Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förväntas öka. En demenssjukdom innebär ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas får svårigheter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebär också ett lidande för anhöriga. Över hela världen utför anhöriga den största delen av omvårdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bär ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

BakgrundTidigare studier av patienter som har opererats för övervikt med Gastric Banding visar attmånga patienter får besvär med överskottshud efter operationen. Det finns däremot ingenstudie som undersöker om och i så fall i vilken grad patienterna har besvär av överskottshudefter laparaskopisk Gastric Bypass som ger en förväntat stor viktnedgång.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om personer som har opererats för övervikt enligtGastric Bypass har problem med överskottshud och hur de i så fall upplever detta samt omdet finns något samband mellan överskottshud och patientens ålder, viktnedgång ochaktivitetsgrad.MetodEtt för denna studie konstruerat frågeformulär skickades ut till de personer som hadeopererats med laparaskopisk Gastric Bypass på Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan år2002 ? 2004. Formuläret skickades till 148 personer och svarsfrekvensen var 76 %.ResultatAv de 112 personer som besvarade frågeformuläret uppgav 94 personer (84 %) att de hadebesvär av överskottshud. Denna satt framför allt på magen, överarmarna och på insidan avlåren och den gav bl.a.

Fatigue är vanligt förekommande hos personer med kronisk sjukdom. Det kan definieras som ett subjektivt, obehagligt symtom som omfattar hela kroppen och sträcker sig från trötthet till utmattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av fatigue hos personer med kronisk sjukdom. Femton kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Det resulterade i fyra slutkategorier: att känna sig tömd på energi, att känna kroppsliga förändringar och rädsla, en osynlig känsla som begränsar det dagliga livet samt att söka vägar att klara av vardagen.

Bakgrund: HIV/AIDS är idag en sjukdom som varit känd för oss i snart tre decennier. Synen på människor som har HIV har förvisso ändrats. Trots förändringar upplever personer med HIV fortfarande negativa attityder, diskriminering och socialt utanförskap både ute i samhället och inom sjukvården. Vid en närmare granskning av litteraturen visar det sig att attityder och rädslor finns kvar mot personer med HIV även hos sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos personer med diabetes typ 2. Smärtan varierar i intensitet och är oftare närvarande hos kvinnor än hos män. Närvaro av smärta påverkar egenvården vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sämre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smärta hos kvinnor och män i åldrarna 60 år och äldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med särskilt fokus på boende, den dagliga aktiviteten och hur den påverkas av smärta. Metod: En kvantitativ studie, grundad på material från SNAC-B.

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna.

Examensarbetets mål har varit att formge en glasserie åt Skrufs Glasbruk där huvudanvändarna är personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjälpmedelsföretaget GreppEtt.Intervjuer, observationer och enkätundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har även research gjorts på olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research även gjorts inom ergonomi.Designprocessen har gått ut på att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.Två förslag på glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes användartester på personer med nedsatt handfunktion.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Omfattande studier pekar på att arbete är bra för den psykiska hälsan. Detta genom att det ger tillgång till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet är på arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder på att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgång till arbete och arbetskamrater är därför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvärvsarbete kan via lagar ha rätt till insatsen daglig verksamhet.

Stöd kan ha olika betydelser beroende på i vilket sammanhang det förekommer. Stroke är en av våra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förändras radikalt. Betydelsen av stöd som omvårdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var därför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. Frågeställningarna utgick ifrån två perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vårdpersonalens.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Upplevelsen av att leva med tidig demenssjukdom kan vara svår och kan innebärakänslor av misslyckanden, sorg och förlust av autonomi för personer meddemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med demenssjukdom strävade efter att vara samma person som förut genom att vara självständig och bibehålla personliga roller så långt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Bakgrund: Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder är komplicerat på grund av att de sistnämnda har ett annat sätt än andra att uppfatta och förstå omvärlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vårdas oftare på sjukhus och har längre vårdtid än andra personer på grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningarna i mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vårdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsättningar i mötet för att skapa en vårdrelation.