Uppsatsen handlar om ett projekt som Àgde rum pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att lÄta elever, frÄn olika kulturella bakgrunder, lÀra kÀnna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personportrÀtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lÀra kÀnna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvÀrdera resultatet genom att intervjua elever och lÀrare, för att se vad de tyckte om projektet.

I vÄrt examensarbete valde vi att belysa stress som Àr ett fenomen som har brett ut sig till alla samhÀllskategorier och kommit lÄngt ner i Äldrarna. Som gymnasielÀrare möter man dagligen ungdomar som pÄstÄr att de Àr stressade och uppvisar tecken pÄ psykosomatiska besvÀr. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon stress bland gymnasieelever idag med utgÄngspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvÀr som Àr relaterade till den. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av följande tre frÄgestÀllningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvÀr, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vÄr undersökning ligger pÄ skolan, hemmet och fritiden.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklÀrare och skolledarepÄ en gymnasieskola dÀr det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte Àr attstudera anledningen till avhopp och till lÄga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbÀttraspanskundervisningen och verksamheten.FrÄgestÀllningar examensarbete försöker hitta svar pÄ Àr tre: Hur svagt Àr resultatet i spanska steg3 pÄ denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar Àr attundersöka elevers resultat pÄ olika prov under kursen samt att fokusera pÄ deras innehÄll. DetsistnÀmnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spansklÀraresuppfattningar om problemet som inhÀmtades genom intervjuer pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever vÀljer bort kursen och att de som fortsÀtter sÀnker sina tidigarebetyg.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur nÄgra lÀrare ser pÄ och anvÀnder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att uppnÄ detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ. Dessa frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar lÀrarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de sjÀlva som en text? Hur, nÀr och varför arbetar lÀrarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lÀrarna i Skolverkets mÄl om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna. Undersökningen pekar pÄ att det finns mer att önska vad gÀller sÄvÀl synen pÄ text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebÀr.

Detta Àr en undersökning angÄende de faktorer som styr lÀrarnas val av skönlitteratur pÄ gymnasiet samt hur ett införande av en litterÀr kanon skulle pÄverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen Àr att se hur gymnasielÀrare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterÀr kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar: Vad styr lÀrarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet och hur motiverar lÀrarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende pÄ program, lÀrare och elevunderlag, vilka Àr de i sÄ fall och hur mÀrks de? Hur anser svensklÀrarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle pÄverka deras och elevernas förutsÀttningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte Àr en av lÀrarnas huvudsakliga motiveringar.

Det stÀlls idag större krav pÄ studie- och yrkesvÀgledarna och deras kunskaper dÄ det sker stora förÀndringar i vÄr omvÀrld, arbetsmarknad och utbildningsvÀsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhÀmtade frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. VÄrt syfte Àr ocksÄ att undersöka vad som möjliggör och begrÀnsar anvÀndandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frÄgor till vÄrt syfte; Vilka kunskaper frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet anvÀnder vÀgledare sig framförallt av i yrkeslivet pÄ grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begrÀnsar och möjliggör anvÀndandet av kunskaper som studie- och yrkesvÀgledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvÀgledare sakna nÄgon kunskap, som borde ingÄtt i deras utbildning, i sÄ fall vilken? De begrepp och teorier vi anvÀnt Àr Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll.

Syftet med denna studie var att göra en kartlÀggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att fÄ fler barn och ungdomar att börja idrotta och fÄ fler att idrotta lÀngre upp i Äldrarna -genomfördes pÄ elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkÀtstudie genomfördes för att fÄ fram svar pÄ frÄgor som varför ungdomarna Àr fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i nÄgon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser pÄ sin hÀlsa. Resultatet visade att tvÄ tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva pÄ sin fritid.

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns pÄ Skolan pÄverkar stödundervisningens utformning. Studien Àr en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som anvÀnts Àr observationer, intervjuer med en speciallÀrare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder pÄ att skolkulturen pÄ den undersökta Skolan har inverkan pÄ administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte Àr tillrÀcklig..

