En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen.Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp.Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar.

Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner på sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats på sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rätt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att påverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video på sociala medier..

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret på hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förändrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstämpel i begreppet utifrån idéer om det ?svenska? och det ?genuina?. Den har även som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa på förändringar i begreppet husmanskost och hur begreppet får en förändrad användning. Vår kokbok säger sig spegla samhället genom att vara ?i sin samtid? och därmed blir min undersökning intressant då man med det synsättet kan dra slutsatser om samhället, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet är.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29.

Det saknas metoder att mäta informationssäkerhet inom företag och företagets tillgångar har förändrats från ett fokus på maskiner och råvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgångar och processer. Detta kapital kallas säkerhetskapital. Hur skulle företags informationssäkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssäkerhet och företagsvärdering hänga samman? Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen hur informationssäkerhet är relaterat till intellektuellt kapital. Rapporten bygger på litteraturstudier om intellektuellt kapital och informationssäkerhet.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Sammanfattning Rapportens syfte är att inom ramen för UMAS målbild 2005 peka på faktorer som kan bidra till stimulans av organisationens intellektuella kapital..

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin närvaro på marknaden. Dessa företag har en annan sammansättning än traditionell industri gällande företagens tillgångar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehåll börjar ifrågasättas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, målgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt kapital i årsredovisningen. Utifrån ett urval på 200 företag genomfördes en fallstudie på fem företag som i någon bemärkelse presenterat intellektuellt kapital i årsredovisningen. Resultatet pekar på att det intellektuella kapitalet börjar få en framträdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Syftet med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv öka förståelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts. Vi har samlat in primärdatan genom telefonintervjuer och frågeformulär via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna få en förståelse av forskningsfrågan. Det som tydligt framträder i vår undersökning är att kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt kapital för att visa sitt verkliga värde, erhålla uppmärksamhet och utvecklas internt. De som väljer att inte visualisera ser det svåra i att värdera immateriella tillgångar då det inte finns någon standardiserad och vedertagen metod, samt att det tar stora resurser i anspråk.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande motiven till varför våra fallföretag: Hjärt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare ämnar vi studera i vilken utsträckning fallföretagens motiv stämmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primära motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har återfunnits hos två av våra fallföretag. Däremot har responsen från denna uteblivit. Istället har samtliga fallföretag hittat ett alternativt användningsområde, i form av ett marknadsföringsinstrument.

Finansiella rapporter står till grund för olika användare för att underlätta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sälj beslut. IASB som är internationella standardsättare, är de som upprättar standarder kring hur redovisningen ska ske världen över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna är utförda på samma sätt så tolkas de olika av olika användare, det vill säga olika redovisningsmått ger olika värderelevans beroende på redovisnings intressenter.Syftet med denna studie är att ta reda på vilket redovisningsmått som är mest värderelevant i den  svenska aktiemarknaden. Redovisningsmåtten som undersöks i denna studie är bokfört värde på eget kapital samt årets resultat i jämförelse med marknadsvärde på eget kapital. Studien avgränsas till att undersöka börsnoterade företag på Large Cap.

Syftet med min studie var att skapa förståelse för om pedagoger i grundskolans tidigare år möjliggör en lärandemiljö på lika villkor för alla elever samt utveckla förståelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år samt två observationer. Min studie har baserats på dessa intervjuer, observationer och på tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har använts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärares habitus påverkar synsättet och arbetssättet inom ämnet Idrott och Hälsa. Habitus är ett begrepp vilket behandlar individens tankesätt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bär med sig. Studiens utgångspunkter har varit definitionen av hälsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angående fysiska moment inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

The purpose of the study is to illustrate the choices of sports profiled education amongst pupils in the upper secondary school. Special attention is brought to whether there exist any differences between team- and individual competitors in their view on sport and education. One hypothesis that constitutes the base of the study is that pupils from lower social class, in a higher extent, tend to be team competitors and choose sport activities prior education. The result has been interpreted against Bourdieu's cultural sociology, in which the central concepts are habitus and cultural- and economic capital. The method that has been used is quantitative in the form of a questionnaire study which 277 pupils have answered.                   The result shows that the sportsmen, regardless type of sport, are not influenced by social position regarding choice of education and in their view on education and studies.