Syfte:           Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur personer med hjÀrtsvikt kan fÄ en förbÀttrad nutrition genom egenvÄrd.Metod:         Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL och PubMed.Resultat:      Studiens resultat innehöll 10 artiklar med kvantitativ ansats. En förutsÀttning för att personer med hjÀrtsvikt ska klara sin egenvÄrd och ges möjlighet att förbÀttra sin nutrition Àr utbildning. Utbildningsmetoder som i föreliggande litteraturstudie har visat sig fungera Àr att kombinera skriftlig och muntlig utbildning. Undervisningen bör innehÄlla information om vilken typ av mat personer med hjÀrtsvikt behöver Àta samt varför.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr att "Skolan skall strÀva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lÀra". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lÀra och lustfyllt lÀrande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framstÀllda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lÀrande och beskriva pedagogernas syn pÄ lustfyllt lÀrande som begrÀnsning. I vÄr studie har vi koncentrerat oss pÄ lÀrare i de yngre skolÄren. Vi har dÀrmed valt bort fritidspedagoger och förskollÀrare ur studien dÄ de kommer frÄn en annan yrkeskultur.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

FriskvÄrd innefattar fysisk aktivitet, hÀlsosam kost, kulturella aktiviteter och strÀvan efter en positiv sjÀlvkÀnsla. FriskvÄrdsarbetet Àr en hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd som kan bidra till en mer hÀlsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet Àr tre aspekter som tillsammans bidrar till en hÀlsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgÄngspunkter: empowerment, kÀnsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien Àr att undersöka hur ansvariga för hÀlsofrÄgor pÄ arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvÄrd och hÀlsofrÀmjande aktiviteter pÄ den egna arbetsplatsen.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

Det Àr idag en stor andel individer som vÀljer att lÀsa vidare efter gymnasiet. Ofta krÀvs det attstudenten satsar bÄde tid och pengar. MÄnga som vÀljer att lÀsa vidare gör detta för att fÄtillgÄng till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergÄngen frÄn akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergÄngen? kommer denna studie att undersöka vad som krÀvs av tidigare studenter nÀr dekommer ut pÄ arbetsmarknaden, om de fÄtt de rÀtta förkunskaperna samt om de valt att göranÄgot extra sÄ som volontÀrarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar Àven till att studera om det föreligger nÄgra skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhÀllsvetenskaplig utbildning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förvÀntningar. Avsikten med arbetet Àr Àven att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förvÀntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anstÀllningsbarheten. LÀroplanen (Lpf 94) sÀger att skolan ska efterstrÀva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör fÄ kÀnnedom om arbetslivets villkor. I programmÄlen för de yrkesförberedande programmen stÄr att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse dÀr grunderna ges i skolan och dÀr det förvÀntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet fÄr eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur dÀr fÀrdigheter trÀnas och förstÄelsen för yrket utvecklas. Studien Àr av empirisk karaktÀr dÀr vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktÀrsÀmneslÀrare.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfÀllig munvÄrd hos vÄrdtagare pÄ Àldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbÀttra munvÄrden pÄ Àldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfÀllig munvÄrd var bland annat; motvilja frÄn vÄrdtagaren, munvÄrd ansÄgs som motbjudande av omvÄrdnadspersonal, lÄg prioritering av munvÄrd, brist pÄ kunskap om munvÄrd hos omvÄrdnadspersonal och brist pÄ rutiner för munvÄrd.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ förstÄelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lÀrares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet Àr ocksÄ att utröna huruvida yrkeslÀrare och ÀmneslÀrare skiljer sig Ät i dessa av-seenden. För att uppnÄ mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har dÄ anvÀnt mig av enkÀter med ett antal frÄgestÀllningar och har Àven genomfört nÄgra intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lÀrarkategorierna vad gÀller sÀttet att undervisa.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebÀr svÄrigheter med andningsflödet genom luftvÀgarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvÄrdsförmÄga och dÀrefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan ta till hjÀlp för att frÀmja egenvÄrd hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar frÄn PubMed och Cinahl analyserades med innehÄllsanalys och lÄg till grund för litteraturstudien.

Den nationella vÀrdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och anvÀnds inom sÀrskilda boenden inom Àldreomsorgen och hur den har pÄverkat verksamheterna. I den nationella vÀrdegrunden utgÄr lagen ifrÄn att alla ska se vÄrdtagaren och ge denna ett vÀrdigt liv och vÀlbefinnande. Genom denna lag ska vÄrdtagaren kunna pÄverka sin egen vÄrd, och Àven som nÀrstÄende kunna göra sin Äsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahÄller material till genomförandet.Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och anvÀndning av den nationella vÀrdegrunden inom Àldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. En intervjuguide som bygger pÄ frÄgestÀllningar ur vÀrdegrundsperspektiv Àr grunden till intervjun.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvĂ„rden har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.Metoden som anvĂ€ndes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade pĂ„ akutmottagningen och 4 pĂ„ ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frĂ„gor samt frĂ„gor om Ă„lder, kön och antal Ă„r som sjuksköterska.Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom omrĂ„det kunde leda till bemötanden som inte alltid blev sĂ„ bra.

Antal individer som söker sig till vidareutbildning pÄ akademisk nivÄ har ökat under den senaste finanskrisen. Studier pÄ landets lÀrosÀten Àr oftast en mÄngÄrig process och krÀver bÄde motivation och tro pÄ egen förmÄga. Deltagarna i denna studie kommer frÄn olika högskolor och studieinriktningar och har i mÄnga fall lÀmnat en trygg inkomstkÀlla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning anvÀndes mÀtinstrumentet AMS för att mÀta motivation och GSE för att mÀta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad pÄ arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.