Uppsatsen handlar om ett projekt som Àgde rum pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att lÄta elever, frÄn olika kulturella bakgrunder, lÀra kÀnna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personportrÀtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lÀra kÀnna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvÀrdera resultatet genom att intervjua elever och lÀrare, för att se vad de tyckte om projektet. FrÄgan vÀcktes om hur eleverna upplevde att intervjua en annan elev och vad de tyckte om det de lÀrde sig om sin intervjukamrat.

Denna uppsats fördjupar förstÄelsen för intolerans mot personer med muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund, islamofobi, med hjÀlp av frÄgestÀllningen: Hur talar elever pÄ transportprogrammet i Ärskurs tvÄ och tre pÄ en gymnasieskola i Göteborg om muslimer? Undersökningen som genomförts Àr av kvalitativ karaktÀr och materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer dÀr sammanlagt 16 elever deltagit fördelat pÄ fyra grupper. Resultatet visar att eleverna saknar grundlÀggande kunskaper om islam och om muslimskt religiöst liv. DÀremot har de kunskaper kring kulturella dimensioner av muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund. Vidare framkommer i resultatet att de intervjuade eleverna i sitt tal gör alla sÄ kallade invandrare till muslimer.

I detta arbete ville jag titta nĂ€rmare pĂ„ hur eleverna ser pĂ„ sitt eget lĂ€rande vad gĂ€ller laborationer och demonstrationer. DĂ€rför genomförde jag en enkĂ€tundersökning pĂ„ en 7-9-skola och en gymnasieskola i SkĂ„ne dĂ€r eleverna fick ge sin syn pĂ„ hur roligt och lĂ€rorikt det Ă€r med laborationer och demonstrationer. Jag ville jĂ€mföra det med hur lĂ€rarna sĂ„g pĂ„ de tvĂ„ arbetssĂ€tten och hade dĂ€rför intervjuer med flera lĂ€rare vid de bĂ„da skolorna. Resultaten pekar pĂ„ att eleverna uppskattar sĂ„vĂ€l demonstrationer som laborationer, bĂ„de vad gĂ€ller underhĂ„llningen och lĂ€randesituationen. Även om ingen direkt jĂ€mförelse mellan laboration och demonstrationer gjordes antyder resultaten att elevernas uppfattning avseende laborationer och demonstrationer Ă€r liknande, det vill sĂ€ga att eleverna har samma instĂ€llning till laborationer som demonstrationer.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur nÄgra lÀrare ser pÄ och anvÀnder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att uppnÄ detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ. Dessa frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar lÀrarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de sjÀlva som en text? Hur, nÀr och varför arbetar lÀrarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lÀrarna i Skolverkets mÄl om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna. Undersökningen pekar pÄ att det finns mer att önska vad gÀller sÄvÀl synen pÄ text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebÀr.

VÄr studie behandlar de olika motivationsfaktorer som pÄverkar elever i Ärskurs 1 och 3 pÄ en gymnasieskola i Norrbotten. Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ vilka faktorer som stimulerar gymnasieelevernas motivation till lÀrande. Vi har Àven undersökt eventuella skillnader i motivation hos elever i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Bakgrunden till studien baseras pÄ en förstÄelse för vad motivation Àr samt tidigare forskning frÄn forskare inom omrÄdet. Vi har genomfört bÄde en kvantitativ och kvalitativ studie, dÀr vi har anvÀnt oss av bÄde enkÀter och intervjuer för att samla in information av eleverna.

Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafrÀknaren anvÀndes av lÀrare och elever i matematikundervisningen i gymnasiet. Jag tittade Àven pÄ lÀrarens attityd till grafrÀknaren och vad den hade för pÄverkan pÄ elevernas kunnande och egna attityder till grafrÀknaren. Undersökningen omfattade drygt 600 elever och ett 50-tal lÀrare..