När företagets ledning ska arbeta fram ?det nya lönesystemet? har vi kommit fram till att de anställda ska vara med och tycka till innan någon implementering sker. Vi anser att medarbetarna har en viktig roll vid framarbetandet av det nya lönesystemet då det ska verka för att motivera just medarbetarna. Vi säger vidare att under och efter implementeringsprocessens gång ska det finnas någon form av stöd och uppföljningssystem som är enkelt och lättåtkomligt för medarbetarna. Ett lyckat framtagande som resulterar i ett attraktivt lönesystem borde leda till att företaget vinner konkurrensfördelar under en längre framtid..

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjänster inom begreppet e-Government. Syftet är att belysa orsaker till att två likvärdiga offentliga organisationer befinner sig på olika nivåer i förändringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen är främst förändringsfaktorer ur Deloittes förändringsprocess. Hänsyn tas också till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förändringen mot e-Government, att det finns fördelar om förändringen inledningsvis sker småskaligt.

Bakgrund: För ett par år sedan började Migrationsverket att införa Lean med syfte att få ner sin handläggningstid från sex månader till tre månader för asylsökande. Lean-metoden kom därmed att kallas "Kortare Väntan". Det finns inte mycket forskning som ger en samlad bild kring vilka de viktiga faktorerna är för att lyckas med implementeringen av ett Lean-projekt. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är för att ledare ska lyckas få medarbetarna att nå de i Lean uppsatta målen. Detta studeras utifrån ett ledarskapsperspektiv i valda delar inom Migrationsverket och jämförs med medarbetarnas perspektiv på ämnet i fråga.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva samt reflektera över hur gällande rätt har utvecklats genom rättspraxis när det gäller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte är att försöka tydliggöra var, och om, några juridiskt relevanta gränser mellan gärningsmän, medgärningsmän och medhjälpare kan utläsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rättsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis när det gäller gränsdragningarna är att det krävs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgångspunkt nämn "Rockfallet" där en man döms för medhjälp till misshandel då han hållit en bekants rock medan han misshandlar och rånar en fotgängare och där jämförelse med den straffria gärningen att med gillande min stå och se på ett slagsmål görs.I uppsatsen presenteras även flera andra rättsfall som illustrerar gränsdragningen mellan det straffbara och det straffria området.När det gäller gränsdragningen mellan en gärningsman, en medgärningsman och till viss del även en medhjälpare konstateras att praxis till viss del visar på en ojämn rättstillämpning som i några fall kan beskrivas som rättsosäker. Detta medför att några säkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utläsas är att ett gemensamt handlande, föregått av ett samråd, blir straffbart såsom medgärningsmannaskap. När omständigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrådet blir utgången i målet i vissa fall svår att förutse.Ytterligare en aspekt är att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero på att området endast är praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i många fall.För att komma till rätta med den bristande förutsebarheten och rättsosäkerheten är ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall där straffbarhet kan inträda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra olika professioners, i ettrektorsområde, syn på användningen av LUS som verktyg i mål- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien är en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att få tillgång till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benämnda chefer. För att få tillgång till läraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer använts. Samtliga intervjuer utom en, där informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning.

Teorier inom företagsekonomi tillika service management, talar för hur verksamheter med ett tydligt koncept kan detaljstyra och därmed säkerställa sin kvalitet. Detta kan, enligt befintliga teorier, göras då ledning, personal och gäster inom det tydliga konceptet ses som homogena grupper vars beteenden och reaktioner kan förutspås. Den befintliga service management litteraturen som hävdar detta utgår ifrån ett realistiskt perspektiv och menar att det finns en enighet mellan dessa tre parter. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar vi att det är mer komplext än så. Komplexiteten mellan dessa parter illustrerar vi i en modell som vi gett namnet ?Gapets triad?.

Revision sker av samtliga 330 000 aktiebolag i Sverige. Även om dessa skiljer sig mycket åt revideras samtliga företag, allt från det lokala måleriet till multinationella Ericsson, efter samma lagar och standarder. Debatten senaste tiden har handlat om det finns ett behov för ett separat regelverk för små och medelstora företag. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka skillnader, hänförliga till företagets storlek, som påverkar genomförandet av revisionen. Slutsatserna är att det föreligger vissa skillnader mellan revisionen av stora och små företag.

Problematik: Många företag i turismbranschen är säsongsbetonade och till stor del beroende av säsongsanställd personal. Den säsongsanställda personalen är oftast de som har direkt kontakt med kunden och därmed bestämmer tjänstens kvalitet, varför det blir kritiskt att framgångsrikt lyckas motivera dem. Att leda denna grupp av anställda skiljer sig på många punkter från att leda fast anställd personal. För att lyckas leda dessa anställda bör man som chef vara medveten om vilka faktorer som är viktiga för dem och vad som motiverar dem till skillnad från fast anställda.Syfte: Syftet med vår uppsats är att klargöra vilka faktorer som motiverar säsongsanställda inom turismbranschen till att prestera sitt yttersta för företagets vinning. Vi ämnar även undersöka vilken typ av ledarskap som är mest lämpat för ledning av säsongsanställda.

För dagens företag är det förändra eller försvinna som gäller, men det gäller att få med sig de anställda på förändringståget. Här är kommunikation och motivation viktigt. Syftet med studien är således att undersöka begreppen kommunikation och motivation i en organisation under förändring. Studien kastar ljus på såväl hur tvåvägskommunikation mellan de olika nivåerna: ledning, mellanchefer och medarbetare fungerat som hur berörd personals motivation till sina arbetsuppgifter påverkats av ett förändringsprojekt. Uppsatsen baserar sig på en fallstudie på Billerud Karlsborg, där vi intervjuat anställda som deltagit i projektet ProMark.

I samhällsdebatten idag talas det mycket om teknologins snabba utveckling. Detta skapar ett generellt behov av förändring i organisationer. Individer och grupper kan reagera helt olika på förändring, alltifrån passivt motstånd till aktiva försök att motarbeta förändringsarbetet. Andra tar istället emot förändringen med öppna armar. Byte av affärssystem är en av de tyngsta förändringar ett företag kan göra eftersom det påverkar hela organisationen.

Vårt arbete syftar till att uppmärksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lärare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrån två perspektiv, vilka är maktstrukturer och intensifiering. Som metod använde vi oss av enkät under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lärare i årskurserna 1-3. Det som var mest framträdande i vårt resultat var att flertalet rektorer och lärare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de påverkades av maktstrukturer. Däremot visar vårt resultat på spridda prioriteringar.

Sammanfattning Vår uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförändringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförändringar framställs, hur förändringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och självklart. Studiens frågeställning är att studera hur det skrivits om organisationsförändring mellan åren 2000-2014 och den teoretiska förankringen är socialkonstruktionism utifrån Vivien Burr samt Michel Foucaults diskursanalys.De tidskrifter som valts ut som underlag för vår studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning där det framkommit att det är chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförändring. En ytterligare avgränsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal läsare.

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:? När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som ledningsmetod?? På vilket sätt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?? Är vårt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod?.