Syftet med detta kandidatarbete är att studera problem som kan uppstå vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tät stadsbebyggelse som genomskärs av en kommungräns. När kommuner tvingas samarbeta över kommungränser uppstår en problematik, eftersom båda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa gräns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik där mellankommunal samordning varit ett centralt tema. Tillvägagångssättet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av två detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare från Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhållandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker.Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolbibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till föräldrar med psykisk ohälsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn påverkas av föräldrar med psykiskt ohälsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmärksamma barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Däremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjänsten..

Uppsatsen gör en första ansats att utifrån befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka påverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar på yttre krafter så som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka består av sociala processer som utvecklas och påverkar det klimat som präglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, påverkar även organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, däribland R3, är organisationsformen till övervägande del hierarkisk. Ett välanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivåerna inom hierarkin gör den välfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik ? en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd.

I läroplanen för förskolan (2010) framhålls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. Utifrån detta tankesätt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollärare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande när barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, där olikheter accepteras och ses som värdefulla. För att ta del av förskollärares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna är förskollärare som har arbetat som förskollärare i minst femton år.

En organisations omgivning förändras hela tiden och hårdare krav ställs på organisationer vad gäller ökande konkurrens. Förändringar är nödvändiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men då måste också förändringarna lyckas. Därför är uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om målen blivit uppfyllda. I den här uppsatsen har vi utgått ifrån att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnås genom en implementering av en funktionsorganisation.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att belysa hur några av de personer som var utlånade under ett tillfälligt samarbete i Arvika under våren 2008 påverkades. Samarbetet gick ut på att förtaget Thermia Värme AB, som hade minskad orderingång vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som då var i behov av tillfällig extra arbetskraft. Thermia lånade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra månaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltså valde självmant om man ville bli uthyrd, eller så var man tvingad till uthyrning. Man fick då välja på att bli uthyrd eller att bli uppsagd. Projektet i Arvika är relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa.

SammanfattningTitel:                    Skolsköterskors erfarenheter av mötet med föräldrar till överviktiga barn - ett hälsofrämjande arbeteFörfattare:           Karlsson, Erika; Wern, Pernilla                                             Institution:           Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgramkurs:      Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hpHandledare:         Larsson, MargarethaExaminator:         Brovall, Maria        Sidor:                   22Nyckelord:          Skolsköterska, övervikt, samarbete, ansvar  Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem.  På längre sikt leder övervikt till följdsjukdomar. Skolsköterskor har en unik möjlighet att fånga upp de barn som är på väg att utveckla övervikt eller fetma i tidig ålder. Hälsosamtalet och hälsobesöket är skolsköterskans främsta hälsofrämjande arbete. Syftet med hälsosamtalet är att enskilt tillsammans med skolsköterskan diskutera sin hälsa och eventuella ohälsa.

Denna rapport omfattar ett examensarbete på 22,5 poäng. Examensarbetet har utförts inom ämnet integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde tillsammans med Jai Designpartner AB. Målet med arbetet var att utveckla ett fällbord som enkelt kan fällas ihop, ha en längre livslängd och lägre vikt än företagets tidigare fällbord. Samarbetet genererade ett fällbord som inte följer de generella principerna av infällning av bordsben. Resultatet blev ett fällbord med minimal klämrisk, med en längre livslängd då infällning av bordsbenet sker med en vridning och med en mindre vikt då ramverk kan elimineras..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker kring och ser på arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger på ett fenomenografiskt vetenskapligt förhållningssätt och är baserade på kvalitativa intervjuer för att ta reda på några lärares uppfattningar och syn på arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna är utförda på tre olika skolor i två olika kommuner och 16 verksamma lärare har deltagit.Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhället och en skola i förändring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som påverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som påverkar.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.