Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrandemiljön pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd, i lÀrandeprocessen. I min frÄgestÀllning behandlar jag frÄgan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet anvÀnder jag mig av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt, dÀrför att jag ser en relevans i litteraturen jag anvÀnt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rÀtt i tiden eftersom det pÄ mÄnga sÀtt har prÀglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebÀr att det inhÀmtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rÄdande Àmnet.

This essay examines how female authors are described in the literary canon of two differenteditions of the Swedish education material on the history of literature: Svenska Timmar ?litteraturen. The purpose of this study is to investigate whether the depiction of femaleauthors has changed from the first edition (1991) to the last edition (2012), and how thesechanges correspond with the curriculums Lgy70 and Lgy11.The study is quantitative as well as qualitative. The quantitative part of the study showsthat the percentage of female authors has increased in the 2012 edition. A greater number offemale authors are also portrayed with pictures and headings.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utveckla en djupare förstÄelse för projektarbete. Med hjÀlp av kompletterande litteratur och empiri vill vi utifrÄn ovanstÄende fyra frÄgestÀllningar problematisera projektlitteraturen och se om de befintliga teorierna inom projektlitteraturen kan utvecklas. Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk kvalitativ metod. VÄr empiri utgörs av intervjuer, en deltagande observation, samt företagsinternt material frÄn ett fallföretag. VÄr uppsats visar pÄ att projektlitteraturen, de normativa teorierna, inte Àr tillrÀckliga för att ge en djup förstÄelse för projektarbete.

Efter att ha lÀst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, pÄ Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till Àmnet geografi. Den allmÀnna uppfattningen av litteraturen pÄ Turismprogrammet Àr att den Àr bristfÀllig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning Àr svÄr att hitta. FrÄgan Àr om det Àr ?dÄlig? litteratur pÄ turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister.

No abstract.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jÀmfört med en tidigare gjord undersökning av vad lÀrare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville ocksÄ undersöka vilka skÀl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lÀrare frÄn fyra olika skolor i Tanzania har svarat pÄ en enkÀt. De frÄgor vi ville fÄ svar pÄ var om de ville undervisa utomhus och i sÄdana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa.

Detta arbete handlar om ett problem som angÄr oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet Àr att ge förslag pÄ hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat mÄnga förslag pÄ hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt nÄgra olika samtalsmetoder som kan anvÀndas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgÄngen redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, dÀr jag har tagit reda pÄ hur man pÄ tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frÄgorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Denna uppsats behandlar litteraturens samt nÄgra pedagogers syn pÄ integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med arbetet Àr att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen sÀger om integrering i en jÀmförelse med verksamma pedagoger ute pÄ skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebÀr liksom vad vi menar med sÀrskilt stöd och vem som behöver sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen redovisas vad olika styrdokument sÀger om elever i behov av sÀrskilt stöd, om skolans mÄl kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt anvÀndande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr och nÀr ett sÄdant upprÀttas.

Inom hÀlso- och sjukvÄrdsomrÄdet sÄvÀl som inom mÄnga andra yrkesomrÄden förs idag en diskussion om sÀkerhet och hur denna kan upprÀtthÄllas. AnestesisjukvÄrden Àr inget undantag. Den största delen av debatten ligger pÄ en lednings eller chefsnivÄ, dÀr man pratar om hela system som mÄste omarbetas för att finna en sÀkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvÄrden kan anvÀnda sig av för att ge en sÄ sÀker vÄrd som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger anvĂ€nde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vĂ„r bakgrund har vi anvĂ€nt oss av forskningslitteratur som behandlat Ă€mnet barnlitteratur bĂ„de ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas instĂ€llning till anvĂ€ndandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med Ă„r 3. Även observationer genomfördes i den miljön dĂ€r pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

Vi har intervjuat lÀrare för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ att diagnostisera elever för att ta reda pÄ om eleven har dyslexi. Vi fick fram att mÄnga var positiva till diagnostisering men de kunde Àven se vissa nackdelar. Vi vill ocksÄ fÄ reda pÄ lÀrares möjligheter till fortbildning. Det fanns möjligheter för fortbildning men flertalet lÀrare tyckte att det inte gav sÄ mycket. Fortbildningen var för begrÀnsad.Ordet dyslexi betyder svÄrigheter med ord och svÄrigheten handlar om att göra en koppling mellan det talade och det skrivna ordet.

Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar. Den första ska ge förstÄelse för vilka kelterna var bÄde som term och som folk. Den ska ocksÄ ge förstÄelse för vilken deras religion var och hur samhÀllet sÄg ut. AvgrÀnsningen blev till att uppsatsen till största delen bara handlar om kelterna pÄ de brittiska öarna och inte de kelter som levde pÄ den europeiska kontinenten. I den andra delen undersöks det om det finns nÄgot samband mellan den keltiska festen Samhain och dagens populÀra Halloweenfest.

ABSTRACTIn this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levandelitteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials inSwedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intentof this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on thepresentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In thisstudy, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible.Theories used in this study were Yvonne Hirdman?s and Raewyn Connell?s theories. Hirdmanclaims that there are differences between men and women at different levels in the societywhile Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women arepsychologically alike.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta mÄ ni berÀtta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad nÄgra andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angÄende de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Testosteron/ anabola steroider Àr kroppens kraftigaste uppbyggande hormon. Som lÀkemedel utnyttjas dessa effekter i mycket liten utstrÀckning idag. Syftet med studien var att kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen om anvÀndningen av testosteron/ anabola steroiders effekter vid rehabilitering av sjukdomstillstÄnd/ skada. En sytematisk översikt av litteraturen genomfördes. 18 RCT-studier uppfyllde inklusionskriterierna och granskades kritiskt enligt PEDro-scale.