Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt.

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.

Kravet på tillgängliga, rörliga och interoperabla styrkor för uppgifter till oroshärdar runt om ivärlden har ökat. Sverige är medlem av EU och bidrar med styrkor till EU och NATO:sstyrkeregister. De svenska luftstridskrafterna står i dag i beredskap för ett antal uppgifter ochden uppgift som bedöms vara mest utmanande är Nordic Battle Group (NBG).Luftstridskrafterna har delar i NBG och delar som är direkt understödjande så kallade enablar.NBG är dimensionerad för att kunna vara autonom och första styrka på plats i ettoperationsområde. Detta innebär för de svenska luftstridskrafterna att upprättandet avluftkontroll, understödjande av mark och understödjande av sjöstyrkor ligger på Sverige och desvenska luftstridskrafterna. Detta kräver expeditionär förmåga.Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning de svenska luftstridskrafternastransformering går mot en expeditionär förmåga.Den övergripande frågeställningen är till vilken grad är de svenska luftstridskrafternaexpeditionära? För att kunna analysera de svenska luftstridskrafterna expeditionära förmågadefinierar jag inledningsvis expeditionärt.

Studien undersöker hur äldre transpersoner förhållit sig till sin transidentitet genom livet med avstamp i deras unika livsberättelser. Syftet blir därför att med hjälp av narrativ metod undersöka hur äldre transpersoners livsvillkor ser ut idag. Det saknas ett tydligt HBTQ perspektiv och framförallt ett perspektiv på äldre transpersoners livsvillkor inom den gerontologiska forskningen . Enligt socialtjänstlagens femte kapitel om särskilda bestämmelser för olika grupper (SFS 2001:453) ska äldreomsorgen vara insats i äldre personers levnadsförhållanden för att tillgodose en god omsorg och studiens syfte är att ge en kvalitativ inblick i äldre transpersoners levnadsförhållanden med narrativ metod. Berättelsen är fokus och ses som skapad i en interpersonell kontext mellan författare och informant.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhälle är de barn vars föräldrar avtjänar straff på anstalter. Dessa barn mår ofta mycket dåligt då de tar på sig skulden för att föräldern är frånvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att träffa något av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet på ett tillfredsställande sätt och ha beredskap för att kunna förstå barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vår studie är att vi vill få kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). Övergång till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav språkstörning ur ett lärar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie är att ur lärares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav språkstörning blir överlämnade av språkförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks även kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på kolerafri ort de 10 senaste dagarna.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Rapporten utvärderar produkter som skickas till katastrofläger för att underlätta skol- och fritidsverksamhet. Fokus ligger på det projekt i vilket den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med sin tyska motsvarighet Technisches Hilfswerk (THW), tagit fram ett komplett, färdigförpackat katastrofläger. Detta ska kunna skickas och sättas upp var som helst i världen. Projektet går under namnet Emergency Temporary Shelter (ETS) och ska bidra med bostad, skydd, el, vatten- och sanitetslösningar för totalt tusen personer som tvingats fly sina hem. Lägret ska också tillhandahålla skol- och fritidsverksamhet.

Bakgrund: Migrän är en långvarig, neurologisk sjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som kommer anfallsvis. Trots intensiv forskning inom området är det inte helt klarlagt varför man drabbas och någon botande behandling finns inte. Dock finns vissa möjligheter att själv kunna minska antalet anfall, exempelvis genom att undvika faktorer som triggar igång anfall, såsom oregelbundna måltider och stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med kronisk migrän. Metod: För att besvara vårt syfte användes systematisk litteraturstudie som metod, där fem kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en som var både kvalitativ och kvantitativ inkluderades.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ?målrelationellt? perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten.Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet.