This master thesis is discussing ten pony books from 2006 in relation to the heterosexual matrix. It contains a rather extensive research overview regarding horse riding from a gender perspective, pony books, traditional feminist studies of girls? books and queer readings of girls? and children?s literature. The aim of the empirical study is two folded; firstly to show how the girl protagonists? horse riding is presented in terms of masculinity and femininity (as defined by Natalie Koivula), secondly to analyze the relations between the girls appearing in the books from a queer perspective attempting to find some queer leakage in the depictions.

We, the authors of this essay are both students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola. During our education we have been reflecting on the gender perspective that is suppose to permeate the education. This essay aim to examine how some students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola, who identify themselves as GLBT , experience how questions regarding sex/gender and sexuality are spoken about during their education. We have a discursive perspective on how we understand norms and power of words and language. From a queerteorethic point of view we explain sex/gender and sexuality.

Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande.Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

The aim of our study was to examine Swedish crime reporters? approach to the social medium Flashback. Our main focus was the crime reporters? use of the medium Flashback, and attitude towards their own use of media ethics in relation to the medium Flashback.Flashback as a medium is not obliged to any media ethics and lacks a legally accountable publisher. In the search for information about committed crimes people tends to visit Flashback for the information that the traditional media cannot offer.

Studiens syfte är att, ur ett vardagligt perspektiv, undersöka hur några män i Göteborg upplever att de passerar som homosexuell och man genom att fråga vilka tankar och känslor dessa män har i mötet med omgivning och samhälle, och hur dessa upplever sig påverkas av detta. Undersökningen av detta fenomen rör sig därför kring hur individen påverkas av den specifika grupptillhörigheten (homosexuella män) i majoritetssamhället, främst bestående av heterosexuella individer. Homosexuella män beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället, som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet. Den negativa uppmärksamheten kan ske genom olika typer av stigmatisering, exempelvis på grund av att inte följa heteronormen. För undersökningen används de teoretiska perspektiven stigma, sexuella script och queer som analysredskap.

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades.

This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ?cleanse? the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models.

The purpose of the essay is to by means of a quantitative method investigate what the portrayal of GLBT-people looks like in a selection of Swedish and New Zealand newspapers. The essay focuses on aspects such as the gender ratio between GLBT-people who are mentioned and also those who are allowed to speak out in the newspapers. Also in what proportions the newspapers portrays the different fractions of the GLBT-term, what subjects are covered and what types of sources are used are areas of interest.The analysis is conducted through a quantitative research method where two Swedish newspapers (Aftonbladet and Dagens Nyheter) and two New Zealand newspapers (The Dominion Post and The New Zealand Herald) were selected. Three periods of 15 days were selected for each newspaper and electronic databases were used in order to try and collect all articles with relevance for this study.The theoretical background consists of Tiina Rosenberg?s theories about media?s role in the individuals? identity shaping, Nina Björk?s feminist theories connected to gender and power, and the patriarchal structure of society, and also Anders Sahlstrand?s accounts of journalism?s use of sources and their effect on the audience?s perception of the news presented.The main results from the analysis points towards preponderance in the occurrence of male homosexuality and male homosexuals.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

I have used a discourse analysis as a method and queertheori for the theoretical. In this paper I have analyzed how different wedding magazines write about partnerships, gender-neutral marriage and wedding between homosexuals. I have for some time been interested in the beliefs wedding magazines have about homosexuality and how newspapers maintain heteronormativity implicitly and explicitly. Bridal magazines are anxious to have the marriage as a design and standard when they write about partnership. When they write about the two different forms of marriage, they glorify the religious marriage and pay no attention to civil marriage.

This is a discourse analysis of three WebPages which topic is sexual information. Our purpose is to examine the WebPages RFSL (The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights), RFSU (The Swedish Association for Sexuality Education) and UMO (Reception for young people) from a queer theoretical perspective and illustrate how they discuss the subjects? gender, sexual preference and sexual limits. Our questions are; what information about gender, sexual preference and sexual limits are presented on the WebPages RFSU, RFSL and UMO, and what similarities and differences can be identified and how can these be analyzed from a queer perspective? Our material was collected from the three WebPages and categorized according to three topics of interest; gender, sexual preference and sexual limits.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

This essay takes a closer look at femininity/masculinity, sexuality and queer time and place in Charlaine Harris? novel Dead Until Dark (2001). The essay?s theoretical framework consists of queer theory and skev theory. Skev is a Swedish word that translates loosely into strange or twisted.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.