Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Denna studie prövar och utvecklar två dominerande teorier om civilsamhällets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhället som en arena där socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhället som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhället. Analysen består i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen på de två teorikomplexen för att pröva och jämföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhällesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjälp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de använda teorierna utifrån hur väl de förmår svara mot ett fall i en icke västerländsk och odemokratisk kontext och på så sätt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begränsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istället en mer tillfredställande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn på civilsamhället som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förändring.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken. Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren..

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar.

Denna studie undersöker effekten på svenska företags balans- och resultaträkning, och i förlängningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt på de nyckeltal vilka mäter förändringar i företags kostnadsstruktur samt struktur på balansräkningen medan nyckeltal vilka mäter lönsamhet och värdering påverkas i liten utsträckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom användning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av Fülbier et al (2008). Urvalet baseras på svenska företag på OMX Stockholm Large Cap, då ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten på den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förändring på företags skuldsättningsgrad och räntabilitet på totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet påverkas i mycket liten utsträckning, vilket är i linje med tidigare forskning.

Problemformulering: Bakgrunden till vår uppsats startade när vi själva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptäckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta på arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. Därför blev vi intresserade av att få veta varför företag väljer att gå via bemanningsföretag istället för att anställa själva. Syfte: Syftet med denna studie är att få reda på hur företag ser på de kostnader som uppstår vid inhyrning av personal. Metod: I det här avsnittet kommer vi att presentera vårt val av metod. Vi kommer att berätta utförligt hur vi ska gå tillväga för att genomföra vår undersökning.

Uppsatsen är ett försök att applicera kulturvetenskaplig teori på en kontemporär subkultur. På så sätt kan den avkodas och dess kopplingar till samhällstendenser kan belysas. Tesen är att hipsterismen innehåller element som utmanar sättet vi vanligtvis tolkar och förstår ungdomskulturer på. Vidare visar forskningen att hipsterismen är ett resultat av nästan 40 år av nyliberal kapitalistisk utveckling, kombinerat med gentrifiering, konsumtionsvanor, kulturellt kapital och subkultur..

Affärsänglar spelar en mycket betydelsefull roll för svenskt näringsliv. De är en viktigkapitalkälla för unga och nystartade företag då de bistår med kapital till riskfyllda och osäkraprojekt som inte attraherar andra finansiärer på marknaden. Syftet med föreliggande studie äratt förklara varför affärsänglar väljer att gå in med kapital i företag där andra finansiäreravstår på grund av risk och osäkerhet. Målet är även att redogöra för hur affärsänglar bedömerett investeringsförslag utifrån ett riskperspektiv. Genom att ta del av tidigare forskning somberör utvärderingsprocessen har vi arbetet fram ett antal faktorer som kan påverkariskbedömningen.

Denna undersöknings syfte har varit att utreda när och hur subkulturen klubbkultur växte fram i Malmö, vilka som tog den hit, vad som då definierade kulturen och hur detta skiljer sig från idag.Ytterligare syfte har varit att undersöka hur klubbkulturen som sägs genomsyras av en universal jämlikhet, på olika sätt, såväl inkluderat som exkluderat människor från att delta i den. Genom kvalitativa intervjuer med sju aktörer aktiva inom klubbkulturen under det sena åttiotalet och tidiga nittiotalet, men också genom min egen bakgrund som besökare, arrangör och DJ, målar detta arbete med hjälp av muntlig historia, ett kulturanalytiskt perspektiv och med Sarah Thorntons teorier om klubbkultur och subkulturellt kapital upp historien av hur Malmös klubbkultur växt fram samt de viktiga faktorer som definierade den och på vilka sätt kulturen både exkluderade och inkluderade. Resultatet berättar en historia om en ny upprorisk motkultur som under det tidiga nittiotalet utvecklades från att ha varit en brett inkluderande, men samtidigt en underjordisk gör-det-själv-kultur, till att bland annat genom tyst exkludering i form av nischade smakgemenskaper och konsumtionssymboler, utvecklas till en uppdelad kultur som inte bara positionerade sig mot det så kallade mainstreamsamhället utan även mot andra klubbkulturer..

Background: What is a share and what determines the value of a company? This is a constant issue that many in the financial world are facing. Many argue that there has been some decoupling between stock valuation and how the company in question is developing operationally after the financial crisis that the world faced during 2008-2009.Problem: It is important to distinguish between the company and the share. A company that is good and well maintained may not be worth buying only because of it. The share is judged by other elements also.

Den svenska individens tillgångar slussas till allt större del till den växande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats på marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omständigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det är svårt att ta ett välgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrågasatts.

Forskningsfrågor: Vilka olika investeringsalternativ finns för privatpersoner attinvestera i Cleantech och kan dessa alternativ utvecklas gynnsamtför såväl privata investerare som Cleantechmarknaden?Vilken inställning har marknadsaktörer till att arbeta för en sådanutveckling?Metod: Studien är av kvalitativ natur och baseras främst på primärdatafrån de intervjuer som genomförts med elva olika marknadsaktöreroch intressenter, vilka presenteras i arbetet. Studien utgår från denvetenskapliga metoden fronesis som förespråkar etik och praxisvilket medför ett ständigt utbyte mellan det generella och det merkonkreta. Fronesis går ut på att skapa sig en förmåga att reflekteraöver hur vi kan ändra på företeelser som förbättrar vårlevnadsstandard.Teoretiska begrepp: För att besvara forskningsfrågorna och följa studiens utvaldavetenskapliga metoder, krävs ett antal teoretiska begrepp. Studienhar två huvudsakliga parter i åtanke - Cleantechmarknaden å enasidan samt privata investerare å andra sidan.

Sveriges skogsindustri är beroende av skogsmaskinentreprenörer för råvaruanskaffning. För att trygga försörjningen till industrierna, effektivisera och förbättra drivningstjänsterna är det viktigt att företagen i branschen är lönsamma. Syftet med den här studien är att identifiera hur lönsamma skogsmaskinentreprenörer i Götaland arbetar för att uppnå goda ekonomiska resultat. Med hjälp av gränsvärden för nyckeltalen avkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital, soliditet, nettomarginal och kassalikviditet identifierades de mest lönsamma skogsmaskinentreprenörerna. I en kvalitativ intervjustudie intervjuades företagarna om hur de arbetade med att leda sina företag, vad de ansåg vara den viktigaste framgångsfaktorn och deras syn på möjligheter till ökad lönsamhet. Tillsammans med tidigare studier formulerades faktorer och förbättringsområden som påverkar skogsmaskinentreprenörernas lönsamhet.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns samband mellan mängden frivillig information i årsredovisningar och tio variabler. De tio variablerna utgörs av antal aktieägare, aktieomsättning på Stockholmsbörsen, antal börsnoteringar, antal år företaget har varit noterat på Stockholmsbörsen, antal anställda, omsättning, bransch, skuldsättningsgrad, räntabilitet på eget kapital och P/E-tal. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med ett deduktivt tillvägagångssätt. Utifrån de valda teorierna har vi bildat hypoteser avseende mängden frivillig information och de ovan beskrivna variablerna. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om våra antaganden var korrekta eller ej.

I vår uppsats efterfrågar vi en ökad förståelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och åtgärder mot mobbning. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter från en offentlig organisation om förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och åtgärda mobbning stämmer överens med organisationens handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Utifrån dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mål utan att mer ingående beskriva vägen dit samt att både chefer och medarbetare bär ansvar för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatsen.