AbstraktUppsala Universitet håller för tillfället på med ett nytt slags svänghjul som utnyttjar stor vinkelhastighet istället för stort tröghetsmoment för att buffra rörelseenergi.  För att kunna nå hög hastighet hålls svänghjulet svävande med permanentmagneter och horisontellt hålls svänghjulet rakt med hjälp av 8 stycken aktiva magneter. Varje aktiv magnet regleras med hjälp av semipassiva h-bryggor. Syftet med detta projekt var att ta reda på effektförlusterna i en enskild semipassiv H-brygga och sedan beskriva det med en formel med ström och spänning som inparameter. Den framhållna ekvationen: säger oss att med värden på spänning och ström som svänghjulet drivs med kommer en effektförlust ligga mellan 0.5-3.5 W i varje H-brygga. Detta ger en effektförlust i hela systemet för alla aktiva magneter mellan 3-28 W beroende på inspänningen och inströmmen.  En tydlig slutsats som kan dras är att den procentuella effektförlusten minskar desto större ström och spänning som används i systemet..

....

Rapporten täcker konstruktionen av en CAN-WLAN brygga från schemaritning ända till en nästintill konsumentfärdig produkt med inkapsling. Bryggan använder sig av mikroprocessorn AT90CAN128 tillsammans med WLAN-modulen WIZ610wi för att hantera kommunikation av CAN respektive WLAN. Bryggan är tänkt att monteras stationärt på en maskin/fordon som har en implementerad CAN-bus. Man kan sedan via smartphone eller bärbar dator avläsa informationen på CAN-bussen samt skicka ut CAN-paket. Allting sker via webbläsaren i den mobila enheten.

Planen var att konstruera en PCI-Express-till-PCI brygga för fyra MoCA radiokort. Problem uppstod då det visade sig att PLC8112 inte kunde hantera fyra PCI samtidigt som var utlovat från tillverkaren av bryggan. För att lösa problemet fick PCI6152 läggas till i designen. Det är en PCI-till-PCI brygga som också ska klara att hantera upp till fyra PCI enligt tillverkaren. Fyra MoCA radiokort förbrukar mycket ström.

Denna rapport behandlar utvecklingen av styrelektronik för att styra likströmsmotorerna i en mobil robot. Målet var att roboten skulle kunna styras trådlöst via Internet. Ett motorstyrkort har konstruerats. I elektroniken ingår bland annat en mikrokontroller, som programmerats för att reglera motorernas hastighet. Mikrokontrollern tar emot kommandon från en PC, och motorhastigheten regleras genom pulsviddsmodulering via en H- brygga.

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

I Öjebyn, Piteå ligger företaget Rollytech AB som tillverkar och utvecklar produkter inom flera områden. De tillverkar bland annat marina produkter under varumärket Y-bommen. En produkt som ingår i Y-bommens produktsortiment är badbryggan. Den är uppbyggd av flytpontoner stålram samt trädäck. Detta är en brygga som kan anses vara klassiskt svensk då de flesta bryggorna på marknaden ser ut just på detta sätt.

Denna rapport behandlar utveckling av en tvåhjulig balanserande robot. En PID-regulator är implementerad i en mikrokontroller, som även AD-omvandlar en sensorsignal, samt styr motorer via H-bryggor med pulsbreddsmodulering. I rapporten förklaras framtagning av diskret PID-regulator, processorkort, motorkort, val av komponenter och sensor för att mäta robotens vinkel mot ett vertikalplan.Roboten kan balansera stillastående, men behöver kompletteras ytterligare med hjulåterkoppling för att kunna balansera medan den kör. Roboten balanserar med mätdata från en mekanisk golvavkännare (potentiometer). Andra sorters sensorer diskuteras också, t ex accelerometer, gyro och optisk sensor..

Denna rapport beskriver styrbeteenden för autonoma agenter och utvärderar hur användbar den tekniken är för att skapa flexibla agenter i kontinuerliga miljöer. Arbetet undersöker hur väl det går att använda styrbeteenden i en mer strikt kontrollerad miljö, nämligen biltrafik. De utvecklade agenterna agerar i en trafikmiljö där de navigerar för att följa en väg och undvika kollisioner med andra agenter. Agenterna använder en kombineringsarkitektur som gör det möjligt att använda olika beräkningsmodeller. Agenterna är testade i två scenarion där teknikens användbarhet och flexibilitet är studerad.

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvärlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever använder sig av sitt informella kunnande när de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrågas i litteraturen kring elevers förståelse av momentet bråk inom matematiken.Undersökningen grundar sig på frågeformulär och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vår undersökning på tre skolor där 21 elever i ålder 6-8 år med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolämne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar på att eleverna använder sig av sina informella kunskaper när de löser uppgifterna i frågeformuläret..

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Stadshagen, Kungsholmen. Ett område i snabb förändring. Hur kan ett projekt bidra till denna förändringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsättningar präglas av två övergångar, gata från till park och från granntomternas olika relationer till dessa två element. Från den friställda volymen till det slutna gaturummet.

Det här arbetet har handlat om att komponera sångmelodier bestående av vers, refräng och eventuellt en brygga med hjälp av sex olika metoder. Jag ville ta reda på vilken metod jag ska använda för att min arbetsprocess ska flyta på så bra som möjligt och samtidigt få resultat som jag är nöjd med. Melodierna var menade att passa inom genren pop och tanken var att de skulle passa min röst, eftersom jag planerar att sjunga dem själv. Jag kom fram till att den metod som fick arbetsprocessen att flyta på bäst för mig var att improvisera fram melodier med rösten till en färdig text, men den metod som jag tycker gav de bästa melodierna var att improvisera fram melodier med rösten utan några andra hjälpmedel. Arbetet har resulterat i 24 stycken inspelade sångmelodier med tillhörande ackord samt två stycken färdiga låtar med text och ett enklare arrangemang..

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

En omprogrammering av Kvarteret Domherren från dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostäder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utställningshallar, café/bar och butik. Utställningarna kommer främst uppifrån de studenter och forskare som verkar uppe på KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusområdet och allmänheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förståelse av de spännande arbeten och projekt som bedrivs där. Denna plats blir på så sätt ett tillskott tyill staden både lokalt och i ett större sammanhang..