Sök:

Sökresultat:

16016 Uppsatser om HIV-positiva personer - Sida 32 av 1068

Se på mig nu! : upplevelser efter en gastric bypass operation

SAMMANFATTNINGInledning och bakgrundFörekomsten av övervikt och fetma ökar stadigt i Sverige och runt om i världen samt klassas som en allvarlig folksjukdom. Fetma bär med sig en rad konsekvenser som är direkt hotande för hälsan och visar sig i fysiska och psykiska besvär. Den mest effektiva behandlingen mot fetma är överviktskirurgi och det vanligaste ingreppet i Sverige samt det som visat bäst resultat är gastric bypass operation. Vid detta ingrepp minskas magsäcken så endast en liten ficka finns kvar, vilket medför ett begränsat intag av måltider samt ett minskat näringsupptag. Efter operationen kan individen inte längre följa sina gamla vanor och förändringar i kroppen sker vilket kan leda till att många omställningar uppstår.

Omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård

En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa särskilda omständigheter kan ge upphov till mycket tankar och känslor hos omvårdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård. En litteraturstudie genomfördes.

Starta en handelsträdgård dröm eller verklighet

SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag på en trädgård för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkätundersökning har jag fått kunskap om huren trädgård för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehålla. När manutformar en trädgård för personer med demenssjukdom är inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trädgård med växter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkätundersökningen har jag fått möjlighet att ta del avsådant som vårdpersonal tycker är viktigt i en trädgård för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trädgård.

Effekter av mind-body-terapier hos personer med typ 2-diabetes

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en sjukdom som i ökar Sverige. En viktig uppgift som sjuksköterskan har är att motivera patienter med typ 2-diabetes till livsstilsförändringar vad gäller kost, motion, rökavvänjning och stresshantering och får dessutom skriva ut fysisk aktivitet på recept. Intresset för komplementär och alternativ medicin (KAM) ökar i västvärlden. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa möjliga effekter av yoga, tai chi och qigong på ett urval objektiva och subjektiva parametrar hos vuxna personer med eller med risk för typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt, baserad på 17 vetenskapliga studier.

Sexuell samvaro vid hjärtsjukdom

Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin.

Upplevelse av fysisk aktivitet hos personer med typ-1 diabetes

Introduktion/bakgrund: Cirka 50 000 människor i Sverige har typ-1 diabetes. Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom där insulinproduktionen i kroppen upphör med tiden. Det finns en del teorier om varför vissa personer utvecklar typ-1 diabetes, dock är det inte klarlagt varför vissa personer utvecklar sjukdomen. Personer med typ-1 diabetes måste tillföra insulin genom dagliga injektioner. Fysisk aktivitet påverkar typ-1 diabetes genom att nsulinkänsligheten ökar.

Mötet med personer med demens

I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.

Upplevelsen av skam och skuld hos personer som lever med HIV: en litteraturstudie

Att leva med HIV innebär en känslomässig påfrestning och medför inre upplevelser av skam och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelsen av skam och skuld hos personer som lever med HIV. 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: Att känna självförebråelse, Att känna sig smittsam och smutsig. Att känna rädsla, Att lära sig hantera sina känslor. Studien visade att personer som lever med HIV anklagade sig själva för sjukdomen eller såg den som ett straff.

Sällskapsdjur och äldre personer - en litteraturstudie om effekter på äldres hälsa och välbefinnande

Syftet med studien är att undersöka vilka effekter kontakten med sällskapsdjur har för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Studien visar att djurs närvaro har ett flertal positiva effekter framförallt i vården av äldre med Alzheimers sjukdom. Dessa uppvisade en högre grad av socialisering och en lägre grad av beteendestörningar i närvaron av djur. Även friska äldre påverkades positivt av relationen med djur då det gällde sociala kontakter och graden av fysisk aktivitet.

Allas rätt till lika bemötande i vården : en allmän litteraturöversikt om homosexuella personers upplevelser i vården

Bakgrund: Rättigheterna för homosexuella personer har på senare år förbättrats, men inom vården förekommer fortfarande heteronormativa antaganden.Syfte: Belysa homosexuella personers upplevelser av mötet med vården.Metod: Allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär analyserades.Resultat: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i mötet med vården. Resultatet presenteras i de två huvudkategorierna ?Diskriminering och stigma? och ?Respekt?.Slutsats: För att fler ska få en positiv upplevelse i mötet med vården är det viktigt att som sjuksköterska vara öppen för olika familjekonstellationer och inte göra heteronormativa antaganden..

Arbetsterapi för personer med HIV/AIDS : Occupational therapy for persons with HIV/AIDS

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i världen. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever längre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer går inte att förutsäga utan är individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever längre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

Mellan två världar: en jämförelse mellan gymnasieelevers attityder till livet som ung 1993 och 2006

Genom att undersöka hur ungdomar mår i dagens samhälle kan både negativa och positiva faktorer upptäckas. De negativa kan förebyggas och förändras, de positiva bibehållas och förbättras. Ungdomarna är de som ska ta över samhället efter nuvarande generation. För att främja ett välmående samhälle i framtiden bör välmående ungdomar främjas idag. Syftet med studien var att göra en jämförelse mellan hur det var att vara ung i Piteå år 1993 och år 2006.

?-Jag kan inte sitta på ditt sitt!? Upplevelser av annorlunda sinnesförnimmelser vid autismspektrum

Autism är troligen något som har funnits i alla kulturer. Gemensamt för alla inom autismspektrumet (AST) är svårigheter med kommunikation, socialt samspel och föreställningsförmåga. Orsaken bakom svårigheterna är ännu inte helt klarlagda. Länge har det varit känt att många inom AST kan ha en annorlunda perception. Personer med AST återfinns i alla vårdkontexter och vårdpersonal finns i allmänhet en liten kunskap om hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer som kräver extra hänsyn.

Sårsmärta hos personer med venösa bensår. Samband mellan sårsmärta, antibiotika ? och kompressionsbehandling

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Självupplevd oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt - en fall/kontroll studie

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

<- Föregående sida 32 Nästa sida ->