Urininkontinens Àr ett av vÄra stora folkhÀlsoproblem. Kvinnor drabbas oftare Àn mÀn, men efter 75-Ärs Älder Àr det ungefÀr lika vanligt hos bÄda könen. Syftet med studien var att undersöka hur mÀns upplevelser av att leva med urininkontinens belystes i litteraturen. Metoden var en litteraturstudie som baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa. Under bearbetningen av artiklarna framtrÀdde olika teman som slutligen resulterade i tre övergripande rubriker.

Den agila utvecklingen har pÄ senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet dÄ mÄnga företagbörjat införa det agila arbetssÀttet och de agila metoderna i deras organisationer. Det agilaarbetssÀttet utgÄr frÄn att fokus ligger pÄ mÀnniskorna i verksamheten och projekten,samtidigt som de inblandade jobbar iterativt och flexibelt genom stÀndig kommunikationoch ett nÀra samarbete.VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka hur de agila metoderna anvÀnds iorganisationer och om detta arbetssÀtt Àr lika utbrett som det pÄvisas i litteraturen. Viville ocksÄ ta reda pÄ om de agila metoderna anvÀnds i praktiken sÄsom de Àr beskrivna iteorin eller om dagens organisationer modifierat dessa för att passa den egnaverksamheten bÀttre.Detta var Àven vÄr utgÄngspunkt nÀr vi pÄbörjade vÄr studie dÀr vi utfört elva intervjuer,varav nio utfördes muntligt och tvÄ via e-post. Dessa intervjuer har gjorts med personersom arbetar inom systemutveckling.I vÄr studie om agil utveckling har vi lyckats pÄvisa att majoriteten av vÄra respondenteranvÀnder sig av nÄgon form av agilt arbetssÀtt inom deras organisationer. Dennamajoritet hade Àven modifierat metoderna sÄ att dessa bÀttre skulle passade deras egnaverksamhet..

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Denna uppsats har som mĂ„l att undersöka hur begreppet slump har anvĂ€nts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera pĂ„ sjĂ€lva begreppet, och inte fenomenet som sĂ„dant och anvĂ€nder mig dĂ€rför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier.Slumpen berörs ofta i vĂ„r tid - bĂ„de i det talade sprĂ„ket och i litteraturen ? och begreppets anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r ibland bredare ? eller smalare ? Ă€n dess egentliga mening, om det nu ens finns en sĂ„dan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benĂ€mning pĂ„ det oförutsĂ€gbara.'' Mitt intresse för Ă€mnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner pĂ„ slumpen. Även i vĂ„r tid betyder slumpen nĂ„got annat i matematisk mening Ă€n i folkmun.

Jag vill med denna undersökning ta reda pÄ vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom omrÄdet visar att omkring 50% av eleverna i skolÄr 7-9 tycker att matematik Àr roligt, och att praktisk matematik kan förÀndra dessa attityder positivt. I min undersökning vÀljer jag att observera en klass med elever i skolÄr 6 nÀr de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation frÄn att rÀkna i boken samt att det Àr roligt att klippa, klistra och mÄla.

I denna uppsats har jag fokuserat pÄ konflikter och lÀrande. Konflikter Àr för oss oftast kopplat till nÄgot negativt och pÄ sÄ sÀtt kan det kÀnnas jobbigt att sÀttas i situationer som kÀnns ohanterbara och obehagliga. Jag har i en litteraturstudie försökt analysera konflikter ur ett mer positivt perspektiv. Mitt syfte har varit att undersöka hur konflikter kan leda till lÀrande och utveckling. För att studien inte ska bli alltför omfattande har jag valt att begrÀnsa min metod till att enbart analysera befintlig litteratur.

Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnĂ€mnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnĂ€mnd. Metod: VĂ„r studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum Ă€r att karaktĂ€risera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak anvĂ€nds litteratur inriktad pĂ„ offentlig verksamhet. Även allmĂ€n företagsekonomisk litteratur anvĂ€nds dock för att visa pĂ„ skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollÀrare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollÀrare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser ocksÄ hur pedagogerna upplever att deras bemötande pÄverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda pÄ vilka faktorer som spelar in för att bÀttre kunna hantera de situationer som uppstÄr. Förskolan Àr en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv dÀr man ser pÄ arbetssÀtt och tankesÀtt och inte pÄ att barn Àr pÄ ett visst sÀtt.

