Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

This work of investigation was to report how four study counsellors see upon the facts regarding the amount of admission, the students social surroundings and local designs for the Individual program (IV) at upper secondary school. Through interviews with four professionals set to guide the students at four different schools in the rural districts of Boden, Luleå, Piteå and Skellefteå, this has become a paper that describes how they see these young adults today. Different handicaps and diagnosis, troubles at home, pregnancy and even drug abuse tend to make you wonder how they possibly can get through school at all. Regarding local development within the program there are no strings of what to do but for every district to deside for themselves and this has led to different ?experiments? with students not mentaly fit for school at all.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande.Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna från pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram.Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Syftet med vår examensuppsats har varit att undersöka pedagogers föreställningar kring kommunikation i ett klassrum där minst en elev lider av hörselnedsättning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sådan klass. För att sammanställa vår empiri har vi valt att använda oss av en matris, där vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjälpmedel. Utifrån matrisen analyserade och tolkade vi våra respondenters svar utifrån våra frågeställningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lämpliga att utgå ifrån både för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen..

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där olika etniciteter integreras med varandra och segregeras från varandra. Något som avspeglar sig på skolväsendet. Det framkommer att skolans elever oreflekterat kategoriseras och grupperas utifrån etnisk bakgrund. Något som mynnar ut i syftet med detta arbete som problematiserar skolpersonals förhållningssätt till elever utifrån deras etniska bakgrund Arbetet bygger på en litteraturstudie där ett antal tidigare utförda kvalitativa studier ligger som grund. Jag har främst använt mig av tre avhandlingar och därtill ett antal vetenskapliga artiklar.De grupperingar och kategorier som framträder inom skolan skapas utifrån en norm som gestaltas i form av en mall för hur en elev ska vara.  .

Syftet med vårt examensarbete var att sätta oss in i de olika organisationsformerna åldersindelat/åldersblandat, ur både lärar- och elev perspektiv. Detta har vi undersökt dels genom enkäter till elever i årskurs 5 som har gått i en åldersblandad skola och nu övergått till en åldersindelad klass. Vi har ställt frågor om vad elever har för erfarenheter av de olika organisationsformerna. Undersökningsgruppen bestod av 34 elever i årskurs 5. Vi har även använt oss av intervjuer med sex olika lärare där vi frågade om lärarnas uppfattning om skolans organisation, hur de såg på elevers sociala utveckling och lärande, elever med inlärningssvårigheter och lärarens arbetssituation.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lärande. Studien fokuserar på dansens betydelse för lärandet i matematik samt lärares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklärare som arbetar med dansmatte samt läst relevant litteratur som rör matematik och lärande, estetiska lärprocesser och dans som verktyg för lärandet. Några av intervjuerna utfördes på en skola som arbetar med dansmatte och några via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, är eniga om att dansmatte är ett bra medel för lärande i matematik och eleverna påstod att de lär sig lättare genom att använda kroppen.

Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare ? elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhällsorienterande ämnen. Syftet med en sådan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker från varandra och vad elever lär i respektive praktik. Undervisningen benämns som antingen fri eller traditionell. Studien tillämpas utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lärare och elever. I och med att undersökningen fokuserar på olika sätt att undervisa, har undersökningen även inspirerats av metoden learning study.

CODA (Children of deaf adults) innebär att man är hörande själv men har en eller två teckenspråkiga föräldrar. CODA-elever har teckenspråk som hemspråk och de lever mittemellan den döva världen och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att växa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat språk hemma än vad de har i skolan. (Fredäng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, därför ska denna tid kännas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som är samlade i läroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i läs- och skrivutveckling med utgångspunkt i gällande läroplan. Läroplanens formuleringar innebär stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar på att pedagogerna arbetar utifrån sin egen tolkning.