Syftet med arbetet var att, undersöka om man genom talövningar kan utveckla elevens kunskaper och trygghet inför att tala för en större grupp. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i LuleÄ, och omfattade 57 elever. Jag inledde och avslutade min undersökning med en och samma enkÀtundersökning för att kunna mÀta en eventuell förÀndring i instÀllningen och upplevelsen av att tala. Som komplement till enkÀten intervjuade jag ett antal slumpmÀssigt utvalda elever. Det konkreta arbetet bestod av ett antal talövningar av varierad svÄrighetsgrad.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka kunnandet och förstÄelsen inom omrÄdet konflikter och konflikthantering. Metoden som anvÀnds Àr en fallstudie dÀr lÀrares och elevers syn pÄ den konflikthantering som sker pÄ en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frÄgan Àr hur lÀrare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. FrÄgestÀllningar: ? PÄ vilket sÀtt ser lÀrare och elever pÄ varför konflikter uppstÄr?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar konflikter lÀrare och elever och samspelet emellan dessa och vad fÄr det för konsekvenser?? Hur ser lÀrare och elever pÄ skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

SAMMANDRAGUnder min pÄgÄende lÀrarutbildning i samhÀllskunskap har omrÄdet demokrati kommit att fÄnga mitt intresse och eftersom det Àr gymnasielÀrare jag skall bli sÄ intresserar jag mig sjÀlvklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta Àr vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar vÄra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det nÄgon skillnad mellan hur tjejer och killar ser pÄ demokrati?Robert Dahl lyfter fram nÄgra kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall rÄda men hur vÀl stÀmmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i tvÄ klasser pÄ en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag anvÀnt för min undersökning Àr att jag delat ut en öppen frÄga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att fÄ vara med att pÄverka/bestÀmma och att fÄ vara med att rösta.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor stÄr inför sparkrav, nedskÀrningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram medarbetares perspektiv pÄ en organisationsförÀndring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgÄr frÄn Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) FrÄgestÀllningarna Àr: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförÀndringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkats av organisationsförÀndringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förÀndringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförÀndringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄverkades negativt under organisationsförÀndringen genom att sammanhÄllningen och arbetsglÀdjen pÄ arbetsplatsen försÀmrades.

Syfte:   Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om en vardaglig affÀrsverksamhet kan anvÀnda eller redan anvÀnder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nÄ framgÄng och utveckling.Metod:   Jag anvÀnder bÄde kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkÀtundersökning. Utöver dessa primÀra kÀllor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att anvÀnda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement tÀcker det   mer Àn en aktör pÄ marknaden.Resultat & slutsatser:  Sammanfattningsvis gÄr det att hitta upplevelseekonomi inom bÄde Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och bÄda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet pÄ utbildningen. Samt att enkÀtundersökningen visar pÄ en lönsamhet i och med dessa tankesÀtt och handlingar.Förslag till vidare forskning: NÀsta steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lÄng period.Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frÄgestÀllningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan pÄverka de utvalda aktörerna och deras marknad.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat pÄ sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns nÄgon skillnad mellan killar och tjejer men Àven om det finns nÄgon skillnad mellan elever pÄ estisk/ praktiska program och elever pÄ teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen Àr de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen Àr en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen Àr genomförd bland 100 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna pÄ de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet Àn killarna.

Detta arbete Àr en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning pÄ en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda pÄ om deras bakgrund nÀmns i historieundervisningen. Jag har Àven intervjuat lÀrare pÄ samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar ocksÄ kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader pÄ hemmets och skolans historieförmedling vad gÀller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sÀtta fokus pÄ hur historia förmedlas till invandrarelever samt pÄ om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras pÄ att det Àr endast ungefÀr 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha nÄgon form av elevinflytande. De frÄgor som ligger till grund för detta antagande Àr elevinflytande rörande kursers upplÀgg och innehÄll, betygssÀttning, utvÀrdering av avslutad kurs, möten i programrÄd, pÄverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie frÄn 1996 som presenteras i kapitel 3. Det Àr ocksÄ en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika omrÄden.

