Sammanfattning. En till tvÄ procent av befolkningen Àr diagnostiserade med bipolÀrt syndrom. Ordet bipolÀr betyder tvÄ poler och innebÀr svÀngningar mellan förhöjt stÀmningslÀge, depression och neutral grundstÀmning. NÀrstÄende till dessa personer kan hamna i ovÀntade och pÄfrestande situationer och pÄverkas. Studiens syfte var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter med bipolÀrt syndrom upplever sjukdomen och hur den pÄverkar livet.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ de arbetssökandes respektive coachens förvÀntningar, och Àven vilken roll de arbetssökande tillskriver coacherna pÄ Arbets- och Integrationscenter (AIC) i Malmö. Examensarbetet Àr skrivet utifrÄn den kvalitativa metoden och Àr en intervjustudie med sammanlagt Ätta intervjuer dÄ sju intervjuer med arbetssökande och en intervju med en coach. Den tidigare forskningen behandlar den sökandes förvÀntningar pÄ vÀgledningen. I Kristina Johanssons uppsats som handlar om vÀgledningen ur ett sökande perspektiv studerar hon den sökandes förvÀntningar samt hur förvÀntningarna pÄ vÀgledningen uppnÄtts eller ej. I Anders Lovéns avhandling handlar om elevers förvÀntningar och möten med vÀgledare i grundskolan.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika Äsikter om huruvida mÀnniskor kan bibehÄlla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi Àr pÄ att förestÀlla oss dofter jÀmfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmÄga Àr sÀmre för dofter Àn för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, dÀr den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegrÀnsad tillgÄng under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet Àr att om deltagarna kan förestÀlla sig ett objekt för sitt inre sÄ Àr de inte sÄ beroende av Äterexponering. Resultatet visade inte pÄ nÄgon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt gÄr resultatet i hypotesens riktning.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och hÄller mÄnga spelare borta frÄn match och trÀning. Det finns faktorer som utsÀtter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ orsakerna till att skada uppstÄr samt för att kunna förebygga skador med preventiv trÀning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poÀngsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Studiens syfte Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare Ärs samhÀllsorienterande Àmnen har kring begreppetÀmnesintegration, samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning Àmnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning Àr semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn pÄ begreppet Àmnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta stÀlldes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten Àmnesintegration, samt de lÀroplaner ochkursplaner för samhÀllsorienterade Àmnena dÀr Àmnesintegration finns som ett begrepp.Det framgÄr i litteraturen att Àmnesintegrationen Àr grundlÀggande för elevernasförstÄelse och stÄr inte i motpol till Àmnesbunden undervisning. Pedagogerna Àr positivtinstÀllda till att arbeta Àmnesintegrerat och gör det gÀrna; men Àr Àmnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar pÄ ett begrepp med ett flertal definitioner, dÀr det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, nÀr och i vilken omfattning det passar att arbeta pÄ detta sÀtt..

I det hÀr examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Syftet Àr att i en idéanalys undersöka vilka idéer och vÀrderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgÄng i undervisningen i grundskolans tidigare Är, i detta fall frÄn förskoleklass till Ärskurs fyra. Fokus ligger pÄ vad litteraturen förmedlar, varför den Àr didaktiskt relevant samt pÄ vilket sÀtt innehÄllet kan vara en tillgÄng i undervisningen. Idéanalysen Àr gjord utifrÄn fyra olika teman, som Àr relationer, kÀnslor, genus och sjÀlvkÀnsla.Analysen framhÄller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa Àr relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga Àmnen sÄ som identitet, krÀnkande behandling, mobbning, demokrati, alla mÀnniskors lika vÀrde, respekt, moral, etik och vÀrdegrund.

Bakgrund Förutfattade meningar mot vÄrdpersonal Àr ett fenomen inom vÄrden, sÀrskilt mot manliga sjuksköterskor, som Àr en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat pÄ specifika problemsituationer som uppstÄr i yrket för manliga sjuksköterskor, samhÀllets syn pÄ manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nÀmns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus pÄ manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem.Syfte Syftet med studien Àr att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem.Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes.Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: ?accepteras inte som sjuksköterskor?, ?muskler, lyfthjÀlp och tekniskkompetens?, ?antas vara homosexuella? och ?antas ha sexuella avsikter motpatienter?.Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan pÄverka manliga sjuksköterskors syn pÄ sig sjÀlv och yrkesrollen samt patientmötet och omvÄrdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje pÄ arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vÄrdrelationen.Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan ÄtgÀrder vidtas för att motverka dem som pÄverkar vÄrdarbetet negativt..

 Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie. Tatueringskonsten har praktiserats av mÀnniskor vÀrlden över i tusentals Är och man har funnit bevis pÄ att man anvÀnde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. MÄnga kulturer har av olika anledningar anvÀnt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har anvÀnts för att markera brottslingar, slavar och andra stigmatiserade grupper men har ocksÄ varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framstÀllda i litteraturen trots skillnader i bÄde tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten? Uppsatsen undersöker Àven hur tatueringar framstÀlls inom populÀrkulturen idag genom att analysera tvÄ realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink.

MÄnga barn Àr idag bÄde stressade och spÀnda och klimatet pÄ skolorna blir allt hÄrdare. Finns det nÄgon metod som förhindrar att denna negativa utveckling fortsÀtter? Att i skolorna arbeta med kompismassage tror jag till viss del kan hjÀlpa. Massage och fredlig beröring frigör "lugn-och-ro-hormonet" oxytocin, som bland annat gör oss mindre aggressiva och fÄr oss att slappna av.I mitt examensarbete har jag undersökt vad nÄgra elever och pedagoger tycker om massage i skolan och vilka effekter de har kunnat se av denna. Resultatet har jag sedan jÀmfört med forskningsresultat jag funnit i litteraturen..

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

Denna uppsats undersöker de moraliska grunderna för patentrÀtt till mjukvara. Detta problemomrÄde utgör en del av ett bredare principiellt dilemma inom den immaterialrÀttsliga diskussionen, dÀr grÀnsen för intellektuellt Àgande har debatterats flitigt. Genom att undersöka inutitioner och strukturerade teorier i den filosofiska litteraturen formulerar och försvarar vi en normativ analysmodell som vi anser utgöra en lÀmplig utgÄngspunkt i en undersökning av en patentinstitutions legitimitet. Denna analysmodell ligger sedan till grund för en kritisk textanalys av EU-kommissionens förslag till direktiv för mjukvarupatent i Europa. Vi kommer i denna fram till att EU-kommissionens argumentation brister pÄ en rad punkter eftersom man inte tar hÀnsyn till de vÀrden som vi anser vara önskvÀrda.

Syftet med denna studie var att undersöka lÀsning av populÀrlitteratur utifrÄn aspekter som rör val-, lÀs- och vÀrderingsprocesser. Undersökningen har skett med den kvantitativa forskningsmetoden enkÀt. Genom kvalitativ tolkning har empirin analyserats för att klargöra lÀsarens upplevelse av populÀrlitteratur. Uppsatsen vilar pÄ en litteratursociologisk grund, dÄ den behandlar hur litteraturen fungerar i samhÀllet. Studien visar att det frÀmsta skÀlet till att lÀsa populÀrfiktion Àr att fÄ spÀnning, underhÄllning och avkoppling.