Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Artikeln problematiserar friheten i projektledningsteori och granskar den tvetydighet som finns inom frihetsbegreppet. Författarna diskuterar och analyserar hur friheten är kopplat till projekt och beslutsprocesser, samt människans sätt att förhålla sig till den tvetydighet som ingår i friheten. För att förstå frihetens dubbelhet används filosofiska perspektiv och frågeställningen som finns är hur den subjektiva uppfattningen om frihet i projekt ser ut. Problematiken om frihet i projektarbete försöks i artikeln göras tillgänglig genom aktuell teoribildning gällande frihetens karakteristika samt inhopp i den pågående diskussion som förs, publicerade i artikelform. Artikeln innehåller en empirisk del som utgörs av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer, där personer med olika erfarenhet av projektarbete diskuterar det som tagits fram och presenterats i teorikapitlet.

Utvecklingen inom informationsteknologi (IT)-området har gjort det möjligt för företag att distribuera tjänster och mjukvara via webben, enligt affärsmodellen Software as a Servie (SaaS). Det har dessutom visat sig att det finns ytterligare vinst att göra för såväl konsumenter som leverantörer av dessa verktyg om de kan distribueras utan omfattande implementeringsaktiviteter och utbildning. Därför vill man uppnå en hög grad av self-service i applikationerna.Affärsprocessföretaget Barium AB har uppmärksammat denna potential hos SaaS-produkterna och hyser en önskan att implementera self-servicetänket i deras produkt ?Barium Live!?. Då den forskning som finns rörande design av self-serviceprodukter i huvudsak handlar om enkla system av kiosk- och automattyp har de tagit initiativ till detta arbete för att reda ut vilka designimplikationer self-serviceaspekten har för mer komplexa applikationer.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Syftet med studien var att beskriva kunskapsnivån och inställningen hos sjuksköterskor och läkare på en intermediärvårdsavdelning inför att göra en anmälan om omsorgssvikt enligt Socialtjänstlagen kap 14 1§. Ytterligare syfte med studien var att beskriva upplevelsen vid handläggandet kring att göra en anmälan enligt SoL. En beskrivande kvantitativ design användes. Metod: Enkätformulär som besvarades av 30 sjuksköterskor och 20 läkare.Resultat: Läkare och sjuksköterskor har inte tillräckligt god kunskap om SoL, inte heller kring rutinerna att göra en anmälan. De har god kunskap om vad omsorgssvikt är men frågar inte alltid om det finns minderåriga barn hemma vid vård av t.ex suicidala patienter och då kan omsorgssvikt lätt missas.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen.

Titel: Våld i nära relationer ? Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie.Bakgrund: År 2011 anmälde 12 471 kvinnor att de blivit utsatta för våld i en nära relation. Skador som våldsutsatta kvinnor drabbas av är allt från psykiska besvär till svåra fysiska skador. Många av dessa kvinnor behöver komma i kontakt med sjukvården och sjuksköterskor i olika organisationer.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturstudie där inkluderade studier granskades och kvalitetsbedömdes. Resultaten analyserades och tematiserades utifrån likheter och skillnader.Resultat: Huvudresultatet påvisade sjuksköterskornas känslomässiga svårigheter att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, då det bland annat påverkade sjuksköterskans privatliv.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

En väg till att öka kvaliteten på undervisningen i gymnasieskolan kan vara användandet av lämplig kurslitteratur. Syftet med detta arbete är att med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie, undersöka om informationen i kurslitteraturen som används på restaurangutbildningen är relevant för att eleverna skall kunna utveckla grundläggande yrkeskunskaper.NyckelordMatlagningskunskap, grundläggande matlagning, matlagningsmetoder, kurslitteratur.

Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag.

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Ofrånkomliga tilläggsavgifter kritiseras i media. Syftet var att undersöka om tilläggsavgifter på flygbiljetter påverkar resenärers attityd till flygbolaget och deras prissättning oavsett prisnivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka om tilläggsavgifter leder till att färre personer bokar biljetten. En pilotstudie och en huvudstudie genomfördes för att uppnå syftena. Prospektteorin och dominansstruktureringsteorin användes för att analysera resultaten.