Sökresultat:
291 Uppsatser om Högpresterande betong - Sida 5 av 20
UtvÀrdering av val av hÄllfastetsklass
SammanfattningBetong delas in i en rad olika hĂ„llfasthetsklasser som pĂ„verkar vilka egenskaper betongen har vad gĂ€ller hĂ„llfastheten, högre klass ger högre hĂ„llfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hĂ„llfasthetsklass pĂ„ betongen spela in pĂ„ hur stor armeringsmĂ€ngd som fordras. I hur stor grad armeringsmĂ€ngden pĂ„verkas beror pĂ„ vilken typ av element det gĂ€ller samt vilka typer av laster det pĂ„verkas av, men generellt gĂ€ller att en högre hĂ„llfasthetsklass pĂ„ betongen genererar en lĂ€gre armeringsmĂ€ngd. Tryckta konstruktioner, exempelvis vĂ€ggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mĂ„l att ta fram ett dokument som pĂ„visar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att anvĂ€nda en högre hĂ„llfasthetsklass med en lĂ€gre armeringsmĂ€ngd som pĂ„följd, samt redovisa priset för respektive tvĂ€rsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats Ă€r ett 15 vĂ„ningars bostadshus uppfört i Ăstersund.
Utmattning av vÀgbroar i armerad betong enligt eurokoder
Since 1 January 2010 it is a requirement to use the European standards, Eurocodes, in Sweden when constructing bridges. One chapter that has caused an extra amount of problems for the engineers is the one about fatigue analysis, which resulted in us doing this thesis.To do this we had to read all of the Eurocodes that direct, or indirect deals with fatigue and calculating of such. We have read the background documents for the Eurocodes and master?s thesis in the subject. We also studied the calculations of bridges constructed by different construction firms.We have chosen to limit the thesis to discuss only road bridges made of concrete due to the lack of method for verification of concrete in the national appendix.
Renhetens inverkan pÄ vidhÀftningen mellan gammal betong och pÄgjutning
Detta examensarbete har genomförts pĂ„ uppdrag av CBI Betonginstitutet. Handledare till examensarbetet har varit professor Johan Silfwerbrand frĂ„n CBI och examinator Per Roald frĂ„n Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.  Idag Ă€r betong ett byggmaterial som anvĂ€nds i stor omfattning tack vare sin bestĂ€ndighet, miljövĂ€nlighet och lönsamhet. Betong hittar man i bĂ„de gamla och nyproducerade konstruktioner. Ăven med bra egenskaper kan betong vara ofullkomlig nĂ€r den prepareras pĂ„ fel sĂ€tt. För att underlĂ€tta gjutning och arbetbarhet av betong anvĂ€ndes förut i mĂ„nga fall mycket vatten och detta resulterade i att bestĂ€ndigheten pĂ„ betong försĂ€mrades. De flesta gamla betongkonstruktionerna Ă€r nu i stort behov av renovering.
EnergikartlÀggning enligt ISO 50001 : En kartlÀggning av en industrianlÀggning för betong
Den hĂ€r rapporten har skrivits som en del av ett examensarbete pĂ„ energiingenjörsprogrammet pĂ„ Högskolan i Halmstad under vĂ„ren 2014. Examensarbetet har genomförts i samarbete med AB FĂ€rdig Betong samt Ă
F Infrastructure AB i Göteborg.Syftet med projektet Àr att undersöka energibesparingspotentialen hos AB FÀrdig Betongs produktionsanlÀggning pÄ Ringön i Göteborg.Projektet har inneburit en energikartlÀggning av en industriell produktionsanlÀggning för lösbetong. UtgÄngspunkt för energikartlÀggningen har varit energiledningssystemet ISO 50001, med mÄlsÀttningen att ta fram en teknisk energikartlÀggningsrapport i enlighet med standarden.AnlÀggningen har analyserats ur ett energibesparingsperspektiv. Data- och informationsinsamling samt mÀtningar har genomförts för att ta fram indata som berÀkningsunderlag. Genom berÀkningar har sedan möjliga energibesparingspotentialer och ÄtgÀrdsförslag tagits fram.Den totala energibesparingspotentialen för anlÀggningen innebÀr en besparing pÄ 223 MWh av anlÀggningens totala energianvÀndning pÄ 857 MWh Är 2013, vilket motsvarar en minskning med omkring 26 %.AllmÀnna slutsatser Àr bland annat att all produktionsutrustning bör placeras inom klimatskalet, att all uppvÀrmning bör vara temperaturreglerad samt att ett mer lÄngsiktigt energiperspektiv behövs i anlÀggningen.Energibesparingsmöjligheterna för anlÀggningen Àr mycket goda och investeringskostnaderna Àr i allmÀnhet lÄga..