Alla elever mÄste lÀsa skönlitteratur i skolan. Ofta Àr det sÄ att de sjÀlva inte fÄr sÀrskilt stort inflytande över den litteratur de ska lÀsa. Valet av litteratur stÄr lÀrarna i hög utstrÀckning för och eleverna mÄste lÀsa böcker de inte kan relatera till frÄn deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever pÄ gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och pÄ vilket sÀtt skolan pÄverkar deras lÀslust, deras inspiration att lÀsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjÀlp av lÀrar- och elevintervjuer samt en enkÀt pÄ en gymnasieskola i en mellansvensk stad.

MĂ„nga industriföretag har ett stort rekryteringsbehov av personal som passar in i verksamheten och kan axla ansvaret i tillverkningsindustrin efter alla de mĂ€nniskor som nu gĂ„r i vĂ€lförtjĂ€nt pension efter mĂ„nga Ă„r pĂ„ industrigolven runt om i vĂ„rt land. Det krĂ€vs stor teoretisk förstĂ„else i kombination med tekniskt kunnande pĂ„ hög nivĂ„ för att fĂ„ godkĂ€nda betyg vid utgĂ„ngen av gymnasieutbildningen vid industriprogrammet. Marknadsföringen för olika gymnasieprogram och skolor kan göra det svĂ„rt för mĂ„nga elever att fokusera och vĂ€lja utefter sina egna förutsĂ€ttningar och krav tack vare den ökade valfriheten. Är eleven strategisk och har nĂ„gon att bolla sina tankar med har han eller hon i regel lĂ€ttare Ă€n de elever som saknar nĂ„gon form av support frĂ„n hemmet eller frĂ„n sin nĂ€rmaste omgivning. Detta att vĂ€lja rĂ€tt till gymnasieutbildningen kan vara vĂ€l sĂ„ förvirrande för en tonĂ„ring dĂ„ det pĂ„ senare Ă„r finns ett bredare och mer omfattande utbud att ta stĂ€llning till Ă€n det gjort tidigare.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrarna anser om modersmÄlets betydelse för elevernas lÀrande. Studien syftar till att ta reda pÄ om lÀrarna tror att goda kunskaper i modersmÄlet ökar elevernas möjligheter att nÄ mÄlen i karaktÀrsÀmnets kurser pÄ fordonsprogrammet. Jag Àr ocksÄ intresserad av att fÄ veta om lÀrarna anser att det finns andra faktorer som pÄverkar de flersprÄkiga elevernas studieresultat. Jag har intervjuat Ätta lÀrare som alla undervisar pÄ en gymnasieskola med fordonsprogrammet som inriktning. Skolan ligger i södra Sverige och cirka 60 % eleverna har annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av lÀrarna anser att kunskaper i modersmÄlet Àr betydelsefullt för andrasprÄksinlÀrningen och för elevernas möjligheter att nÄ mÄlen i karaktÀrsÀmnets kurser pÄ fordonsprogrammet.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utgÄende frÄn elva Ärs diagnosresultat frÄn en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, frÀmst inom omrÄdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse Àr de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte Àr Àven att diskutera diagnosens egenskaper som mÀtinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr kritisk realism som kÀnnetecknas av en analys i olika nivÄer. En övergripande nivÄ i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förstÄelse svarar mot en djupare nivÄ. Analysen av elevernas begreppsförstÄelse vilar pÄ matematikdidaktisk teori.Metod: PÄ den aktuella gymnasieskolan har mellan Ären 2000 och 2010 alla elever som pÄbörjat ett nationellt program fÄtt genomföra en matematikdiagnos.

The representative democracy has become weakened during the last decades. At the same time the United Nations declared at the Rio de Janeiro meeting in 1992 that environmental problems can best be solved by involvement of all concerned citizens in decision-making. The main purpose of this study has been to examine if citizens panels is a possible way to involve citizens in environmental decision-making and what the outcomes can be. Furthermore the study has investigated what the participation has contributed to environmental politics and how representative the results have been. This has been carried out by investigating the PiteÄpanel in the municipality of PiteÄ by conducting interviews.The result of the study shows that the involvement of the citizens in the decision-making influenced the environmental politics of the municipality.