Sökresultat:
52525 Uppsatser om Högre utbildning och studie- och yrkesval - Sida 66 av 3502
Bologna Ă la carte. Om Bolognadeklarationens formuleringar och deras verkan.
Bolognaprocessen Àr en förÀndringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt omrÄde för högre utbildning (EHEA). MÄlsÀttningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa dÀr studenter, forskare och lÀrare enkelt kan röra sig över nationsgrÀnserna. Detta ska uppnÄs genom förbÀttrad jÀmförbarhet och ökad överensstÀmmelse mellan lÀndernas utbildningssystem. I Sverige pÄgÄr just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens mÄlformuleringar sÀgas ge vissa förutsÀttningar för implementeringen i de deltagande lÀnderna. Att mÄlen Àr öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet Àr de sÀtt pÄ vilket dessa förutsÀttningar frÀmst lÀmnas.
HÀlso- och sjukvÄrdpersonals följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och faktorer som pÄverkar detta : En litteraturstudie
Syftet med föreliggande studie var att redogöra för hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens följsamhet till hygienföreskrifter avseende handhygien och de faktorer som pÄverkar detta. Metod: Artiklar söktes via CINAHL, Pubmed och Scopus. Sökord som anvÀndes i olika kombinationer var: hand hygiene, adherence, hygiene guidelines, health care workers, compliance, hand disinfection, infection control, nursing, nurse och hand cleansing. Tretton vetenskapliga artiklar erhölls. Vidare gjordes en manuell sökning ifrÄn inkluderade artiklars referenslistor och genererade tvÄ artiklar som ingick i resultatet.
Studenters etiska resonemang
Inledning: En revisor stÀlls i sin profession ofta inför etiska dilemman och svÄrigheter dÀrmoralen sÀtts pÄ prov. Det Àr dÄ viktigt att revisorn i frÄga agerar sÄ etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt krÀver det men Àven för attsamhÀllet pÄ mÄnga sÀtt Àr beroende av att redovisningen i företagen Àr riktigtutförd. Eftersom det Àr universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahÄller den utbildning som krÀvs för att bli revisor sÄ har Àven de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som lÀser första respektive sista Äret av sinutbildning med inriktning pÄ redovisning. Författarna avser ocksÄ att undersökapÄ vilken nivÄ studenterna resonerar utifrÄn Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Metod: Författarna intervjuar Ätta studenter, fyra förstaÄrsstudenter och fyrasistaÄrsstudenter pÄ Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse pÄ vilken etisk nivÄ de resonerar samt om det finns nÄgra skillnaderÄrskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder pÄ att det föreligger skillnader mellan de som lÀser första ÄretjÀmfört med de som lÀser det sista Äret.
Möta nÀrstÄende i sorg : UtifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv
Sjuksköterskor har en betydelsefull roll och ansvar för nÀrstÄende som befinner sig i sorg. Det Àr av stor betydelse att sjuksköterskor upplever sig kunna hantera situationen, bÄde för egen och nÀrstÄendes vÀlbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med nÀrstÄende i sorg efter dödsfall. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tre olika teman som kan relateras till sjusköterskors upplevelse.
PÄverkas svÀljförmÄgan hos Àldre efter utbildning om svÀljsvÄrigheter till omvÄrdnadspersonal? : En Single Subject- studie av tvÄ personer pÄ ett Àldreboende
Bland den Ă€ldre befolkningen Ă€r det relativt vanligt med nĂ„gon form av svĂ€ljsvĂ„righeter, dysfagi. Tidigare studier har visat att mellan 30 och 70 procent av boende inom Ă€ldreomsorgen har svĂ€ljbesvĂ€r. I dagslĂ€get har de flesta Ă€ldreboenden i Ăstergötland inte tillgĂ„ng till logoped. I föreliggande studie anvĂ€ndes metoden Single Subject Experimental Design med upplĂ€gget ABB. Flera mĂ„ltidsobservationer utfördes pĂ„ de tvĂ„ deltagarna.
Den arbetspsykologiska vinsten av en utbildningsinsats i form av skiftlagsutveckling
SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsstÀllelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade pÄ enkÀten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jÀmfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. LikasÄ ansÄg sig experimentgruppen bÀttre kunna förutsÀga resultatet av sina beslut i arbetet Àn kontrollgruppen.
Killar Àr tuffa och tjejer Àr kreativa, jag vet inte varför "det bara Àr sÄ" : Högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet ur ett genusperspektiv
Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.
LÀrstilar - Human Dynamics - InlÀrningsprocesser - Intervjustudie med pedagoger i grundskolan
Föreliggande studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus pÄ inlÀrningsprocessen. Jag undersöker Àven likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lÀrstilsmodell..
Ămnesövergripande projekt : Vad tycker eleverna pĂ„ ett industriprogram om den hĂ€r arbetsformen?
Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.
"Vem vet hur vÀrlden ser ut om fem Är" - en kvalitativ studie om samhÀlls- och arbetsmarknadspÄverkan vid val av högskoleutbildning
VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Ă
ttiotalister pÄstÄs i undersökningar vara den första generationen som genom att vÀxa upp i det senmoderna samhÀllet ska ha utvecklat andra vÀrderingar gÀllande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebÀra att de Àr bÀttre anpassade till spelreglerna pÄ dagens arbetsmarknad. DÀrför vill vi ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ättiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgÄ högskolestudier. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: vad driver individen till att vÀlja högre studier, hur har det senmoderna samhÀllet och arbetsmarknaden pÄverkat individens val att studera och pÄ vilket sÀtt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ättiotalister nÀr det gÀller studier och arbetsmarknad.
?Jag vill bara ha ett jobb? : En kvalitativ studie om arbetslösa ungdomars upplevelser av sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden
I denna studie var syftet att utifrÄn ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förstÄelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i SollefteÄ kommun. Resultatet visade pÄ att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsÀttningsgrad Àn de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade.
Inledande studie inför utveckling av ett virtuelltmikroskop för utbildning inom livsvetenskaperna
Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.
Undervisning och identitet En intervjustudie om betydelsen av religiös eftermiddagsundervisning för bevarandet av en judisk identitet
The aim of this essay is to study the religious education which the Jewish Community of Göteborg offers to members between six and fourteen years of age. The main question of the essay is ?what function does the religious afternoon education serve for the Jewish Community of Göteborg??To answer this question I have interviewed four people who in various ways are engaged in the religious education. To analyse the result I have used DaniÚle Herviue-Léger?s theory ?religion as a chain of memory?.
PlÄtformningsutrustning för demonstration och utbildning
Konstruktion av mobil pressutrustning med tillhörande stans- och klippverktyg för demonstrationsÀndamÄl..
Möten med utomskandinaviska patienter inom primÀrvÄrden : En kvalitativ intervjustudie
SAMMANFATTNINGIntroduktion: Statistiska centrabyrĂ„n (SBC) prognostiserar en vĂ€xande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mĂ„ngfald i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed fler tvĂ€rkulturella möten inom vĂ„rden. Denna studie sökte att utforska primĂ€rvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter frĂ„n utomskandinaviska kulturer, vilka svĂ„righeter de kan stöta pĂ„ samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vĂ„rdandet av dessa patienter.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Ă
tta primÀrvÄrdssjuksköterskor som arbetar pÄ olika vÄrdcentraler i StockholmsomrÄdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter frÄn andra kulturer Àn den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. InnehÄllsanalys enligt Graneheim & Lundman anvÀndes för att analysera data.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor upplever dessa möten som spÀnnande, utmanande och lÀrorika.