod har använts. Ett hushåll bestående av en man, en kvinna och deras två barn har intervjuats gemensamt i sitt hem.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

The aim of this study is to examine a number of Swedish working public librarians and compare them with some popular standard images of librarians. In this project we have been working in line with these three questions: How do the librarians describe themselves and how can the descriptions be interpreted? What images are the most common and repetitive, according to earlier research? What differences and similarities are there between the images of the librarians and the working librarians? To answer the questions we have performed seven qualitative interviews with working librarians and collected relevant literature that presents various portrayals of librarians. To interpret the interviews we have used Pierre Bourdieus theories of social space, social fields, habitus and the cultural, academic, social and the economic capitals, as well as the connection between individual taste, class and social power. The conclusions of the collected material of earlier research and the interpreted material from the interviews have been compared and discussed.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

Sammanfattning Vårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader.

Andelen kvinnor som väljer och fullföljer bygg- och anläggningsprogrammet är lågt i förhållande till övriga gymnasieprogram. Det är ett problem att så få kvinnor slutför sin utbildning på programmet med tanke på den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som läggs på utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsätter vara könssegregerad. I den här studien undersöker vi vad som trots allt får kvinnliga elever att stanna kvar på programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet är att beskriva och förstå kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriär och sig själva.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11.Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande.I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad som påverkar elever att välja handbollshögstadium. Min undersökning har jag utfört på en kommunal högstadieskola i Skåne med handbollsprofilering. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med personliga intervjuer. Intervjuerna utförde jag på 16 elever som går handbollsprofilerad skolgång i årskurs sju. I mitt examensarbete har jag valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori och hans begrepp kapital, habitus och fält. Mina intervjusvar i min undersökning har hjälpt mig att bekräfta och arbeta fram påverkningsfaktorerna familjens påverkan, vänner och lagkamraters påverkan, skolans påverkan och eget intresse och framtidsplaner som påverkan inför val av skolgång.