AKR:s inverkan pÄ betongkonstruktioners bÀrförmÄga
Alkali-kiselsyrareaktionen (AKR) Àr en kemisk reaktion som medför att spÀnningar uppstÄr i betongen dÄ den bildade silikatgelen expanderar. Reaktionen krÀver tillrÀcklig hög alkalihalt, reaktiv ballast samt vatten. PÄ grund av de AKR-inducerade spÀnningarna Àr det av intresse att fÄ kunskap i hur reaktionen pÄverkar betongens böjmomentkapacitet, förankring samt skjuvnings- och genomstansningskapacitet. För att besvara frÄgestÀllningen har dÀrför en omfattande litteraturinventering tillsammans med tre kompletterande intervjuer utförts. Resultat som har erhÄllits, pÄvisar att tvÄ huvudsakliga effekter fÄs av AKR.
VÄningspÄbyggnad av miljonprogrammets flerbostadshus : FörutsÀttningar och kontroller för genomförandet av vÄningspÄbyggnader
Under de sÄ kallade rekordÄren mellan 1961-1975 byggdes det totalt 920,000 lÀgenheter i flerbostadshus i Sverige, och idag finns omkring 850,000 av dessa kvar. Den vanligaste byggnadstekniken under perioden var med byggande av förtillverkade vÄningshöga fasadelement tillsammans med en platsbyggd bokhyllestomme med tvÀrgÄende bÀrande innervÀggar och gavlar.Syftet med arbetet Àr att kontrollera om en vÄningspÄbyggnad pÄ ett referenshus frÄn miljonprogrammet med bokhyllestomme Àr möjlig för att skapa nya lÀgenheter som medför ökade hyresintÀkter för fastighetsÀgaren, och kan medverka till ökad variation i omrÄdet arkitektonisk och öka lÀgenhetsutbudet. Arbetet ger information om vad som behöver kontrolleras och utredas vid uppstarten av ett pÄbyggnadsprojekt.Arbetet jÀmför och beskriver tre olika stomförslag pÄ en vÄningspÄbyggnad. Alternativen som tas upp Àr massivtrÀstomme med bÀrande flerskiktskiva, prefabricerad betong ? och stÄlstomme bestÄende av HD/F-plattor och VKR-pelare, och ett alternativ bestÄende av volymelement.Inventering av konstruktionen och bÀrförmÄgan hos den befintliga stommen visar att det finns bÀrförmÄga kvar att utnyttja.
TrÀ- eller betongfasad - en jÀmförelse av kostnader
I denna rapport görs en kostnadsjÀmförelse mellan tvÄ olika yttervÀggars fasader. Den ena vÀggen Àr en trÀyttervÀgg med trÀfasad, och den andra vÀggen Àr en betongyttervÀgg med betongfasad. BÄda fasaderna Àr ytbehandlade med akrylatfÀrg. VÀggarna antas placerade pÄ ett smÄhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat lÀge, dÀrför kan klimatpÄverkan antas vara normal.
SKB "Den tysta revolutionen": framtagning av recept för
effektivt brobyggande
Byggbranschen förknippas ofta med en lÄngsam utveckling eftersom det finns en viss tradition i branschen, vilket leder till att nya arbetsmetoder inte alltid fÄr chansen att utvecklas. En utveckling inom byggbranschen, genom nya produktionsmetoder, kan till en början ge en ökad produktionskostnad och förlust men kan leda till en minskad produktionskostnad och vinst pÄ lÄng sikt. Syftet med examensarbetet, som utförts i samarbete med Svevia och Betongindustri, var att studera och sammanstÀlla olika recept av sjÀlvkompakterande betong (SKB) till brobyggnationer. Blandningarna av SKB skulle anpassas för de olika brodelarna: pelare och fundament, vÀgbana samt lutande vÀgbana. Att öka anvÀndningen av denna typ av betong skulle leda till en utveckling inom produktionen.
En jÀmförelse av stomval till skolan i Hagfors
SammanfattningDetta arbete baseras pÄ nybyggnationen och ombyggnationen av skolan i Hagfors som NCC gör för Hagfors kommun. Uppgiften Àr att göra en jÀmförelse av olika stomalternativ; platsgjuten betong, prefabricerad betong och stÄlstomme pÄ nybyggnationen med hÀnsyn till tid, ekonomi och miljöpÄverkan. Den nybyggda delen kommer att bli ca 7000 m2 fördelat pÄ tre plan och stommen utgörs i dagslÀget till största del av prefabricerad betong.De frÄgestÀllningarna som behandlas i arbetet Àr? Vilket material Àr mest fördelaktigt utifrÄn ett tidsperspektiv?? Vilket material/stomlösning Àr ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra?? Hur pÄverkas miljön av de olika stomsystemen?MÄlet med examensarbetet Àr att vÀlja den mest lÀmpliga stomlösningen för nybyggnationen av Visa Bildningscentrum i Hagfors pÄ uppdrag av NCC, ur ett ekonomiskt och tidsmÀssigt perspektiv. De alternativ som ska undersökas och jÀmföras Àr stÄlstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten stomme.Syftet med arbetet Àr att kunna fÄ en inblick i hur olika stomsystem utformas, vilka byggmetoder som anvÀnds, samt göra en jÀmförelse av stomsystemen som kan generera en relevant slutsats.
