Lustfyllt lÀrande och lust att lÀra Àr tvÄ av mÄnga begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden pÄ lÀrarprogrammet. I sÄvÀl kurslitteratur som lÀroplaner anvÀnds begreppen Äterkommande. Detta gjorde oss nyfikna pÄ att studera begreppen i kurslitteraturen nÀrmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrÄn ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lÀrande och lust att lÀra, som kan ses som för givet tagna i lÀrarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill Àven se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen.

Syftet med uppsatsen Àr att öka vÄr medvetenhet om hur man som lÀrare arbetar med att vÀcka ett intresse hos eleven att vilja lÀra. Uppsatsen bygger pÄ observationer och intervjuer av tre lÀrare pÄ tre olika grundskolor. För att skapa oss en bakgrund har vi lÀst litteratur som relaterar till Àmnet.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi hade möjlighet att ta del av lÀrarens egna kunskaper som bygger pÄ deras erfarenheter om inlÀrning. Intervjuerna utfördes med frÄgor i en samtalsliknande form och vid observationerna fick vi möjlighet att reflektera över hur lÀrarna arbetade för att vÀcka ett intresse.Resultatet av vÄr uppsats visar att lÀrarna utgÄr frÄn att skapa en god lÀrandemiljö dÀr de försöker anpassa undervisningen efter varje elev och pÄ sÄ vis vÀcka intresse att lÀra. Genom litteraturen, observationer och intervjuer har vi kommit fram till flera konkreta exempel pÄ hur man som lÀrare kan arbeta för att vÀcka elevers intresse.I diskussionen lyfter vi fram de delar frÄn litteraturen och resultatet som vi anser Àr betydelsefulla och som man bör vara medveten om nÀr man arbetar med att vÀcka elevernas intresse till att lÀra i skolan..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med den sprÄkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som pÄverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning Àr viktigt för att klarlÀgga hur förskollÀrare ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor inom samma tÀtort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanstÀllas och analyseras i förhÄllande till vÄra frÄgestÀllningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sÄng Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar medvetet med för att frÀmja barnens utveckling av den sprÄkliga medvetenheten..

Syftet i föreliggande uppsats Àr att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrÄn ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen anvÀnde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag anvÀnde mig Àven av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. UtifrÄn analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket gÄr i linje med den tidigare forskningen inom omrÄdet. Det framkommer Àven att det Àr fler faktorer Àn kön som Àr av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, bÄde inom arbete och privatliv.

Bilden av team Àr ofta idealiserande och bör ifrÄgasÀttas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli dÄ konflikter uppstÄr mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns tvÄ frÄgestÀllningar: Varför uppstÄr konflikter inom team och hur pÄverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

StrĂ€nder och strandnĂ€ra omrĂ„den utgör i mĂ„nga avseenden en vĂ€rdefull miljö som i Sverige skyddas tack vare vĂ„r strandskyddslagstiftning. Strandskyddslagstiftningen Ă€r en naturvĂ„rdsföreskrift som syftar till att trygga allmĂ€nhetens tillgĂ„ng till strĂ€nder och bevara goda livsvillkor för vĂ€xt- och djurlivet. Skyddet Ă€r generellt, dvs gĂ€ller alla strĂ€nder i Sverige och innebĂ€r bl a ett förbud mot uppförande av ny bebyggelse. Fastighetsbildning inom strandskyddat omrĂ„de utgör en Ă„tgĂ€rd dĂ€r hĂ€nsyn mĂ„ste tas till strandskyddsbestĂ€mmelserna. ÅtgĂ€rden krĂ€ver en bedömning dĂ€r förrĂ€ttningslantmĂ€taren, efter vederbörligt samrĂ„d med kommunen eller lĂ€nsstyrelsen, avgör om strandskyddets syfte motverkas eller inte.

