In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg?s and Sara Bergmark Elfgren?s teenage novel ?Cirkeln?, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text.I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history. .

Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern.

This thesis is a queer masculinity reading of Sir Arthur Conan Doyle?s short story collection The Memoirs of Sherlock Holmes (1894). The analysis focuses on the dissonances, tensions and queerness that reside within the text itself. This has been done from my problem statement: How is Sherlock Holmes and John Watson?s sexuality and masculinity portrayed within the boundary of the text? What is being said, what is hidden, and what is dealt with silently? To reveal these queer parts this analysis has been focused around five themes: the late Victorian male, the Woman, countertypes and decadence, the homosocial sphere and sexuality.

Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio.

Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .

This thesis is based on qualitative text analyses of four works of fiction, used as teaching materials in the school subject of Swedish, from a queer theoretic perspective. The purpose of the study is to examine how sexual identities and expressions are being presented, as well as what positions are offered a reader, in relation to the heterosexual norm. Basis for this thesis are the schools fundamental values, which highlights the importance that intolerance be confronted through both knowledge and active measures, and the syllabus, which states that fiction should be viewed as a tool for identity development as well as an understanding of the outside world.The analyses reveals a distinct connection between the generally accepted heterosexual norm and a professed (or taken for granted) heterosexuality which is being carried out by the characters or the books as a whole. Out of the four titles only one disputes this norm, by offering a wide range of sexual identities and expressions. These expressions, however, are being invalidated ? through insufficient ability to relate to the norm ? or made invisible ? through an imagined heterosexuality which, by superiority over other expressions, excludes them..

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg?s and Sara Bergmark Elfgren?s teenage novel ?Cirkeln?, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text.I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history. .

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella.Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården.Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser.

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt.

Bakgrund: I världen identifierar sig 2-3 procent av kvinnorna och 3-5 procent av männen sig som homosexuella. Forskning visar att personal i hälso- och sjukvården utgår från ett heteronormativt antagande vad gäller patienters sexuella läggning. Det saknas studier som sammanställt forskning om hur homosexuella patienter upplever bemötandet i vården. Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella patienter upplever bemötandet i vården. Metod: En litteraturstudie baserad på Fribergs modell ?Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning?.

The purpose of this paper is to explore the female experience as it is spoken of in the novel Sindhia written by Rut Hillarp (1954) and how the main character in the book violates the experience from a queer perspective. My aim is to through a close reading highlight a number of discourses that underpin the book's imminent theme of love and submission.According to Norman Faircloughs critical-discourse analysis, the text one reads produces a certain amount of discourses that one consumes. This way there is a dialectical interaction that can be set into a practical analysis together with a suitable academic perspective. This is the method I use in this thesis.The academic perspective I add isJudith Butler's queer theoriessupported by Michel Foucaults social genealogyin order to understand/analyze the woman?s position in relation to a social empirical history.I came to the conclusion that Sindhia produces the woman's discourse from an ancient biblical/ mythological time up to modern time.

Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder gymnasieeleverna i Norrköpings kommun har till homosexualitet, om attityderna till homosexuella män skiljer sig från attityderna till homosexuella kvinnor, samt om attityderna skiljer sig mellan könen. Studien bygger på en enkätundersökning av 208 stycken gymnasieelever i årskurs 1-3 och stickprovet valdes genom klusterurval. Den teoretiska utgångspunken är Anthony Giddens förklaring av Robert Connells genusordning samt en strukturfunktionalistisk förklaring av avvikande beteende. Enkäten konstruerades och analyserades med utgångspunkt i Likert-skalan vilket är ett väletablerat och populärt mätinstrument för attitydundersökningar. Genom att Likert-skalan är en summationsskala erhöll varje respondent en totalpoäng som i sin tur blev en kvantifierad indikator för dess attityd.Resultatet i studien visar att respondenterna har en generellt positiv inställning till homosexualitet.

Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.