Sökresultat:
430 Uppsatser om Habermas diskursteori - Sida 3 av 29
En medial syn på prostitution i fallet Eva Bengtsson : -om diskurser i samhället!
Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen.
Navigering i Habermas världsdimensioner : en fallstudie i bedömnings- och betygsförfarande inom praktisk idrottsundervisning
Aim: The purpose of the study was to investigate how the assessment and grading is designed and practiced in the practical courses of physical education at GIH - the Swedish School of Sport and Health Sciences, along with how it could affect newly graduated physical education teachers? ability to assess and grade students. The study was based on Habermas?s system and life-world theory.What view occurs concerning proficiencies, basis for assessment and marking among teachers who are responsible for examinations within physical education at GIH?How is the examination structured within physical education at GIH?How are skills and proficiencies among assessment and marking further mediated to students in the teacher education at GIH?Method: The case study was realized by performing qualitative interviews with a total of four teachers at physical education at GIH. Additionally, syllabi were text-analyzed to improve the validity of the study.Results: From the results we found that the teachers experience marking as a complicated assignment, where particularly the didactic ability but also the practical ability form a formative and summative assessment.
Om solidaritet och ansvarstagande i världen : en diskursanalytisk studie kring internationaliseringen av svensk försvars- och säkerhetspolitik
The world is increasingly coalescing, ecologically, economically and culturally. Many problems can no longer be solved within the own state borders and the limitation of the territorial state is obvious. Jürgen Habermas means that a world domestic politic without a world government is what this progress need. Therefore it is important that national interests become less central and the solidarity between people is given priority in international relations. The focus of this thesis is therefore a critical discourse analysis of the current position of the internationalisation of Swedish security and defence policy.
Offentlighet och Stortorg
Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona. Genom tillämpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas.
Argument vs Uppdrag granskning - En komparativ, retorisk analys av ett debattprogram och ett granskande program
Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.
Den aggregativa demokratin : Hur Jürgen Habermas, John Dryzek och Stephen Elstub använder termen liberal demokrati
?Liberal Democracy? is a common term in political theory, and it is used as if it had a commonly accepted referent, with both normative and descriptive content. This is certainly the case in democratic theory, where it on the one hand seems to refer to a normative democratic model; on the other hand it is used descriptively, to refer to real-life democracies. The deliberative democratic sub-field is not an exception; on the contrary, the term is frequently used albeit rarely defined; yet the concept it refers to is supposedly developed enough to allow detailed propositions about its citizens?s political behaviour.This essay is an attempt to analyze how Liberal Democracy is used by three deliberative democrats (Jürgen Habermas, John Dryzek and Stephen Elstub), in order to understand the democratic model (or models), whether normative or descriptive, they refer to.
Den nya rationella skolan : - En teoriprövande studie av den nya läroplanen utifrån Habermas rationalitetsbegrepp
Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?.Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.Analysen av läroplanerna kan avslöja flera tydliga kopplingar till olika organisationsteorier och en klar tendens mot likriktning går att urskilja i den nya läroplanen i förhållande till den gamla. Strävansmål och individuell utveckling har ersatts med detaljstyrt centralt innehåll och kunskapskrav.
Svårigheter vid "Förmedlingstjänst för Bildtelefon"
The aim writing this essay is to understand and to explain difficulties with communications during sign language interpreting at the Video Relay Service (VRS). Another aim is also to identify the necessery conditions for communications at the VRS and to investigate why difficulties may arise in lack of these necessary conditions. The questions of this essay are: Which are the vital important difficulties in communication at the VRS and why do these difficulties arise?To answer these questions, four sign language interpreters working with the VRS, have been interviewed. These interviews constitute the empirical data of the essay.
Den nya rationella skolan : En teoriprövande studie av den nya läroplanen utifrån Habermas rationalitetsbegrepp
Denna studie behandlar den nya läroplanen för grundskolan utifrån samhällskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundläggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhället där allt fler värden kan omvärderas och rationaliseras utifrån ett ekonomiskt perspektiv, det vill säga en marknadens logik blir allt oftare det enda rådande sättet att beskåda verkligheten från. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhället använder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien ställer frågorna huruvida förändringarna av grundskolans läroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det går att urskilja idéerna bakom några av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.
På väg mot samma mål? En diskursanalytisk studie av hur elevassistenter och klasslärare talar om målet med utbildningen i träningsskolan
Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.
Andrafiering eller integration Att särskilja för rättvisans skull?
This paper deals with Will Kymlicka's and Charles Taylor's theories of multiculturalism, and the criticism of these theories by Jürgen Habermas and Seyla Benhabib. It also gives a brief background to the Swedish integration and minority policies and places them in relations to the academic discussion. Taylor advocates cultural survival to be a legitimate policy objective and Kymlicka argues that rights should be diversified in order to adapt to different needs of cultural minorities. The thesis aims to confront the theories with interviews of four persons who voluntarily or by profession work for the interest of minorities. The theories have been operationalized as questions and structured in four themes with the purpose of analyzing the interviews.
Offentlighet och Stortorg
Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förändrats i takt med
samhällets utveckling och det är först i efterhand som innebörden av begreppet
för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en
bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet
utifrån Jürgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar
utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta
förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer.
Ett offentligt rum som står inför en omvandling är Stortorget i Karlskrona.
Genom tillämpning av teoretiska utformnings-
principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin
starka historiska anknytning och sitt centrala läge i staden, kan omgestaltas.
Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag på torget stärks
utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade
gaturum..
DEN POPULÄRA BLOGGEN : - OM UPPDATERINGSFREKVENSEN AV BLOGGAR OCH DESS INVERKAN PÅ BESÖKSSTATISTIK
Abstract:Title: The popular blog ? on updating and its effects on vistor statisticsNumber of pages: 35Author: Wilhelm von SydowTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: To examine to which, if any, extent the update frequency of blogs affects their visitor statistics.Material/Method: Quantitative method, Swedish blogs, visitor statistics and updating frequency.Main results: No results could prove the causal effects of the relation between visitor statistics and updating frequency. A noticeable connection between the two variables could, however, be identified.Keywords: Blog, update frequency, visitor statistics, quantitative, Habermas, public sphere, Else Nygren, intranet, Matt Haig, business websites.
Aktiv dödshjälp : en studie de lege lata och de lege ferenda
?Liberal Democracy? is a common term in political theory, and it is used as if it had a commonly accepted referent, with both normative and descriptive content. This is certainly the case in democratic theory, where it on the one hand seems to refer to a normative democratic model; on the other hand it is used descriptively, to refer to real-life democracies. The deliberative democratic sub-field is not an exception; on the contrary, the term is frequently used albeit rarely defined; yet the concept it refers to is supposedly developed enough to allow detailed propositions about its citizens?s political behaviour.This essay is an attempt to analyze how Liberal Democracy is used by three deliberative democrats (Jürgen Habermas, John Dryzek and Stephen Elstub), in order to understand the democratic model (or models), whether normative or descriptive, they refer to.