Temperatursprickskatalogen : HjÀlpmedel vid berÀkning av temperatursprickor i vanligt förekommande betongkonstruktioner.
Rapporten innehÄller inledningsvis en faktadel med allmÀn information kring temperatursprickor i betong. HÀr presenteras bl a uppkomsten av fenomenet, vilka typer av sprickor som förekommer och vad ett tvÄng Àr. Tanken Àr att ge lÀsaren tillrÀcklig kunskap för att kunna förstÄ sig pÄ de övriga delarna i rapporten.Resultatet och det huvudsakliga arbetet redovisas i form av tabeller med tillhörande illustrationer dÀr det gÄr att utlÀsa vilken sprickrisk som förekommer vid flera specifika fall och vilken ÄtgÀrd som bör vidtas för att eliminera sprickrisken. Som konstruktör kan du med din egen indata, dvs. dimensioner och temperaturer, följa tabellen och finna resultatet för ditt specifika fall.
MiljövÀrdering av resurssnÄl betong med införande i BIM
This thesis aims to illustrate how environmental impact can be reduced, through the use of lean concrete. It also illustrates how environmental data can be applied to a house through implementation with BIM. In this study a unique concrete structure developed by Swedish Cement and Concrete Research Institute is assessed for environmental impact, by calculating the carbon dioxide equivalents using LCA methodology. The construction is a sandwich element where the concrete is made ??up of three layers.
Sund inomhusmiljö Studie av betonggolv och dess ytskikt
Detta examensarbete behandlar Àmnet sunda hus. Vi har studerat betongplattan med dess ytskikt för att se dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön. Anledningen till att denna rapport har skrivits Àr att NCC, i samarbete med StÄngÄstaden AB, Àr intresserade av att fÄ reda pÄ materials pÄverkan pÄ inomhusmiljön. Studien har utförts i Linköping pÄ Kv. Irrblosset vilket uppförs som ett sunt studentboende.
SjÀlvkompakterande betong: förÀndring av egenskaper vid
anvÀndning av krossad ballast
Det hÀr examensarbetet Àr gjort pÄ Avdelningen för Konstruktionsteknik pÄ LuleÄ Tekniska Universitet. Det gjordes som en förstudie för vidare produktutveckling Ät betongtillverkaren Betongindustri AB. Bakgrunden till examensarbetet Àr det ökade behovet/intresset av att ersÀtta naturballast med krossadballast, dels pÄ grund av att naturballast Àr en bristvara pÄ mÄnga stÀllen men Àven pga punktbeskattningen av naturmaterial. Det Àr den sjÀlvkompakterande betongens fÀrska egenskaper som studeras i form av arbetbarhet samt reologi. Arbetbarheten har mÀtts pÄ ett par olika sÀtt sÄ som flyttsÀttmÄtt medan reologin mÀttes med hjÀlp av en ConTec 4 viskometer anpassad för sjÀlvkompakterande betong.
GC- och skidport, Svartudden, PiteÄ kommun
De boende pÄ omrÄdet Svartudden har uppmÀrksammat PiteÄ kommun pÄ gÄng- och cykeltrafikanternas problem att korsa SvartuddsvÀgen pÄ ett trafiksÀkert sÀtt. GÄng och cykelvÀgen trafikeras frekvent av framförallt barn till och frÄn skola. I nulÀget finns ett obevakat övergÄngsstÀlle och en trÄng GC- port som sommartid anvÀnds av motionÀrer. Vintertid Àr tanken att porten ska fungera som skidport men eftersom en för bred pistmaskin anvÀnds som spÄrdragare skapas en riskfylld trafiksituation. Projektgruppen förordar att skoter anvÀnds som spÄrdragare.
UnderhÄllsfria material i broöverbyggnader : Fördelar ur kostnads- och miljösynpunkt vid anvÀndning av rostfritt stÄl och direktgjuten betong
En stor del av Trafikverkets budget gÄr till att reparera och underhÄlla vÄra broar. UnderhÄllsÄtgÀrder orsakar ocksÄ trafikproblem med stora miljöutslÀpp och samhÀllskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lÄng livslÀngd pÄ 120 Är Àr det viktigt att planera för lÄngsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhÄllsÄtgÀrder. Genom att anvÀnda mer underhÄllsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidslÀppen.MÄlet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur stora besparingarna Àr genom att svara pÄ frÄgan: ?Vilka fördelar erhÄlls av att anvÀnda mer underhÄllsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.