Detta Àr en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i BorÄs. Denna studie Àr inriktad pÄ hur internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa nÀringar skiljer sig frÄn hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptÀckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som Àr inriktade pÄ att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa nÀringar. I studien anvÀnds Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgÄr frÄn deras arbetssÀtt med att attrahera investerare till staden.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska omrÄdet inom managementlitteraturen med avseende pÄ interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur frÄn skolvÀrlden göra en jÀmförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar pÄ tydliga skillnader, dÀr managementlitteraturen lÀgger vikten vid kunskap som förutsÀttning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsÀttning. Resultatet visar Àven pÄ en komplementaritet mellan dessa bÄda angripssÀtt, som skulle kunna utnyttjas i större utstrÀckning..

I vÄrt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hÀmta inspiration, tillÀgna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna nÄgot som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt - allmÀnt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vÄr litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor lÄngt matematikprojekt i Är 8, dÀr vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det hÀr projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se nÄgon attitydförÀndring frÄn elevernas sida gentemot matematikÀmnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i Är 8 fÄr nÀr utomhusmiljön anvÀnds som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie gÀllande aktuell forskning, intervjuer med fem högstadielÀrare samt enkÀtundersökning med 30 högstadieelever ta reda pÄ hur man kan arbeta med skönlitteratur för att pÄ bÀsta sÀtt skapa livskunskap. Med livskunskap syftar vi pÄ all kunskap som hjÀlper ungdomarna att forma dem pÄ deras vÀg till att bli vuxna individer. I arbetet undersöker vi om det Àr möjligt att med skönlitterÀra texter uppnÄ styrdokumentens mÄl, hur skönlitteratur anvÀnds i undervisningen, hur litteraturintresse kan vÀckas hos eleverna och om lÀrare Àr medvetna om att man kan fÄ svar pÄ livskunskapsfrÄgor via skönlitteratur. Vi tittar nÀrmare pÄ hur elever uppfattar arbetet med skönlitteratur samt vilka konsekvenserna blir beroende av vem som vÀljer litteraturen. Resultaten visar att lÀrare Àr medvetna om att elever kan nÄ livskunskap via skönlitteratur men de saknar ord för att beskriva vad de vet.

Kreativitet i pedagogernas vÀrld Àr en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De Àr bÄda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och Àr intresserade av hur kreativiteten anvÀnds i skolan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra yrkesverksamma pedagoger ser pÄ kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lÀrandet. Undersökningen utgÄr frÄn tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jÀmförs svaren med de analyserade intervjuerna.

ABSTRACTIn this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levandelitteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials inSwedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intentof this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on thepresentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In thisstudy, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible.Theories used in this study were Yvonne Hirdman?s and Raewyn Connell?s theories. Hirdmanclaims that there are differences between men and women at different levels in the societywhile Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women arepsychologically alike.

Integrerat vÀxtskydd innefattar alla tÀnkbara ÄtgÀrder för att ha kontroll pÄ skadedjur och sjukdomar inom odlingen. Detta samtidigt som den kemiska bekÀmpningen hÄlls till ett minimum. Enligt EU-direktivet 2009/128/EG ska alla EUs medlemslÀnder, inklusive Sverige, tillÀmpa integrerat vÀxtskydd frÄn och med Är 2014. Arbetet behandlar integrerat vÀxtskydd i svenska jordgubbsodlingar. BÄde ÄtgÀrder som i dagslÀget anvÀnds av odlarna, liksom vilka ÄtgÀrder inom IPM som finns beskrivna inom litteraturen. RÄdgivare aktiva inom jordgubbsodlingen delar i arbetet med sig av sina tankar kring integrerat vÀxtskydd. Den huvudsakliga slutsatsen Àr att ökad kunskap behövs pÄ flera olika plan.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka av de applikationer och intÀktsmodeller, som litteraturen rekommenderar, som anvÀnds av svenska e-handelsföretag och varför de har valt att anvÀnda, eller inte anvÀnda, just dessa..

Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..