Syftet med arbete var att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom omrÄdet och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad lÀroplanen sÀger om omrÄdet. För att fÄ ökad kunskap och förstÄelse delade vi ut 81 stycken enkÀter i Ärskurs tre och sex. För att fÄ en ytterligare förstÄelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det Àr positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmÀnhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Tillsammans med ledningspersoner hos Munktell Science Park (som frÄn och med nu kommer kallas MSP) ska jag titta pÄ om organisationskultur Àr nÄgot vi kan pÄverka och dÄ sÀrskilt om det finns möjligheter att pÄverka MSPs organisationskultur. Idag finns det en etablerad vÀrdegrund och varumÀrkesstrategi hos MSP och denna vÀrdegrund ska ligga till grund för MSPs identitet.Alla som Àr hyresgÀster hos MSP och som befinner sig inom kvarteret Munktellstaden har vid tvÄ tillfÀllen fÄtt inbjudan till att delta i diskussionsbaserade workshops kallade Tankesmedjor. Ledningen (1)  vill att de som faktiskt ?Àr? bÀrare av deras vÀrdegrund ska delta och pÄverka frÄn första början. Dessa workshops har gett inputs till hur de som verkar inom MSPs vÀggar sjÀlva anser om sin nuvarande vÀrdegrund och hur de ska arbeta för att gemensamt förÀndra denna. Parallellt med utförandet av tankesmedjorna har en teoretisk referensram skapats.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hÀlsosamt liv framstÄr som allt angelÀgnare bÄde ur ett individuellt och ur ett samhÀlleligt perspektiv. Skolan Àr dÀrför en utmÀrkt arena för ett hÀlsofrÀmjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhÀlsoarbetet frÄn att förebygga ohÀlsa till att frÀmja hÀlsa. WHO tog ocksÄ initiativ till flera internationella nÀtverk. ?Health promoting school? Àr ett sÄdant som handlar om att skapa en kontinuerlig process dÀr hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa, vÀlbefinnande och lÀrande samt att stÀrka hÀlsoundervisningen.

Denna kvalitativa studie tar fram hur fyra förskollÀrare i förskolan resonerar runt hur man kan hitta lösningar i ett tidigt skede, för att kunna möta utmanande barn. Vi har undersökt hur förskollÀrare beskriver sin kunskap om och vilka verktyg som behövs för att möta dessa barn. Undersökningen belyser ocksÄ hur pedagogerna upplever att deras bemötande pÄverkar arbetet med barn som utmanar. Vi ville ta reda pÄ vilka faktorer som spelar in för att bÀttre kunna hantera de situationer som uppstÄr. Förskolan Àr en skola för alla och vi har valt ett systemteoretiskt perspektiv dÀr man ser pÄ arbetssÀtt och tankesÀtt och inte pÄ att barn Àr pÄ ett visst sÀtt.

Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.

Bevispresentation Àr ett Àmne som kommit i skymundan i litteratur som har medförhörsmetodik att göra. Litteraturen pÄ omrÄdet Àr begrÀnsad, med anvÀndningsomrÄdetstort.Bevispresentation Àr ett omrÄde inom förhörsmetodik som stÀller höga krav pÄ förhörsledaren.Det gÀller att tolka och förstÄ de olika delarna av en misstÀnkts utsaga, sÄ att man kan skapaen strategi för hur man skall anvÀnda den bevisning som man lyckats skrapa ihop. För att göradetta krÀvs kunskaper om sÄvÀl juridik som psykologi. Tillexempel kan en förhörsledare fÄstor hjÀlp i sin tolkning av den misstÀnktes uppgifter, genom att betrakta dennes kroppssprÄkunder förhöret.Den helhetsbild som förhörsledaren fÄr av den misstÀnktes humör och sinnesstÀmning i olikadelar av förhöret kan vara avgörande för hur taktiken för bevispresentationen lÀggs upp.Denna rapport kommer att visa hur man, genom att fÄ en sÄ komplett bild av den misstÀnktesom möjligt, lÀttare kan kontrollera förhörssituationen.MÄlet med effektiv bevispresentation Àr att maximera utgÄngen av förhöret..

Syftet med examensarbetet Àr att studera vilka Äsikter lÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om en skola för alla, utifrÄn ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ vilka förÀndringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrÄgor som ligger till grund för examensarbetet Àr:Vad sÀger lÀrare i grundskolan och sÀrskolan om en skola för alla?Vilka faktorer pÄtalar lÀrare Àr grundlÀggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lÀrare?LitteraturgenomgÄngen behandlar de faktorer som kan pÄverka hur framgÄngsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa Àr bland andra att en Àndrad mÀnniskosyn krÀvs i samhÀllet, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna frÄn sÀrskolan inte behöver sÀrskiljas, grundskolans elever lÀr sig att acceptera mÀnniskors olikheter och eleverna kan fÄ ett utbyte av varandra.