Sammanfattning Den ökade flyktingströmmen medför ett behov av att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. För att klara kunskapskraven skall eleverna kunna använda och förstå ämnesspecifika ord och begrepp, vilket poängteras i Lgr11. I mitt arbete som lärare i bild, slöjd och engelska på en skola i Sverige träffar jag huvudsakligen elever med invandrarbakgrund, både nyanlända och de som har levt i Sverige ett par år. I mitt examensarbete har jag undersökt hur jag som bildlärare kan arbeta språkinriktat i ämnet bild och om elevernas kunskapsutveckling i bild och svenska påverkas av metoden. Med deltagande observation som metod pågick undersökningen under sex förmiddagspass som vardera består av tre lektioner om fyrtio minuter.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.

Background: Pupils? responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence.Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers? views on pupil responsibility.

The aim of this study is, using the Swedish expression ?kulturtant? (cultured lady) as starting point, to understand how and why women consume the products of the culture industry more eagerly than men. The study is using the concepts put forward by Pierre Bourdieu; fields, capital and habitus. It is a qualitative study based on discussions in focus groups, interviews and material gathered through Google Alerts. In the literature this gap between the sexes with regard to the higher consumption on behalf of women has been referred to as the ?puzzle? of women´s cultural consumption.The empirical results show that the women in the study are well aware of what they want to gain by participating in cultural activities like reading, going to concerts, watching plays or going to the movies.

Människor kommer i kontakt med vägledare vid olika tillfällen i livet, när de vill eller tänkt genomföra en förändring. Min nyfikenhet gav upphov till hur vägledare själva ser på hur de arbetar och om det finns likheter och skillnader inom den. Syftet med examenarbetet är att studera vägledare från olika verksamhetsområden och deras upplevelser av sitt arbete. Som undersökningsmetod används kvalitativ metod, där fem vägledare inom olika verksamheter intervjuats. För att analysera studiens empiriska material har begreppen habitus, handlingshorisont, brytpunkt, self-efficacy och personlighetstyper använts.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att:Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar.Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad.Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt.För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik..

This paper aims to explore the reception in Sweden of the work and ideas of neuroscientist Antonio R Damasio, expressed in his four published books. The material used is mainly articled and reviews published in Sweden between 1995 and 2011 regarding Damasio?s books. To analyze the reception, paradigm theories by Kuhn, and Bourdieu?s ideas regarding field, habitus and capital has been used.

The purpose of this study was to find out whether young women´s conceptions on femininity are based on school culture or other possible factors. The theory chosen for this study is the sociological perspective. A theory where sociologists such as Emile Drukheim, Talcott Parsons and Pierre Bourdieu are all prominent. The discussion links to Habitus and their theories on social, cultural and collective groups. A qualitative method has been used.

Syfte och frågeställningStudiens syfte är att, utifrån NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfärdigheter i årskurs 6 i Stockholmsområdet.Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av följande frågeställning:- Hur ser de grovmotoriska färdigheterna ut för elever i årskurs 6, när de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrågeställningen har besvarats genom en observationsstudie på sjätteklassare i Stockholmsområdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrån NyTidstestets observationsschema, där eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredställande", "tillfredställande", "små brister" och "stora brister". Varje station innehåller en eller två grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta elevernas grovmotoriska färdigheter är bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras på ett tillfredställande eller mycket tillfredställande sätt.SlutsatsUndersökningen visar att eleverna får en allt sämre grovmotorik och i och med den nya läroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska färdigheter kommer att bli bättre.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

The aim of this Master?s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent.Pierre Bourdieu?s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent.

Individual adaption to the student´s needs is a recurring main theme in the new Swedish curriculum (Lgr11). The purpose of this qualitative study is to examine how teachers work with individual adjustment for students with reading and writing difficulties. The study was based on five questions;In what way do teachers organize their teaching in the classroom individually for students with reading and writing difficulties?What methods do they use for student´s with reading and writing difficulties?What difficulties do they encounter in their teaching?How do the teachers reason to curriculum goals regarding individual adaptions?How do they think about their own knowledge regarding reading- and writing difficulties and dyslexia?The method for my study was qualitative interviews. Five teachers were interviewed in semi-structured interviews.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.

Internetanvändandet har förändrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvällstidningar går det att läsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp är flickor i de nedre tonåren delvis på grund av intresset för kommunikation och sociala nätverk, samtidigt som internet är en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhämtande. Ofta vet inte föräldrar vad ungdomar gör på internet och det kan vara svårt att ha kontroll då tillgängligheten är stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgångspunkt i detta lades studiens fokus på föräldrarnas perspektiv på ålder och mognad, känslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvändningen.